LUS - LäsUtvecklingsSchemat -en undersökning av ett kartläggningsinstruments tillförlitlighet
Syftet med min undersökning är att undersöka tillförlitligheten då det gäller den kronologiska ordningen i LUS, LäsUtvecklingsSchemat, utarbetat av Allard, Rudqvist och Sundblad (2001). Detta eftersom den högstadieskola jag väljer att göra min studie vid sedan ett år tillbaka arbetar efter LUS, samt att frågor och åsikter är många kring analysverktyget bland pedagogerna på skolan.För att undersöka detta har jag delat upp min studie i två delar - dels en direkt observation av elever under hemkunskapslektioner för att undersöka om de kan läsa, förstå och utföra en instruktion eller arbetsbeskrivning i flera led, punkt 16 i LUS. Den andra delen bygger på en granskning av elevernas resultat i LUS. Jag jämför sedan de två undersökningarna med varandra och tar reda på om flytande läsning, punkt 15 i läsutvecklingsschemat, är nödvändig för att lösa uppgiften i punkt 16. Det citat av författarna Allard och Askeljung (2003) som jag koncentrerar mig på och ifrågasätter är: ?Förutsättningen för att klara punkt 16 är att läsningen flyter obehindrat? (s.44), alltså att eleven måste har nått punkt 15 innan han/hon klarar av att läsa och följa en instruktion eller en arbetsbeskrivning i flera led. Vidare, är det då möjligt för en elev som läser mycket och är placerad i punkt 18 i LUS, att misslyckas med punkt 16?Resultatet av min undersökning visar att det är möjligt för en del elever att klara av en arbetsbeskrivning trots brister i den flytande läsningen och för de som behärskar läsningen mycket väl och gärna läser kan arbetsbeskrivningen ändå bli ett misslyckande.Min slutsats är att ingenting är svart eller vitt, det finns gråzoner där en del av de aktuella eleverna hamnar. LUS är ett bra analysverktyg, men det behöver ifrågasättas, studeras och möjligen också kompletteras med andra instrument som testar elevers läsförmåga.Nyckelord: flytande läsning, instruktion/arbetsbeskrivning, LUS, läsutveckling