Bakgrund: Under år 2006 genomfördes det 36 045 aborter i Sverige. Var fjärde känd graviditet avslutas med en abort. Statistiskt sett innebär det att varannan svensk kvinna genomfor en abort under sin livstid. I januari 2008 kommer en ändring i Sveriges abortlag att träda i kraft, vilket innebär att utländska kvinnor får tillåtelse att komma till Sverige för att genomgå en abort. Samhället betraktar fortfarande abort som tabubelagt och som en nödlösning bland riskgrupper.

Att drabbas av en hjärtinfarkt kan liknas vid att en bomb briserar i patientens liv. Plötsligt påminns man om den egna dödligheten och lämnas efteråt i ett kaotiskt töcken där man inte längre är samma person som innan, vare sig fysiskt eller emotionellt. Det dagliga livet är plötsligt fyllt med begränsningar och problem.Det är viktigt att man som sjuksköterska har kunskap om dessa förändringar i patienternas dagliga liv så att man kan ge stöd och minimera att deras livskvalitet försämras.Studiens syfte är att beskriva patienters upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt.Till grund för studien ligger nio stycken kvalitativa artiklar som beskriver patienters upplevelser av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Materialet analyserades och sammanfattades utifrån en innehållsanalys.Resultatet pekar på hur det dagliga livet efter en hjärtinfarkt oftast påverkas negativt. Patienterna känner sig begränsade i det dagliga livet av rädsla för nya infarkter, Ilska över att ha drabbats och upplever sig mindre värda som människor då den sjuka kroppen inte kan fungera som de är vana vid.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienter och anhörigas erfarenheter av det dagliga livet med gastrostomi.Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod.  Sökningar efter artiklar som svarade mot syftet gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Sju artiklar identifierades; sex av dessa var kvalitativa och en var kvantitativ. En innehållsanalys utfördes för att analysera och förtydliga de framtagna artiklarnas resultat.Resultat: Patienter och anhöriga saknar adekvata kunskaper initialt i gastrostomibehandlingen. Patienter och anhöriga upplever även att kunskaper om gastrostomi saknas hos sjuksköterska och dietist efter sjukhusvistelse.

Att få beskedet att ens barn kommer att dö är en mardröm för alla föräldrar. Detta besked drabbar hela familjen och inte enbart den sjuke. Hur en förälder upplever en sådan situation kan bero på olika faktorer exempelvis vilken religion de tillhör eller tidigare erfarenheter av döden. Som anhörig till någon döende har man krav på sig i en pressad och oviss situation och detta kan orsaka olika sorters påfrestningar. Vanliga påfrestningar är känslan av maktlöshet, fruktan, Ilska och sorg.

Bakgrund: Arbetsmiljo?verket menar att en av tio svenskar a?r utsatta fo?r mobbning pa? sin arbetsplats. Forskning visar a?ven att det a?r vanligast i ha?lso- och sjukva?rden, framfo?rallt bland sjuksko?terskorna. Syfte: Att sammansta?lla kunskap om sjuksko?terskors erfarenheter av kra?nkande sa?rbehandling mellan kollegor pa? arbetsplatsen.

Bakgrund: Enligt etiska principer bör sjuksköterskan respektera patientens självbestämmanderätt och alltid sträva efter att göra nytta. Vid vård i livets slutskede kan etiskt svåra situationer uppstå när livsuppehållande vård ska begränsas eller avstås ifrån. Många parter är inblandade i beslutsprocessen, vilket kan försvåra situationen ytterligare. Syfte: Att belysa IVA-sjuksköterskans upplevelser av etiska dilemman kring livsuppehållande vård vid livets slutskede. Metod: Metoden som användes till denna studie var innehållsanalys av kvalitativa studier enligt Graneheim och Lundman (2004).

Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att bedöma och behandla smärta hos patienter som vårdas postoperativt på intensivvårdsavdelning. Sex intensivvårdssjuksköterskor intervjuades. Dataanalys genomfördes med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i ett tema: en bra relation med patienten är en förutsättning för att lyckas lindra smärta och fyra kategorier: att förstå den enskilda patientens upplevelse av smärta, att lyckas eller misslyckas lindra smärta, att lita på patienten som har ont och ta hjälp av läkare, samt att behandla smärta när farmaka inte räcker till. Reslutatet visar att det var viktigt att kunna se tecken hos patienter som inte verbalt kan uppge att de upplevde smärta. Ilska kunde vara utryck för smärta hos äldre.

Tidigare forskning har visat att det upplevs svårt för patienter med KOL att sluta röka fastän det finns en medvetenhet om riskerna med rökning. I dagens samhälle är det många patienter med KOL som röker. Bakgrunden beskriver vad KOL är, vilka riskfaktorer som finns för denna sjukdom, vad cigaretter innehåller och hur de påverkar vår kropp. Bakgrunden beskriver även hur motiverande samtal kan användas som ett verktyg för rökavvänjning och sjuksköterskans roll i detta hälsofrämjande arbete. Studiens syfte är att belysa patienters upplevelse av att försöka sluta röka när de lider av KOL.

I dagens samhälle har det blivit allt vanligare att anställda upplever stress på arbetsplatsen, på grund av att de upplever för mycket ansvar och krav på sitt arbete. Syftet med examensarbete var att undersöka på vilket sätt anställda upplever att långvarig stress på arbetsplatsen kan påverka deras hälsa och hur långvarig stress kan förebyggas. Den kvalitativa datainsamlingen användes för att genomföra studien vilket var stödjande för att förtydliga deltagarnas tankar och upplevelser kring fenomenet långvarig stress. Semistrukturerade intervjuer skedde. Intervjuer skedde med tre anställda från olika företag men med samma anställnings position.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienter och anhörigas erfarenheter av det dagliga livet med gastrostomi.Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod.  Sökningar efter artiklar som svarade mot syftet gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Sju artiklar identifierades; sex av dessa var kvalitativa och en var kvantitativ. En innehållsanalys utfördes för att analysera och förtydliga de framtagna artiklarnas resultat.Resultat: Patienter och anhöriga saknar adekvata kunskaper initialt i gastrostomibehandlingen. Patienter och anhöriga upplever även att kunskaper om gastrostomi saknas hos sjuksköterska och dietist efter sjukhusvistelse.

Bakgrund: Typ 2-diabetes mellitus är en global sjukdom som snabbt ökar i antal. Den viktigaste delen av behandlingen handlar om att äta ?rätt? kost och allt fler personer blir i behov av kostrekommendationer och kostförändringar.Syfte: Beskriva personer med typ 2-diabetes upplevelser av att göra kostförändringar.Metod: Systematisk litteraturstudie där 13 artiklar, tolv kvalitativa och en kvantitativ/kvalitativ, analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Många med typ-2 diabetes kände sig utanför och upplevde känslor av frustration, Ilska, stress och oro. Kosthållningen upplevdes som svår på grund av att kostrekommendationerna var otydliga och ständigt förändrades, dock ansågs motion vara till hjälp. Vardagen upplevdes ofta som en kamp mellan vad som var bäst ur sjukdomssynpunkt, sina begär och frestelser.

Vargen har varit ett mytomspunnet och hatat djur genom hela vår historia, och den väcker fortfarande starka känslor. Licensjakt på varg återinfördes i början av 2010, och den väckte lika höga röster från jaktmotståndare så som jägare som ville skjuta fler vargar än de tilldelats. Uppståndelsen kring vargen avspeglades även i våra medier, och rapporteringen har varit mycket intensiv under jaktperioderna. Hur kommer det säg då att vargen har fått detta mediala utrymme? Vi har i denna uppsats ägnat oss åt etermedierna, främst P4 Dalarnas nyhetsrapportering men även Ekots sändningar, med fokus på dess rapportering om vargen.

Inledning: Uppskattningsvis har mellan 100-140 miljoner flickor och kvinnor i hela världen blivit utsatta för kvinnlig omskärelse. Man uppskattar även att ytterligare ca tre miljoner flickor varje år riskerar att bli omskurna. I Sverige möter sjuksköterskan omskurna kvinnor inom många olika verksamheter i vården. För de flesta är kvinnlig omskärelse en svår tradition att möta. Det väcker känslor som Ilska, avsky och en stor oförståelse.

Att få beskedet att ens barn kommer att dö är en mardröm för alla föräldrar. Detta besked drabbar hela familjen och inte enbart den sjuke. Hur en förälder upplever en sådan situation kan bero på olika faktorer exempelvis vilken religion de tillhör eller tidigare erfarenheter av döden. Som anhörig till någon döende har man krav på sig i en pressad och oviss situation och detta kan orsaka olika sorters påfrestningar. Vanliga påfrestningar är känslan av maktlöshet, fruktan, Ilska och sorg.

På några sekunder förändras livet när någon i ens närhet drabbas av hjärtinfarkt. Sjuksköterskor möter i sitt arbete närstående till drabbade. Studier visar att sjuksköterskor upplever svårigheter att möta närstående och det saknas kunskap om deras upplevelser, vilka behov de har och vilket bemötande de önskar få. Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en person som drabbats av hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ ansats.