ABSTRACTThe aim of this study is to look into how ex-offenders experience that stigmatization and labeling- processes might affect their possibilities to create an integrated and adapted life in society. It is also of interest to study how and if the interviewees experience their self-image to be affected by these processes. Our research-questions are:-          How do ex-offender males experience stigmatization and labeling-processes to impact their possibilities when trying to re-integrate into society?-          Do ex-offender males experience their self-image being affected by stigmatization and labeling-processes? If so, how are they affected? In order to achieve this we interviewed members of the organization KRIS in Örebro, where we selected males over 23 years of age with a prior prison sentence. The study is based on the labeling-theory of Howard Becker as well as the stigma-theory by Erving Goffman.In the conclusions derived from the results we found that the interviewees experience a more distinct and obvious stigmatization and labeling from authorities such as the police and the legal system, than that from other people in society.

Syftet med denna studie var att jämföra samhälls-och beteendevetarprogrammet (n=70) och psykologprogrammet (n=70) i akademisk stress och strategier för att hantera stress. Deltagarna bestod utav universitetsstudenter och mätinstrumentet för studien var en enkätundersökning med skalorna ?Akademisk stress?, ?kognitiv coping-strategi?, ?Social support?, ?Sociala kontakter? och ?positiva-och negativa coping-strategier?. Det visade sig att det inte fanns någon skillnad mellan studenter från samhälls-och beteendevetarprogrammet och studenter från psykologprogrammet i hur akademisk stressade det var. Det fanns inget signifikant samband mellan programmens sociala stöd, sociala kontakter, kognitiva coping-strategier eller sättet att hantera positiva och negativa coping-strategi på.

Titel: Wermland Forever? En underso?kning om hur Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland ForeverSyfte: Syftet med uppsatsen a?r att belysa hur en stads image kan pa?verkas av en enskild marknadsfo?ringsa?tga?rd. I det ha?r fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterfo?ljdes av sa?va?l tittarstorm som la?ga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik fo?r sitt samarbete da? ma?nga ansa?g att tv-serien gick emot Karlstads kommuns va?rdegrund.Fra?gesta?llningar: Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet kontra varuma?rkesimage ut i relation till Wermland Forever?Teori: Uppsatsen baseras till stor del pa? Simon Anholts fyra aspekter av ett varuma?rke samt Hart & Stachows ramverk fo?r att ma?ta Karlstads image.

Today many different types of lock systems are used all over the world. Passwords, finger prints and magnetic strips are a few examples. When the key is a three dimensional object, lika a physical metal key, the security depends, in a high degree, on that you can?t copy the object without access to it. One approach to copying the object is photographing the object, and from these photographs create a copy.

Problem: Småortshotell har andra förutsättningar än storstadshotell för att kunna överleva. Det gäller både distansen till samt utbudsnivån i hotellen. Den geografiska placeringen gör att resenärer inte passerar dem utan gästerna kommer till småortshotellen för att uppleva deras utbud. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur småortshotell strategiskt arbetar med imageskapande ur marknadsföringsperspektiv. Frågeställningar: Vilken image vill småortshotellen förmedla?Vilka samarbetsformer har småortshotellen?Vilka underliggande betydelser förmedlar småortshotellen? Metod: Vi har använt oss av kvalitativa metoder som består av två delar, datainsamlingsmetoder och semiotikdokumentanalys.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur vuxna elever som studerar svenska som andraspråk resonerar kring sina inlärningsstrategier. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Inom denna studie intervjuades sex vuxna elever, som planerar att påbörja sina studier på högskolor. Resultaten i denna studie visade att vuxna elever använde eller uttryckte sammanlagd fyrtio av sextiotvå inlärningsstrategier som är utarbetade av Oxford, forskare inom språkvetenskap. Minnesstrategier, affektiva strategier och sociala strategier kunde kartläggas i större utsträckning än kognitiva strategier, kompensationsstrategier och metakognitiva strategier.

AbstractIn the heart of Paris, you will find Sweden?s only cultural center abroad. Since the early 70?s a wealth of cultural activities has been offered, and every year the center receives more than 100,000 visitors. The center is a branch of the Swedish Institute (Si), a public authority which promotes mutual relationships between Sweden and other countries through culture, education, science and business.

Syftet med vår studie är att genomföra observationer för att kvalitativt undersöka vilka strategier, både tillvägagångsmässiga strategier samt matematiska strategier, elever använder sig av vid matematiska problemlösningsuppgifter med olika kontexter. I vårt fall ligger kontextens skillnad i om uppgiften är verklighetsnära eller inte. Tidigare forskning visar bland annat att elever lättare använder sig av sina erfarenheter om uppgiften är verklighetsnära. När det gäller matematiska strategier visar forskare på vikten av att elever kan se likheter och skillnader till uppgifter som eleven stött på tidigare. Även det positiva med interaktion belyses av forskare.

This thesis intended to examine how small enterprises within the retail industry work with brand building of their corporate name. More specifically it intended to examine how they do to choose corporate name and corporate logotype, and how they work to create a desired corporate image. A case-study was performed with three case-companies from different industries. The method was deductive as the empirics were brought in with starting-point in the theoretical frame of reference. The study showed that there are differences in the way small enterprises within the retail industry work with the brand-building of their corporate name.

Bakgrund: Att som barn vistas på sjukhus kan allt som oftast upplevas som en helt ny okänd värld som inte sällan känns skrämmande och skapar rädsla hos barnet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva strategier som kan lindra rädsla hos barn vid kontakt med sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar vilka är granskade och godkända av en etisk kommitté. Artiklarna är kvalitetsgranskade utifrån en checklista av Foreberg & Wengström. Resultat: Det framkom flertalet strategier som lindrar barns rädsla. Att som barn få adekvat information som förbereder dem på vad som komma skall, och låta dem vara delaktiga i beslut som rör deras vård lindrar rädslan. Familjens närvaro på sjukhuset och vid olika undersökningar lugnar barnen och minskar rädslan. Barnens rädsla har även visats minska med hjälp av strategier som distraktioner och lek vid påfrestande undersökningar och behandlingar. Slutsats: Barn erfar olika sorters rädslor i mötet med sjukvården.

Att kunna använda sig av olika strategier för att kunna räkna och veta när man bör använda sig av dem är något som betonas i Lgr11. Denna studie undersöker huruvida ett urval av elever i år 6 kan variera sina räknestrategier för huvudräkning i uppgifter med addition och subtraktion och vilka de vanligaste felen som eleverna gör är. Vidare undersöks om eleverna använder sig av skilda strategier på samma uppgift, beroende på om den är satt i en text i ett vardagligt sammanhang eller enbart består av nakna tal. Som ett led i denna studie gjordes kvalitativa intervjuer med eleverna. Resultaten av studien visar att eleverna till stor del varierar sina strategier och att de generellt sett byter strategi från den nakna uppgiften till den i textform..

On the 12:th of April 2011, the Swedish tabloid magazine Expressen publishes a story, claiming that Ola Lindholm, presenter of critically acclaimed TV-show ?Wild Kids? has been suspected and apprehended on cocaine allegations. The serious allegation called for Ola Lindholm to defend himself against the allegations. His only public response was a blog-post where he claimed his innocence, albeit with some reservations.  The purpose of this paper is to analyze Lindholm?s rhetorical defense.

In December 22, 2010, the hockey clubs AIK and Djurgården played against each other in front of an audience of more than 11 000 people in Ericsson Globe Arena, Stockholm. Although it was one of the biggest games of the year, afterwards no one was talking about the actual game on the ice. The reason; several times during the game, hooligans from both sides started big quarrels and the hockey dome felt more like a war scene than a place for a hockey game. From a branding point of view, and along with similar incidents from the past, the night in December did not create a good situation for AIK and their image.  Therefore, in this essay I want to investigate how AIK communicated through the crisis. I also want to evaluate whether their communication was good or bad from the perspective of different crisis communication theories.The essay?s research questions are:How did media describe the crisis and AIK´s part in it?What effect did AIK´s previous history of similar problem have on the ongoing crisis?How did AIK communicate through the crisis?How was AIK´s image affected by the crisis?What did AIK do well/what could AIK have done better?To be able to answer these questions, several news articles from the sports paper ?Hockeyexpressen? has been analyzed as well as a text from AIK itself.

Hur kan företag via sponsring påverka sin varumärkesimage och hur använder sig företag av sponsring för att stärka sitt varumärke? Syftet är att undersöka hur företag arbetar med sponsring och hur de använder sig av sponsring med intentionen att påverka sitt varumärkes image. Studien ska ge nyanserande och upplyftande kunskaper i våra frågeställningar och ge företagen ökad kunskap om sponsring och hur de själva kan arbeta med att förbättra sin sponsringsverksamhet.Metod: En studie ur ett företagsperspektiv som genomförts på fem fallföretag. Primärdata har samlats in via intervjuer med respondenter från de valda företagen och den sekundära informationen har återfunnits i etablerad teori samt artiklar. Studiens teoretiska referensram är baserad på befintliga teorier inom vårt ämnesområde sponsring och varumärken.Empiri: En presentation av fem företags sponsringsverksamhet och deras syn på hur sponsring kan användas i syfte att påverka företagets varumärkesimage.Slutsats: Företag använder sig först och främst av sponsring för att positivt påverka sin varumärkesimage och för att nå ut till sin målgrupp.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ett företags utbud av egenmärkta varor påverkar företagets image, samt imagens överensstämmelse med företagets profil. Vi vill i vår undersökning gå djupare in på om kunderna upplever att kedjornas EMV ger dem ett mervärde, vilken image kunderna förknippar med livsmedelskedjorna och deras egenmärkta varor, samt om det finns ett gap mellan den faktiska imagen och företagets profil. Metod: För att lättare kunna applicera våra teorier har vi valt att arbeta med två fallföretag, och då ICA och Coop är två av de största aktörerna på livsmedelsmarknaden valdes just dess två företag. Vår uppfattning är att det är lättare att se tydliga mönster i konsumtion och beteende om man studerar två företag som har stor kundmedvetenhet, vilket vi anser att ICA och Coop har. De empiriska studierna består av en kvantitativ enkätundersökning med 50 slumpmässigt utvalda respondenter, samt två kvalitativa intervjuer med EMV- ansvariga på ICA och Coop.