Dagens arbetsvillkor prÀglas av att vara förÀnderliga dÀr idealet Àr flexibilitet. En följd av detta Àr att arbetsrelationerna tenderar att blir mer tillfÀlliga och ytliga. Tidigare forskning visar bl.a. att inhyrd personal upplever ett utanförskap och maktlöshet i sin arbetssituation, vilket belyser en ojÀmlikhet. UtifrÄn denna bakgrund syftar denna studie till att beskriva och förstÄ den ordinarie personalens upplevelse av möte med inhyrd personal pÄ arbetsplatsen.

InhiberingsförmÄga, arbetsminne och verbal förmÄga testades hos 25 treÄringar i syfte att analysera barnens förmÄga till inhibering. Tre instrument anvÀndes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmÄga; deltestet ordigenkÀnning frÄn WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmÄga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmÄga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften.

InhiberingsförmÄga, arbetsminne och verbal förmÄga testades hos 25 treÄringar i syfte att analysera barnens förmÄga till inhibering. Tre instrument anvÀndes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmÄga; deltestet ordigenkÀnning frÄn WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmÄga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmÄga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften.

Bakgrund: I dagens samhÀlle har varumÀrken kommit att spela en allt större roll för sÄvÀl konsumenter som företag. VarumÀrken fungerar som en ledsagare i individers sökande efter identitet och samtidigt som en gemensam nÀmnare eller tillhörighetsfaktor inom olika subkulturer. Företag kan med hjÀlp av symboliska vÀrden sÀnda ut signaler som stÀmmer överens med olika individers vÀrderingar och pÄ sÄ sÀtt attrahera konsumenter och samtidigt ringa in en önskad mÄlgrupp. Dock kan Àven det motsatta intrÀffa, det vill sÀga en annan grupp Àn den tÀnkta mÄlgruppen kan komma att adoptera ett företags varumÀrke och göra detta till en del av gruppens image.Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera och ÄskÄdliggöra hur en subkultur kan pÄverka det symboliska vÀrdet av ett varumÀrke.Genomförande: För att uppnÄ syftet har det verkliga fenomenet hip-hopkulturens adoption av varumÀrket Adidas valts att empiriskt undersökas. Detta utifrÄn kvalitativa intervjuer gjorda med respondenter frÄn hip-hopkulturen sÄ som bland andra gruppen Latin Kings och Infinite Mass, tillsammans med personer frÄn företaget Adidas, samt analyschefen pÄ MTV Nordic Networks och radioproducenten Stefan Wermelin.Resultat: Denna undersökning visar bland annat pÄ att en subkultur kan pÄverka det symboliska vÀrdet pÄ ett varumÀrke genom att inte enbart ta till sig de symboliska karaktÀrer varumÀrket stÄr för, utan Àven överföra subkulturens vÀrderingar pÄ varumÀrkets image.

Den 31 mars 2006 genomfördes en av de största rÀttsliga reformerna pÄ flera decennier. I samband med att en ny utlÀnningslag trÀdde i kraft infördes en ny instans- och processordning i utlÀnnings- och medborgarskapsÀrenden. Den nya ordningen innebÀr att överprövning av Migrationsverkets beslut kan ske till migrationsdomstolar. En av de viktigare delarna i den nya ordningen var att inslaget av muntlig förhandling skulle bli större Àn vad som hade gÀllt tidigare. I utlÀnningslagen föreskrivs att muntlig förhandling ska hÄllas om en utlÀnning som för talan i mÄlet begÀr det och förhandlingen inte Àr obehövlig.

Syftet med denna uppsats har varit att studera genusframstÀllningen i bilder frÄngymnasiesamhÀllskunskapslÀroböcker för att se om det skett nÄgon förÀndring frÄn slutet av 1980-talet fram till Är 2007. Genusbilderna har Àven studerats utifrÄn skollagen och deras lÀroplans jÀmstÀlldhets syn för att se om de överensstÀmmer med de mÄl de strÀvade efter. VÄr undersökning har en kvantitativ samt en kvalitativ del. I den kvalitativa delen gjorde vi en gruppering av bildmaterialet efter grupperna kvinna, man och man/kvinna. I den kvalitativa delen har vi anvÀnt oss av en semiotisk bildanalys samt analyserat utifrÄn Hirdmans begreppdikotomi och den patriarkala ordningen.

Detta Àr en kvalitativ studie som har sin utgÄngspunkt i problematiken med galleriornas framvÀxt, vilket leder till att mycket mÀnniskor vistats pÄ liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder pÄ att denna konstruktion Àr ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur ordning skapas och upprÀtthÄlls i gallerior förhÄller sig studien till en teoretisk referensram bestÄende av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhÄlla sig till genererades det empiriska materialet bestÄende av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av ordning frÀmst kan förklaras genom tre bidragande faktorer.

I uppsatsen undersöks kulturellt och annat symbolisk kapital hos lÀkarstudenter vid Karolinska Institutet. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieu. I studien jÀmförs lÀkarstudenternas investeringar i utbildning, mediavanor och andra kulturella aktiviter med fyra andra elitinriktade utbildningsprogram i StockholmsomrÄdet. Studien har en kvantitativ del med data insamlat genom en postal enkÀt till högskolestudenter och en kvalitativ del med personliga intervjuer med lÀkarstudenter pÄ termin fyra pÄ Karolinska Institutet. Studien visar att lÀkarstudenterna har mycket gemensamt med studenter vid de andra utbildningarna men att det sÀrkskiljer sig i vissa avseenden.

Detta Àr en kvalitativ studie som har sin utgÄngspunkt i problematiken med galleriornas framvÀxt, vilket leder till att mycket mÀnniskor vistats pÄ liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder pÄ att denna konstruktion Àr ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur ordning skapas och upprÀtthÄlls i gallerior förhÄller sig studien till en teoretisk referensram bestÄende av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhÄlla sig till genererades det empiriska materialet bestÄende av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av ordning frÀmst kan förklaras genom tre bidragande faktorer.

Detta arbete handlar om hur ordningen i klassrummet ser ut pÄ nÄgra mÄngkulturella skolor. Syftet med studien Àr att undersöka hur undervisningssituationen pÄverkar elever med utlÀndsk bakgrund och om den ger dem samma möjligheter att fÄ en utbildning som Àr likvÀrdig den utbildning som andra elever fÄr i den svenska skolan. Vi undersökte hur sex lÀrare som arbetar i mÄngkulturella skolor upplever ordningen eller den eventuella bristen pÄ ordning i klassrummet, samt vad de anser behöver förÀndras för att nÄ önskad ordning. Undersökningen omfattar Àven elevers bemötande av kvinnliga lÀrare respektive manliga lÀrare i dessa mÄngkulturella skolor, dÄ synen pÄ jÀmlikhet mellan könen kan se olika ut i olika kulturer. Studien innehÄller intervjuer med sex grundskolelÀrare med 5-34 Ärs yrkeserfarenhet bakom sig.

Syftet med uppsatsen var att undersöka varför bloggare bloggar och varför bloggare anvÀnder sig av affiliate programs. För att svara pÄ syftet har bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder anvÀnts. Den kvalitativa datan samlades in genom 15 telefonintervjuer med bloggare som anvÀnde sig av affiliate programs och en enkÀtundersökning genomfördes som ett komplement till den kvalitativa studien. För att genomföra den hÀr studien och fÄ tillgÄng till respondenterna var det nödvÀndigt för oss att bli bloggare. Genom vÄr blogg kunde vi kommunicera och bli accepterade av bloggarna och pÄ sÄ sÀtt bli en del av ?bloggkulturen?.

Denna studie grundar sig pÄ tre ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med ungdomar pÄ en gymnasieskola i StockholmsomrÄdet. Urvalet bestod av gymnasielever som gick pÄ skolan och var 18-22 Är. Avsikten var att studera hur ungdomarna gör skillnad pÄ narkotikaklassade och icke narkotikaklassade preparat som anvÀnds i berusningssyfte. De frÄgestÀllningar vi arbetat efter var följande:Hur konstrueras alkohol diskursivt i samtalet om andra berusningspreparat?Konstrueras bruket som individens eget ansvar eller som ett gemensamt samhÀllsansvar?Ungdomarna har under fokusgruppsintervjuerna fÄtt argumentera, definiera och motivera hur dessa grÀnser görs.

Vi har genom att studera de olika delarna Servicemötet, Servicekvalitet samt Kabinpersonalens roll kommit fram till att kabinpersonalens roll har förÀndrats och att detta i sin tur inverkar pÄ hur de interagerar i servicemötet. Faktorer som lett till vÄra slutsatser Àr bland annat den tekniska utvecklingen, som utgör en del i den interna effektivisering, vilket har bidragit till att servicemötet kommit att förflyttas in i kabinen. Detta ger kabinpersonalens roll en ökad betydelse i servicemötet. I och med att företagen ofta reducerar kringtjÀnster som tidigare varit gratis, mÄste kabinpersonalen ge mer av sig sjÀlva dÄ de inte har möjlighet att erbjuda materiell service gratis. Kabinpersonalens arbetsuppgifter har Àven förÀndrats och de arbetar ofta mer och lÀngre pass Àn förr.

Kommunikation Àr en grundlÀggande kÀlla till spridning av kunskap med en pÄverkan pÄ bÄde individ och samhÀlle varpÄ ett intresse föreligger i att undersöka fenomenet nÀrmare. Syftet med studien var att undersöka vilka sociala representationer potentiella medarbetare har av ett attraktivt Employer Brand. Vidare syftar studien till att kartlÀgga sociala representationer av LÀnsförsÀkringar Skaraborgs Employer Brand. Empirin samlades in genom enkÀter och i studien ingick 207 högskolestudenter. Resultatet visade att Symboliska Image-attribut vÀrderas högre Àn Funktionella Image-attribut men att bÄda dimensionerna Àr betydande gÀllande ett attraktivt Employer Brand.

Religioners symbolsystem kan, utifrÄn ett sociologiskt och antropologiskt perspektiv, uppfattas som grund för hur mÀnniskor skapar och upprÀtthÄller kultur och social ordning. Inom gudinnetron riktas som oftast kritik mot de monoteistiska religionerna sÄ som kristendom, judendom och islam. Man menar att dessa religioners etik, mytologi och symbolik tolkas och reproduceras utifrÄn en androcentrisk norm som frÀmst gynnar exploatering av kvinnor, barn och jorden sjÀlv. Makt Àr ett nyckelbegrepp i dessa sammanhang. Mitt syfte Àr att förstÄ hur gudinnetrons symboliska system skapar förstÄelse av begreppet makt.