Den hÀr uppsatsen har som syfte att undersöka vad elever och lÀrare pÄ en gymnasieskola har för Äsikter i frÄgor som rör ordning, fostran och disciplinering i dagens skola. Den övergripande frÄgan som uppsatsen har försökt att besvara Àr: Vad har elever och lÀrare för Äsikter i frÄgor som rör ordning, fostran och disciplinering i skolan?Den empiriska undersökningen har gjorts i form av en enkÀtundersökning som har besvarats av 54 elever och 7 lÀrare. NÀr resultatet av enkÀtundersökningen har diskuterats har det skett utifrÄn Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering samt utifrÄn forskning kring lÀroplaner och skolans vÀrdegrund kopplat till ordning, fostran och disciplinering.Resultatet av undersökningen visar att elevernas och lÀrarnas Äsikter om ordning, fostran och disciplinering i skolan i huvudsak överensstÀmmer med varandra. BÄda grupperna anser att skolan ska ha ett fostrande uppdrag, att fostran ska ske med stöd av gemensamma regler och, vid behov, pÄföljder om dessa inte följs.

De internationellt adopterade har ett biologiskt samt ett etniskt ursprung som skiljer sig frÄn majoriteten i det land de Àr adopterade i. De internationellt adopterade har tvÄ uppsÀttningar förÀldrar, de biologiska förÀldrarna och adoptivförÀldrarna. Den symboliska interaktionismen menar att en mÀnniskas identitet utvecklas i samspel med andra mÀnniskor som Àr viktiga för individen. Studiens syfte Àr att undersöka fem internationellt adopterades upplevelser av att leva i Sverige och hur de konstruerar sig en adekvat identitet. DÄ studien har sin grundlÀggande utgÄngspunkt frÄn den symboliska interaktionismen granskar den i sin helhet den betydelse som interaktionen har för de adopterades identitetsutveckling.

Idag pÄpekas mer och mer att anvÀndaren skall vara delaktig vid utvecklandet av in-formationssystem. Ett systemutvecklingsprojekt kan generellt sÀgas ha ett antal faser: En förstudie, en genomförandedel och nÄgon form av efterarbete. Fokus i denna rap-port riktas mot förstudien dÀr det görs en analys av problemdomÀnen. Eftersom beslut som tas i senare delar av projektet Àr vÀldigt beroende av hur vÀl problemdomÀnen Àr beskriven Àr det viktigt att mycket tid lÀggs ned pÄ att se till att denna beskrivning Àr korrekt. För att kunna beskriva problemdomÀnen har systemutvecklaren en mÀngd beskrivningstekniker till sin hjÀlp.

Syftet med föreliggande uppsats var att granska populÀrkultur för att undersöka om könsmakt-ordningen Äterspeglas inom den kulturgenren eller ej. FrÄgestÀllningen var: PrÀglas populÀr-kulturens innehÄll och uttryck av könsmaktordningens ojÀmstÀllda förhÄllanden? Om sÄ Àr fallet, pÄ vilka sÀtt? I uppsatsen avgrÀnsades populÀrkultur till att gÀlla amerikanska filmer under Är 2009. Det empiriska materialet utgjordes av de fyra mest sedda filmerna under det aktuella Äret. Datainsamlings- och analysmetoden var filmanalys med diskursanalytisk ansats.

Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur kvinnor pÄ kvinnodominerade arbetsplatser upplever kritik. Studien kommer att vara en fÀltstudie vari man granskar kvinnor som Àr verksamma inom förskolan, dÄ tidigare forskning visat pÄ en klar majoritet av kvinnor inom denna yrkeskÄr.Avsikten med studien Àr inte att uppnÄ nÄgon objektiv sanning av verkligheten, dock avser denna studie tolka eventuella fenomen som rör Àmnet, samt skapa en förstÄelse för individens syn pÄ begreppet.Informanterna har valts ut strategiskt, vidare prÀglas informanternas deltagande av sjÀlvselektion. Man kommer inte att ta hÀnsyn till andra variabler Àn kön vad gÀller urvalet.Teorier som studien vilar pÄ Àr den symboliska interaktionismen dÀr bland annat dess syn pÄ rationalitet behandlas. Vidare tas Johan Asplunds teori om social responsivitet i beaktning och avslutningsvis Erving Goffmans teori om identitetsskapande.De slutsatser som kan dras i och med denna studie Àr att relationerna mellan individerna i en grupp verkar ha stor betydelse för hur man upplever kritik. För att undvika missförstÄnd kring det valda Àmnet verkar allmÀn mening rÄda att "definitionen av situationen" Àr nÄgot man bör ta i beaktande, detta dÄ kritik till en början upplevs som nÄgonting negativt..

Detta examensarbete inom omrĂ„det didaktisk matematik grundar sig pĂ„ en empirisk undersökning. Undersökningar av talmönster bildar ramen för detta arbete. Åtta elever som lĂ€ser Ă„rskurs 1 pĂ„ ett gymnasiums El- och energiprogram gruppindelas och fĂ„r uppgifter i problemlösning att lösa i stigande svĂ„righetsgrad. Elevernas arbete videofilmas och transkriberas, dessutom samlas alla elevernas anteckningar in. Jag har kopplat mitt resonemang till tidigare forskning som tar upp liknande frĂ„gor och dĂ„ huvudsakligen generaliseringar av talföljder. I enlighet med Skolverkets riktlinjer ska eleverna ges möjlighet till problemlösning genom nya utmaningar samt ges nya erfarenheter av matematikens logik och generaliserbarhet.

Under en lÀngre tid har en debatt angÄende ordningen i skolan, eller bristen dÀrav, pÄgÄtt i bÄde media och det politiska fÀltet. Bland annat har Utbildningsminister Jan Björklund hÀvdat att internationella undersökningar visar att den svenska skolan har de stökigaste klassrummen, högst andel skolk, sena ankomster, skadegörelse och grovt sprÄk Àn nÄgra andra lÀnder. Detta har mötts av motstÄnd frÄn bland annat personer som granskat rapporterna och hÀvdar att resultaten inte alls stÀmmer.Den tidigare forskningen har pÄvisat bÄde skillnaderna mellan ordningen i klassrummen idag och ordningen för 100 Är sedan. Den har Àven redovisat studier om regelarbete, tillrÀttavisningar och beröm, lÀrares bemötande mot elever samt vikten av en god förÀldrakontakt. Dessutom har Àven förÀndringar som gjorts i skollagen, för att förbÀttra arbetsklimatet för bÄde lÀrare och elever, tagits upp.Syftet för denna studie var att undersöka och belysa fem tidigarelÀrares tankar och erfarenheter om att arbeta med ordning och disciplin i klassrummet.

I denna studie undersöks vad som sker i intensivundervisning dÀr en SUM-elev, elev med sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, erbjuds multisensorisk undervisning. Vilken utveckling som sker vad gÀller elevens taluppfattning, samt olika uttryck för lÀrande i undervisningsprocessen Àr ocksÄ nÄgot som studeras.Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts som en fallstudie med en SUM-elev i Ärskurs ett. Fallstudien innehÄller en intervention med matematiktester vilka genomförts före och efter en intensivundervisning i grundlÀggande taluppfattning. Deltagande observationer av undervisningssekvensen har genomförts, vilka ocksÄ har filmats. Till analysen anvÀnds Bruners teori om representationer tillsammans med Vygotskijs teori om lÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv.

Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska vÄldet och de mekanismer som skapar inne- och utestÀngningsmekanismer pÄ grundskolan hÀrstammar frÄn erfarenheter under mina Är som student och lÀrare i Sverige. Forskning inom Àmnet visar pÄ att skolan Àr en sorteringsarena dÀr symboliskt vÄld upptar en stor plats. Skolan som den Àr idag Àr lÄngtifrÄn att vara en arena ?för alla? utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har anvÀnt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska vÄldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och pÄ sÄ sÀtt Äterge alla samma möjligheter i ett medvetande av ?en skola för alla?.

Ridsporten Àr Sveriges nÀst största ungdomssport endast fotbollen Àr större. En miljon svenskar kommer i kontakt med hÀstar pÄ ett eller annat sÀtt och cirka 500 000 rider regelbundet för motion, rekreation eller tÀvling. 200 000 Àr medlem i nÄgon av Svenska ridsportsförbundets 980 klubbar. Svenska ridsports förbundet har sett att det blir allt populÀrare att skaffa egen hÀst antingen Àr den uppstallade hemma eller sÄ hyrs en box i ett stall. I ett stall vistas flera individer pÄ en begrÀnsad yta som de ska samsas om.

Ridsporten Àr Sveriges nÀst största ungdomssport endast fotbollen Àr större. En miljon svenskar kommer i kontakt med hÀstar pÄ ett eller annat sÀtt och cirka 500 000 rider regelbundet för motion, rekreation eller tÀvling. 200 000 Àr medlem i nÄgon av Svenska ridsportsförbundets 980 klubbar. Svenska ridsports förbundet har sett att det blir allt populÀrare att skaffa egen hÀst antingen Àr den uppstallade hemma eller sÄ hyrs en box i ett stall. I ett stall vistas flera individer pÄ en begrÀnsad yta som de ska samsas om.

Det finns starka skÀl att tro att pengar spelar mer Àn enbart en materiell roll för vÄra organisationers styrning, utveckling och beteende. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att det finns en annan sida av myntet som Äberopar pengars symboliska vÀrden.  Med en djupdykning i det teoretiska perspektivet om kulturen som ett styrmedel kan vi förstÄ pengar som det symboliskt indirekta som utgör ett vÀsentligt verktyg i skapandet av det system som leder till en mer lönsam organisation. Med hjÀlp av ett kulturellt perspektiv pÄ organisation och ledning kan vi alltsÄ förstÄ hur vi kan skapa ett system som ökar de anstÀlldas prestation och organisationens effektivitet.  Den ÄterstÄende frÄgan Àr hur vi praktiskt gÄr tillvÀga.Syftet för uppsatsen Àr att undersöka hur ledningen kan gÄ tillvÀga för att skapa att belöningssystem baserat pÄ kulturella mekanismer som leder till effektivare prestationer och en mer lönsam organisation.För att undersöka hur vi praktiskt kan gÄ tillvÀga för att skapa det system som leder oss fram till effektivare prestationer utförs en etnografisk fÀltstudie av företag Y mot bakgrund av de erfarenheter författaren har med sig frÄn deltagande vid företag X.

Teckning Àr för mig ett koncentrerat, metodiskt och poetiskt sÀtt att nÄ ogripbara fenomen och visuellt fascinerande eller tankeeggande Ätergivningar. Ofta utgÄr jag frÄn naturvetenska- pens bildmaterial och insprieras av dess metodiska och till synes sakliga sÀtt att beskriva och redogöra för hur verkligheten tycks hÀnga samman. I korthet kan mitt arbete beskrivas som ett tankemÀssigt och bildmÀssigt utforskande dÀr urval och sammanförande genererar symboliska nÀrmanden pÄ flera skalor och nivÄer samtidigt..

Sms-lÄn har som fenomen varit ett hett Àmne i media under 2007. Detta bl.a. för att Kronofogdemyndigheten uppmÀrksammat att mÄnga ungdomar mellan 18-25 Är har Ädragit sig betalningsanmÀrkningar pga. obetalda sms-lÄn. Syftet med uppsatsen har varit att besvara följande frÄgestÀllningar: - Vad vet högskolestudenter om sms-lÄn och hur det fungerar. Vi har Àven försökt redogöra för hur vanligt förekommande det Àr bland högskolestudenter och vilka risker eller möjligheter de anser utmÀrker sms-lÄntagandet. - Undersökt hur högskolestudenters instÀllning till och erfarenheter av sms-lÄn ser ut. den mest framtrÀdande slutsatsen i undersökningen Àr att högskolestudenter vÀljer att inte lÄna pengar via sms-lÄn..

Syftet med studien Àr att öka kunskap om dansen betydelse inom demensvÄrden. Studien Àr baserad pÄ en översikt över befintlig litteratur inom Àmnena dans och demens. Litteraturstudien kompletteras Àven med en intervju, ett exempel frÄn demensvÄrden i Linköpings kommun. Resultaten kommer att presenteras under tre huvudteman; psykologiska effekter, fysiologiska effekter och sociala effekter av dansens betydelse inom demensvÄrden. Senare Àr analysen baserad pÄ samma övergripande teman och kommer att analyseras utifrÄn teorier om livskvalitet och symboliska interaktionism..