I denna uppsats har jag studerat förÀndringsledningen vid en förÀndring avstrategisk HR (Human Resources). Syftetmed rapporten Àr att undersöka hur det gÄr att tillÀmpa teorier kring förÀndringsledningi praktiken. Studien kommer att undersökaomrÄdet Talent Management (ett företagsstrategiska HR) i syfte att förstÄ hur förÀndringsledning bedrivs. FrÄgor som dÀrmedblir relevanta att besvara Àr i vilken omfattning etablerade förÀndringsledningsteorier anvÀnds vid en Talent Management-­?förÀndring och omanvÀndandet Àr lÄgt, identifiera orsakerna till detta.

Mitt syfte med denna undersökning Àr att i ett djupare perspektiv redogöra för orsaksgrunder till att nÄgon börjar svÀlta sig sjÀlv och utvecklar ett anorektiskt beteende. Ambitionen har varit att anvÀnda mig av en metod som gÄr ut pÄ att jÀmföra min egen förstÄelse, som kopplas till en sociologisk teoretisk utgÄngspunkt, med verkligheten genom att göra observationer och djupintervjuer pÄ ett begrÀnsat antal personer. Ingen avsikt har funnits att generera nÄgon fullstÀndig vetenskaplig sanning, utan endast se pÄ fenomenet i ett djupare perspektiv som kan anvÀndas till underlag för ytterliggare forskning vid ett senare tillfÀlle.Enligt min förförstÄelse Àr grunden till att nÄgon ska utveckla anorexi en process som startar redan dÄ individen föds. De mÀnniskor och den miljö som mÀnniskan först av allt kommer i kontakt med Àr hennes totala verklighet och det enda som hon Àr medveten om. Vad som hÀnder under denna episod i livet i kombination med senare sociala möten i olika situationer Àr de faktorer som möjliggör ett utlösande eller inte om en person börjar svÀlta sig sjÀlv och utveckla ett anorektiskt beteende.

Drawing on theories of ethnic representations in mainstream news media and racial discrimination (van Dijk 2000, Hultén 2006, Husband & Downing 2005, Wodak 2011), and using methods of critical discourse analysis (mainly van Dijk 1993, 1991, Fairclough 1995) this bachelor thesis aims to investigate the inter-textual and inter-discursive relationship between selected editorial and opinion pieces written by three mainstream right wing ?symbolic elites? and the xenophobic blog ?Avpixlat?. The three selected symbolic elites are: Per Gudmundsson, editorial writer at the second largest Swedish newspaper SvD, Andreas Johansson Heinö, academic with a P.H.D. in political science, specialized on issues of integration and ethnic relations, and Paulina Neuding, editorial writer at SvD and editor in chief for right-wing oriented magazine Neo. All three are actively taking part in the mediated discussion of ethnic relations in Sweden from a liberal-conservative perspective.

Temat för denna uppsats Àr att i en svensk kontext undersöka kulturella identiteter som befinner sig pÄ grÀnsen mellan olika nationella och kulturella kategorier. Bakgrunden till att belysa denna typ av grÀnsposition Àr att i den korsas uppfattningar om svenskhet och frÀmlingskap, tillhörighet och utanförskap, inkludering och exkludering.Uppsatsens syfte Àr att föra en teoretisk diskussion med empiriska illustrationer bestÄende av intervjumaterial frÄn en ung kvinna som adopterats till Sverige frÄn Indien och en ung man som migrerat till Sverige frÄn Nicaragua. Genom sin hudfÀrg Àr dessa personer bÀrare av en annorlundaskapets markör i förhÄllande till den vita normen.Problemformuleringen gÀller hur ursprungets diskurs upprÀttar villkor för kulturellt identitetsskapande pÄ grÀnsen samt vilka möjligheter som finns att gÄ bortom dessa villkor. Det teoretiska ramverket bygger pÄ konstruktivistisk forskning kring nation(alism), rasifiering, kulturella identiteter, representation och makt/kunskap.Uttryck för ursprungets diskurs hÀmtas i intervjupersonernas berÀttelser samt i en granskning av dominerande vetenskapliga och massmediala framstÀllningar av "invandrarkillar" och "utlandsadopterade" i Sverige. I diskussionen kring bÄde "invandrarkillar" och "utlandsadopterade", spelar metaforer om "rötter" och "rotlöshet" en speciell roll.

Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att skapa förstÄelse för hur ett företag kan arbeta med ett strategisk Human Resource Management (SHRM), samt hur SHRM kan fungera som ett ledningsverktyg för att frambringa överensstÀmmelse inom skilda kulturella grunder.Metod VÄr uppsats Àr baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr vi valt att angripa vÄrt problemomrÄde via en abduktiv ansats för att kunna vÀxla mellan empiri och teori. För att studera vÄrt problemomrÄde har vi genomfört en fallstudie av ett medelstort företag inom försÀkringsbranschen.Empiri Vi har valt att utgÄ frÄn ett ledarperspektiv och kompletterat studien med medarbetarnas röst. VÄra empiriska data har vi erhÄllit genom kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter.Teori Vi har valt att beröra omrÄdet för organisationskultur sÄvÀl som Strategisk Human Resource Management (SHRM). I vÄr studie har vi belyst hur organisationers ledare kan tillÀmpa SHRM för att skapa en harmoniserad organisationskultur. Vi har lagt vikt vid teorier som Bang (1999), Korczynski (2002), Millmoreet al.

Titel: Socialbidragstagare och konsumentFyra unga vuxna socialbidragstagare berÀttar om sitt förhÄllande till konsumtionFörfattare: Andréa Freidenvall och Anna OsbÀckUtbildningsprogram: Examensarbete, 15 poÀng, Socionomprogrammet, VÀxjö universitetHandledare: Mikael SandgrenVÀxjö universitetExaminator: Norma MontesinoUniversitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för VÄrdvetenskap och Socialt arbete, VÀxjö universitetNyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begÀr, social identitet, social exklusionSammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att förstÄ hur unga vuxna socialbidragstagare förhÄller sig till konsumtion. Utvecklingen frÄn industrisamhÀllet till ett samhÀlle med konsumtion av de varor och tjÀnster som produceras i centrum, har pÄverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det pÄverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vÄr sociala identitet. Konsumtionsnormen idag sÀger inte bara att vi ska konsumera utan Àr ocksÄ knuten till förvÀntningar kring vad vi vÀljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sÀtt att förhÄlla sig till konsumtion dÄ de begrÀnsas i sin valfrihet pÄ grund av bristande ekonomiska resurser.

Studiens syfte var att, med utgÄngspunkt i Foucaults teorier om disciplin, synliggöra och problematisera de normer gÀllande attityder och handlingar som officiella skolregler bygger pÄ. Vidare var syftet att utifrÄn diskursbegreppet undersöka hur dessa normer skapar diskurser om idealeleven. Svaren pÄ frÄgorna om vilket utrymme olika normer och dÀrigenom diskursskapanden bereds i skolregeldokument, söktes utifrÄn norm- och idealelevdiskurskategorier utformade med utgÄngspunkt i tidigare forskning. Analysen bestod av tvÄ kvantitativa innehÄllsanalyser vilka genomfördes pÄ ett underlag av 32 skolregeldokument inhÀmtade frÄn cirka hÀlften av Uppsalas grundskolor.Studiens ursprungliga analys utgick frÄn medelvÀrdena av skolornas procentuella utrymmesfördelning. Denna analys visade att de normer som i genomsnitt ges störst utrymme i de undersökta dokumenten Àr sÄdana som ger direktiv för attityder och handlingar vilka pÄverkar ordningen i aktiviteter och skolmiljön.

Debatten om det svenska skattetillÀggsförfarandet och dess överensstÀmmelse med dubbel­bestraffningsförbudet i EKMR tog ny fart 2009 dÄ ED genom domen i Zolotukhin mot Ryssland, som avgjordes i stor kammare, gick emot sin tidigare praxis. Före Zolotukhin utgick domstolen frÄn brottets identitet för att avgöra idem-momentet i dubbelbestraffningsförbudet och ansÄg dÀrmed inte dubbelbestraffning föreligga om det i de bÄda processerna var frÄga om olika brottsrubriceringar. Denna slutsats kom ED till i Rosenquist mot Sverige som Àr den senaste domen som berört det svenska skattetillÀggsförfarandet. I och med ED:s nya praxis anser domstolen numera att det istÀllet Àr gÀrningens identitet som ska vara avgörande. Detta innebÀr att det avgörande Àr om bedömningarna i de bÄda mÄlen grundar sig pÄ samma eller vÀsentligen samma omstÀndigheter.I Sverige föreligger oenighet i frÄgan om betydelsen av domen i Zolotukhin för svenskt vidkommande.

Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att skapa förstÄelse för hur ett företag kan arbeta med ett strategisk Human Resource Management (SHRM), samt hur SHRM kan fungera som ett ledningsverktyg för att frambringa överensstÀmmelse inom skilda kulturella grunder.Metod VÄr uppsats Àr baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr vi valt att angripa vÄrt problemomrÄde via en abduktiv ansats för att kunna vÀxla mellan empiri och teori. För att studera vÄrt problemomrÄde har vi genomfört en fallstudie av ett medelstort företag inom försÀkringsbranschen.Empiri Vi har valt att utgÄ frÄn ett ledarperspektiv och kompletterat studien med medarbetarnas röst. VÄra empiriska data har vi erhÄllit genom kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter.Teori Vi har valt att beröra omrÄdet för organisationskultur sÄvÀl som Strategisk Human Resource Management (SHRM). I vÄr studie har vi belyst hur organisationers ledare kan tillÀmpa SHRM för att skapa en harmoniserad organisationskultur. Vi har lagt vikt vid teorier som Bang (1999), Korczynski (2002), Millmoreet al.

Flyktingar som söker uppehÄllstillstÄnd i Sverige klassas i regel som asylsökande. Asylsökande befinner sig ofta i en utsatt situation och riskerar att utsÀttas för en ingripande tvÄngsÄtgÀrd i form av utvisning. PÄ grund av detta har asylsökande en lÄngtgÄende rÀtt till rÀttsligt bistÄnd i form av ett offentligt bitrÀde som ska tillvarata den asylsökandes intressen i asylprocessen.Det Àr Migrationsverket som prövar asylansökningar som första instans och Àr dÀrför ocksÄ den myndighet som förordnar asylsökandes offentliga bitrÀden. Om den asylsökandes ansökan nekas kan denne överklaga beslutet till migrationsdomstolen, dÀr Migrationsverket blir den överklagandes motpart i processen. I asylprocessen har dÀrför Migrationsverket dubbla roller; bÄde som den asylsökandes motpart och förordnare av dennes offentliga bitrÀde.

SAMMANFATTNINGAvhoppare Àr oftast utsatta och ensamma personer. De har oftast inga vÀnner eftersom vÀnnerna i den före detta sekten inte lÀngre vill veta av de och de lider oftast av psykiska och/eller fysiska problem eftersom avhoppet i sig ger upphov till en mÀngd frÄgor sÄsom ?Vart ska jag ta vÀgen?? och ?Vad ska jag göra med mitt liv?? De avhoppare som oftast mÄr sÀmst Àr de personer som vuxit upp i en sekt eftersom de inte har nÄgra referensramar, de vet inte hur livet utanför sekten fungerar. En av mina intervjupersoner kallar sig för ?praoelev i livet? eftersom hon lÀr sig nya saker varje dag om hur samhÀllet fungerar, saker som vi andra tar för givet.

Sammanfattning:Syftet med studien har varit att undersöka hur en grupp unga tjejer pÄ gymnasiet beskriver och menar sig anvÀnda det sociala nÀtverket Facebook som ett redskap för identitetsskapande och sjÀlvpresentation. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt frÄn har handlat om hur tjejerna beskriver att deras syn pÄ sig sjÀlva och andra pÄverkas av FacebookanvÀndningen, hur man kan framstÀlla sig pÄ ett lyckat respektive miss-lyckat sÀtt samt om mÀnniskors identitet framstÀlls representativt pÄ sidan. Empiri har samlats in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer som metodverktyg och intervjuer har genomförts med sex stycken tjejer frÄn tvÄ olika gymnasieskolor i och i nÀrheten av Göteborg. VÄr teoretiska utgÄngspunkt vid analys av vÄr empiri har i huvudsak varit Erving Goffmans dramaturgiska sociologi, den symboliska interaktionismen dÀr Anthony Giddens och George Herbert Meads tankar och begrepp lyfts fram samt Judith Butlers genusteori. Resultat som framkommit Àr att Facebook pÄ flera sÀtt fyller en funktion för tjejer vid skapandet av identitet.

Idag Àr modet mer kommersialiserat Àr nÄgonsin och bilder som portrÀtterar kvinnor i olika sammanhang som kan knytas till mode cirkulerar snabbare Àn nÄgonsin. Vad Àr det egentligen för bild av kvinnan som framstÀlls pÄ dessa bilder? Syftet med följande uppsats Àr att med hjÀlp av Barthes modell för semiotisk bildanalys ta reda pÄ om svenska ELLE anvÀnder sig av nÄgra Äterkommande bild/-er av kvinnan i sina modereportage. Analysen Àr gjord ur ett genusperspektiv med utgÄngspunkt frÄn stereotypa könsroller och kvinnans tillskrivna egenskaper. Materialet som analyserats Àr fyra stycken bildreportage om cirka Ätta bilder frÄn svenska ELLE (juni, september, november2010 samt april 2011).

Sammanfattning Inledning: Dyslexins möjliga konsekvenser för elevers lÀsande och skrivande Àr vÀl kartlagt inom forskningen. Den forskning som gjorts inom fÀltet har ofta gjorts utifrÄn ett lÀrar-, förÀldra-, eller skolperspektiv. I denna studie belyses möjliga sekundÀra konsekvenser av diagnosen dyslexi utifrÄn elevens egna perspektiv i relation till elevers sjÀlvuppfattning, identitetsutveckling och bemötande. Syfte och frÄgestÀllningar: Det övergripande syftet med denna studie Àr att problematisera den etikettering som diagnosen dyslexi innebÀr genom att lyfta fram dess positiva och negativa konsekvenser för sjÀlvuppfattning, identitet och bemötande. Studien syftar till att förstÄ relationen mellan dyslexi, sjÀlvuppfattning och identitet ur elevens perspektiv.

Denna uppsats behandlar synen pÄ ledarskap pÄ olika nivÄer i Svenska kyrkan, i detta fall stift och församling, i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i kyrkoherdens, kyrkorÄdets och stiftets syn pÄ vilka egenskaper och förmÄgor som krÀvs för att kyrkoherden ska vara vÀl rustad för sin tjÀnst. Stiftet Àr den regionala nivÄn, det omrÄde som styrs av en biskop, geografiskt ofta med samma omfattning som ett eller tvÄ lÀn. AnstÀllda pÄ stiftsnivÄn kallas stiftsadjunkter om de Àr prÀstvigda. Församlingen Àr den lokala nivÄn, Svenska kyrkans primÀra enhet och geografiskt ofta med samma omfattning som en kommun. Församlingen styrs av ett kyrkorÄd bestÄende av valda församlingsmedlemmar och leds av en kyrkoherde som Àr församlingens chef, alltid prÀstvigd.