Bakgrund: Facebook Àr ett socialt onlinenÀtverk som under sina levnadsÄr har ökat explosionsartat i popularitet. PÄ Facebook sköter mÄnga anvÀndare stora delar av sina sociala relationer och delar med sig mycket av sig sjÀlva. Det finns inget tidigare socialt nÀtverk i stil med Facebook som har haft samma genomslagskraft hos internetanvÀndarna. I anvÀndandet skapas en digital identitet som lÀmnar spÄr pÄ Facebook, Àven om en anvÀndare Àr död. Kring dessa kvalÀmnade digitala identiteter vill vi undersöka unga vuxnas syn. Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur unga vuxna ser pÄ sitt och andras anvÀndande av Facebook  kopplat till digitala spÄr och döden. Metod: Vi har valt att anvÀnda fokusgruppssamtal som metod för insamling av det empiriska materialet.

Introduktion: En av domÀnerna som Kim skriver om Àr miljödomÀnen som hon delar i trekomponenter: den fysiska miljön, den sociala miljön och den symboliska miljön. Vid vistelsepÄ sjukhus blir det förÀndringar i patientens miljö. Den sociala miljön förÀndras t.ex. pÄ detsÀttet att vÄrdpersonalen alltid finns rumt patienten. Alla faktorer i vÄrdmiljön pÄverkarpatienterna pÄ nÄgot sÀtt.

??Uppsatsen syftar till att göra en genuskritisk undersökning av en text Att göra lÀrandet synligt i vilken Reggio Emilias filosofi presenteras. Med hjÀlp av feministisk poststrukturalism, diskursanalys och dekonstruktion har jag i materialet kunnat identifiera en stark sÀrartsdiskurs om kön, som bygger pÄ tvÄ könskategorier, flickor och pojkar, som Àr ömsesidigt uteslutande och varandras motsatser. Trots att man inom Reggiodiskursen ofta betonat en konstruktionistisk kunskapssyn och hur ?alla barn Àr kompetenta och intelligenta? om de bara fÄr vistas i intelligenta lÀrandemiljöer framstÄr synen pÄ kön som essentialiserande.

Examensarbetet behandlar urval rön av betydelse för elevers sjÀlvförtroende funna i litteratur och elektroniskt tillgÀngliga uppsatser, doktorsavhandlingar och artiklar. Bibliotek, Libris, ERIC och DIVA Àr huvudsakliga kÀllor. Engelska och svenska kÀllor har analyserats. NÄgra teoretiska ansatser har pÄverkat urvalet. Georg H.

Ljud Àr resultat av hÀndelser i den fysiska vÀrlden. DÀrför Àr det viktigt att en spelare fÄr rÀtt ljudinformation om omgivningen i ett datorspel vid tillfÀllen dÄ visuell hjÀlp inte finns att tillgÄ. Oktavillusionen Àr en ljudillusion som uppstÄr dÄ tvÄ toner med exempelvis en oktavs mellanrum skickas till vardera öra samtidigt och sedan skiftar position frÄn öra till öra, samtidigt i ett altererande mönster. En studie kring hur perceptionen av oktavillusionen pÄverkas i kombination med visuell stimuli visar vilket stimuli som Àr det dominerande och lÀmpar sig dÀrför vÀl att undersöka hur viktig ljudlÀggning Àr i spel. Undersökningen utfördes pÄ tio försökspersoner.

Konstmuseet Gropen Àr Uppsalas nya konstmusseum för samtida och historisk konst. Den Àr belÀgen vid fyrisÄn strax söder om stadskÀrnan, nedsÀnkt helt under mark. Att gÄ ner i gropen Àr att lÀmna staden. Att gÄ ner i gropen Àr att gÄ upp i konsten.Jag började projektet med att fundera över vilka konstmuseeum jag varit pÄ, vilka jag gillat, och vad jag gillat med dem. Guggenheim, Neue Nationalgalerie, Tate Modern mf.

Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp av intervjuer studera och analysera hur elever med olika sociala bakgrunder och pÄ olika gymnasieprogram förhÄller sig till populÀr- och finkultur, till utbildning och skola och syn pÄ framtid. Studien baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med Ätta stycken elever som gÄr pÄ en gymnasieskola i en stad i Mellansverige. De resultat som har framkommit har tolkats och analyserats med hjÀlp av begrepp och teoretiskt perspektiv som Àr inspirerat av Pierre Bourdieus kultursociologi.Studien pÄvisar strukturella likheter och skillnader i elevers kulturella praktiker, det vill sÀga hur och vad de tar del av nÀr det gÀller musik, litteratur, filmer, moden, tv-serier med mera. Det framgÄr att eleverna tar del av kultur i en vÀldigt hög utstrÀckning men att det sker pÄ olika sÀtt. Vissa ger uttryck för att vara nÄgorlunda bevandrade i vad som ofta kallas för finkultur i frÄga om litteratur och teaterbesök, samtidigt som andra elever helt saknar kÀnnedom om detta utbud eller dessa genrer.

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hÀlsofrÀmjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar:? PÄ vilket sÀtt uppfattar elever att de Àr delaktiga i hÀlsofrÀmjande skola?? Hur uppfattar elever deras inflytande i hÀlsofrÀmjande skola?Metod: VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden Àr den mest brukbara för oss dÄ vi Àr ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med Ă€ldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks ocksĂ„ kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstĂ„tt tydligast i om jag inte Ă€r moderskapet, ensamheten, döden och förhĂ„llandet mellan mĂ€n och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna frĂ„n Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgĂ„rd.

Denna studie utgÄr ifrÄn Paivios dubbelkodningsteori, som kortfattat sÀger att information bearbetas av tvÄ separata symboliska system. Dessa system Àr det ickeverbala och det verbala systemet vilka Àr specialiserade pÄ att bearbeta tvÄ olika sorters stimulusmaterial: bildlikt och sprÄklikt material. Vidare koncentrerar sig detta arbete pÄ dubbelkodningshypotesen som kan hÀrledas ur teorin. Genom olika minnesexperiment angÄende bilders och ords konkreta vÀrde kom Paivio fram till att vi bÀst minns bilder, dÀrefter konkreta ord och slutligen abstrakta ord. Enligt dubbelkodningshypotesen beror det hÀr pÄ att bilder har störst möjlighet att kodas dubbelt (bÄde ickeverbalt och verbalt).

Detta Àr en samhÀllsvetenskaplig uppsats som skrivs för att erhÄlla en kandidatexamen i landsbygdsutveckling. Temat för texten Àr skog i Sverige. Det Àr ett aktuellt Àmne med tanke pÄ den modernisering, förÀndring och rationalisering som har skett i skogsbruket under de senaste 40 Ären. Skogen Àr viktig, stabil och stark som aldrig förr, vilket har fört med sig att fler har fÄtt upp ögonen för vÄrt gröna guld. Fler generationsskiften utmynnar i utbor och fler intressenter ?utifrÄn? har tagit steget in i skogsbranschen.

Syftet med min undersökning Àr att undersöka tillförlitligheten dÄ det gÀller den kronologiska ordningen i LUS, LÀsUtvecklingsSchemat, utarbetat av Allard, Rudqvist och Sundblad (2001). Detta eftersom den högstadieskola jag vÀljer att göra min studie vid sedan ett Är tillbaka arbetar efter LUS, samt att frÄgor och Äsikter Àr mÄnga kring analysverktyget bland pedagogerna pÄ skolan.För att undersöka detta har jag delat upp min studie i tvÄ delar - dels en direkt observation av elever under hemkunskapslektioner för att undersöka om de kan lÀsa, förstÄ och utföra en instruktion eller arbetsbeskrivning i flera led, punkt 16 i LUS. Den andra delen bygger pÄ en granskning av elevernas resultat i LUS. Jag jÀmför sedan de tvÄ undersökningarna med varandra och tar reda pÄ om flytande lÀsning, punkt 15 i lÀsutvecklingsschemat, Àr nödvÀndig för att lösa uppgiften i punkt 16. Det citat av författarna Allard och Askeljung (2003) som jag koncentrerar mig pÄ och ifrÄgasÀtter Àr: ?FörutsÀttningen för att klara punkt 16 Àr att lÀsningen flyter obehindrat? (s.44), alltsÄ att eleven mÄste har nÄtt punkt 15 innan han/hon klarar av att lÀsa och följa en instruktion eller en arbetsbeskrivning i flera led.

Yrket som kriminalvÄrdare innebÀr mÄnga arbetsuppgifter som bör grundas i ett professionellt förhÄllningssÀtt. KriminalvÄrdaren skall förhÄlla sig personligt men inte privat gentemot intagna samt skilja pÄ person och gÀrning i bemötandet. Ett professionellt förhÄllningssÀtt prÀglas av verksamhetens riktlinjer och normer sÄ vÀl som individuella vÀrderingar och intressen. Syftet var att beskriva kriminalvÄrdares individuella uppfattningar om att utöva professionalitet samt skilja pÄ att vara personlig och privat i sitt yrkesutövande. Teoretiska utgÄngspunkter har tagits i den symboliska interaktionismen och teorin om spegeljag.

Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förstÄelse av hur motivation för arbetet upplevs hos inhyrda arbetstagare med tillfÀllig anstÀllning utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv pÄ sjÀlvidentitet i ett senmodernt samhÀlle. Bakgrund till varför denna studie genomförts Àr för att tillfÀlliga anstÀllningar genom bemanningsföretag Àr ett vÀxande fenomen samtidigt som det finns begrÀnsad forskning kring de berörda arbetstagarnas upplevelse av att inneha denna typ av anstÀllning. Vi har utgÄtt frÄn det fenomenologiska perspektivet och anvÀnt oss av teorier om moderniteten och sjÀlvidentiteten, teorier om det reflexiva sjÀlvet, symboliska interaktionismen samt behovs- och motivationsteorier. Vid val av respondenter har vi utgÄtt frÄn bekvÀmlighetsurval och genomfört nio semi-strukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjÀlp av den metod som Creswell (2007) rekommenderar för fenomenologisk forskning. Resultaten visar att anstÀllningar hos bemanningsföretag upplevs som otrygga och tillfÀlliga, att anstÀllda behöver fÄ en rÀttvis behandling för att kÀnna sig betydelsefulla, att materiell belöning i form av lön och andra förmÄner Àr viktiga för upplevd motivation.

För att polisens ska klara av att upprÀtthÄlla den allmÀnna ordningen och sÀkerheten i landet har de utrustats med olika maktbefogenheter, det vill sÀga befogenheter att pÄ olika sÀtt ingripa mot enskilda. I Sverige fÄr polisen anvÀnda sitt tjÀnstevapen i enlighet med nöd, nödvÀrn och laga befogenhet. Den sistnÀmnda ger polisen rÀtt att anvÀnda vÄld och i vÀrsta fall sitt skjutvapen för att genomföra en tjÀnstÄtgÀrd. AnvÀndandet grundar sig framförallt i lagstiftningen frÄn Är 1969. Det har de senaste Ären förts en diskussion om att lagstiftningen behöver uppdateras till dagens samhÀlle.