Generation Y skiljer sig mycket från andra generationer på grund av uppfostran och samhällsförändring. Deras intåg på arbetsmarknaden tvingar arbetsgivare att anpassa sig till nya krav och förväntningar. Mot bakgrund i detta var studiens syfte att studera generation Ys arbetsmotivation. Målsättningsteorin tillämpades i form av variablerna målsvårighet, målspecificitet, självbemästring och feedback. En enkätundersökning med 70 respondenter mellan 20 och 32 år genomfördes. Regressionsanalyser visade att 34 % av variansen i arbetsmotivation förklaras genom målsättning.

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte var att undersöka vilka effekter en kortare period systematisk MAQ-träning får avseende rörlighet, spänst, balans, snabbhet och koordination för idrottande ungdomar. Vi avsåg därtill att söka biomekaniska förklaringar till de eventuellt påvisade effekterna av träningen. För att uppfylla syftet användes följande frågeställningar: Vilka mätbara effekter uppnår 16-18 åringar avseende rörlighet, spänst, balans, koordination och snabbhet efter 8 veckors systematisk MAQ träning? Vilka biomekaniska faktorer förklarar de eventuella effekterna av 8 veckors systematisk MAQ träning?Metod: Vi testade ett lag med handbollspelare och ett lag med fotbollspelare i åldern 16-18 år i deras förmågor i sprint, rörlighet, balans, koordination och spänst. Efter att ha låtit fotbollslaget, interventionsgruppen, träna med metoden Muscle Action Quality (MAQ) tre gånger i veckan under åtta veckor testade vi dem åter.

Bakgrund och problem: Användandet av aktierelaterade incitamentsprogram minskadekraftigt efter uppdagandet av de uppmärksammade optionsprogrammen i bland annat Skandiaoch Enron. Sedan 2004 har dock antalet program ökat kraftigt. Uppsatsen fokuserar på hursvenska bolag lämnar ut information kring incitamentsprogram. Kan aktieägare ochpotentiella investerare göra en bedömning av företagens aktierelaterade incitamentsprogram?Lämnar företagen ut information om sambandet mellan belöning och prestation? Synliggörskostnaderna? Och hur motiverar företagen användandet av optionsprogram?Syfte: Att beskriva hur informationsutgivandet gällande incitamentsprogram ser ut i svenskabörsbolag.Avgränsningar: Uppsatsen endast ledningens belöningssystem och behandlar inte övrigaanställdas ersättningar.

Idag produceras och konsumeras tjänster i mycket större utsträckning än varor. Tjänstesektorn står idag för den dominerande ekonomiska aktiviteten i världen. Trots detta är de flesta ekonomistyrningsmodeller och prestationsmätningssystem utvecklade för tillverkande företag. Tjänstens karaktäristik är unik och den komplicerar företagets planeringsmöjligheter. Detta beror ofta på att en tjänst konsumeras i samband med att den produceras.

Abstract Det finns en medvetenhet om hur normbrytare bestraffas i grupper på arbetet eller i sina sociala nätverk. Tidigare forskning visar på att normbrytare bestraffas för att gruppen ska återfå sin ställning men även för att individer ska få behålla sin sociala identitet. Denna undersökning tar grupper och normbrytning in i onlinespelvärlden, där det visar sig att normbrytare inom spelgrupper bestraffas aggressivt genom konflikter men också på ett milt vis genom tillsägningar. Undersökningen visar också på att en normbrytare i gruppen inte påverkar gruppens möjlighet att prestera..

Bakgrund: Individerna i en organisation är viktiga för dess framgång. Belöningssystem är ett sätt på vilket en organisation kan motivera sina anställda. Kulturverksamhet, i vilken museer ingår, är ofta offentligt finansierad. Kanske är det inom denna typ av verksamhet inte möjligt att ha generösa belöningssystem då det skulle kunna leda till irritation bland skattebetalarna? Inom museiverksamhet finns vissa svårigheter med att mäta prestationer, vilket beror på att museer är icke-vinstdrivande samt tjänsteproducerande organisationer.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid långvariga skador. Särskilt fokus ligger på hur tränarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlätta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhållit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhållit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att få ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att tränare bör agera för att underlätta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebär att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst två månader på grund av idrottsskada.

Fotbollsverksamheten präglar många flickors vardag och är den största ungdomsverksamheten i svensk idrott. Det råder inga tveksamheter om att idrott innebär flera fördelar för människors psykiska och fysiska välbefinnande. Fotbollen är en arena där flickors självförtroende kan främjas och stärkas. Samtidigt faller många idrottsutövare offer för den robusta individualismen med strävan efter idrottslig framgång. Tävlingsmomentets påverkan för barn och ungdomars psykiska hälsa är viktigt att belysa och diskutera för att fotbollen ska kunna verka som en hälsofrämjande arena.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

Kosten har stor betydelse för den idrottande individens prestation och hälsa. Trots det är det få idrottsutövare som följer kostrekommendationerna för sin idrottsgren. Styrketränande individer får ofta i sig mer protein än de behöver och under de senaste åren har användningen av proteintillskott ökat. Ett för högt intag av protein kan vara skadligt för hälsan och kostsamt för såväl plånbok som miljö. Tidigare forskning har visat ett samband mellan attityder och beteenden, vilket innebär att det är av intresse att undersöka individers attityder om man vill förändra deras beteende.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

Företag använder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anställda till ökad prestation på arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och på så vis blir motiverade att göra sitt yttersta på arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahållande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgång till ekonomisk information gör att de anställda känner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vår studie har därmed har inte heller motivation genom ekonomisk information någon betydelse för företagets effektivitet..

Behovet av beslutsstöd är stort, inte minst i den militära sektorn där beslut kan få stora konsekvenser. CoMap är ett verktyg framtaget av FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) för att stödja beslutsfattaren fatta dynamiska beslut. CoMap gör det möjligt att se omvärlden på en karta i såväl 2D som 3D.Studien ämnar besvara frågor om vilken visualiseringsdimension som föreligger den bästa prestationen i dynamiskt beslutsfattande samt hur prestationen förändras i förhållande till visualiseringsdimensionen. Likaså hanterar studien frågor om informationshantering. Hur mängden information påverkar dynamiskt beslutsfattande samt hur mängden information upplevs hanterbar och i vilken utsträckning beslutsfattarna skattar att beslut grundats på delgiven information.

Rapporten behandlar upprättandet av rollbeskrivningar för STOMT-T, SAS Technical Services avdelning för planering av ?Line Maintenance? (underhåll som utförs under nattstopp, för att erhålla flygvärdighet).Arbetet syftar till att effektivisera verksamheten inom STOMT-T. Rollbeskrivningarna är även tilltänkta som hjälpmedel då ett nytt datasystem tas i bruk.Under arbetets gång har intervjuer med personalen på STOMT-T genomförts. Materialet har sedan analyserats i samarbete med ledningen och legat som grund för framtagna rollbeskrivningar.Arbetet resulterade i upprättade befattningsbeskrivningar för samtliga roller inom STOMT-T. För att möjliggöra mätning av effektivitet och prestation har nyckeltal inkluderats.

Vid utformningen av ett belöningssystem kopplat till Balanced Scorecard finns en mängd faktorer att beakta. Att kommunikationen fungerar både uppåt och nedåt i hierarkin är av yttersta vikt. För att få en tydlig koppling förordar vi att de bonusgrundande måtten är kopplade till respektive enhets scorecard. För att de anställda ska motiveras krävs det en tydlig koppling mellan prestation och utfallande av belöning. För att få ett balanserat belöningssystem ska de bonusgrundande måtten vara tagna från de olika perspektiven i Balanced Scorecard.