Motivation är ett centralt begrepp inom psykologisk forskning och är väsentligt i organisationer för att skapa förståelse om hur aktiviteter på arbetet påverkar anställdas motivation och prestation. Motivationsfaktorer förklaras bero på både inre och yttre drivkrafter. De inre drivkrafterna styrs av individens intressen och tillfredsställelse i arbetsuppgifter på arbetet, medan de yttre förklaras som exempelvis belöning och att uppnå företagsmål. Denna studie bygger på åtta intervjuer där syftet var att undersöka subjektiva upplevelser av inre och yttre motivation på arbetsplatsen. Resultatet analyserades med hjälp av metoden meningskoncentrering vilket uppvisade 4 teman i faktorn inre motivation: frihet, välbefinnande, mål och delaktighet.

Bakgrund: Stretching är en del av människans naturliga rörelsemönster, detta är ett beteende som även ses hos djur. Stretching har ofta för avsikt att genom ökad flexibilitet och rörlighet höja prestationen, förebygga skador samt förebygga träningsvärk. Vad det exakt är som händer i muskeln under stretching är fortfarande oklart. Stretching är en del av den sjukgymnastiska behandlingsarsenalen. Det är upp till varje enskilt lärosäte att utforma en utbildningsplan som ska ge studenterna den kunskap de behöver för att klara ett evidensbaserat yrkesliv.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka elitishockeycoachens användande av de idrottspsykologiska färdigheterna visualisering och inre samtal för att prestera under match.Frågeställningarna som hjälpte till att besvara syftet var:? Använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match?? Hur använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match?? När använder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match? MetodUndersökningen har en kvalitativ ansats, där halvstrukturerade intervjuer har använts för datainsamling. Tre manliga coacher från 46-48 år med erfarenhet av att vara head-coacher på elitnivå (definierat som Svenska Hockeyligan (SHL) och HockeyAllsvenskan i Sverige, och Get-Ligaen i Norge) deltog i undersökningen. Intervjuerna spelades in på band, blev transkriberade i sin helhet och tematiskt analyserade med hjälp av meningskodning. ResultatSamtliga av coacherna använder sig av både visualisering och inre samtal för sin egen prestation i samband med match. Två av coacherna gör detta för sin egen prestation, medan den tredje coachen säger att han inte gör det medvetet, dock säger han att han gör det mer än vad han själv tror.

Syftet med föreliggande undersökning är att beskriva samt jämföra på vilket sätt projektledare och ScrumMasters ser på intragruppkonflikter utifrån det interaktionistiska perspektivets karaktäristiska drag. Det interaktionistiska perspektivets karaktäristiska drag är (1) intragruppkonflikter kan inverka positivt (såväl som negativt) på en grupps prestation samt (2) det finns situationer då intragruppkonflikter bör uppmuntras.I studien tillämpas en metodtriangulering i form av sex kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkät som har besvarats av nitton respondenter. Resultatet analyseras dels genomen deduktiv riktad innehållsanalys samt dels genom en induktiv konventionell innehållsanalys.Undersökningens resultat visar att majoriteten av undersökningens respondenter, såväl projektledare som ScrumMasters, uppvisar en tilltro till att uppgiftskonflikter kan inverka positivt på en projektgrupps prestation, främst gällande frågor som berör sådant som lösningsförslag och tolkningar samt i mindre utsträckning gällande målet med en specifik uppgift. Tilltron till processkonflikters positiva inverkan på en projektgrupps prestation varierar bland undersökningens respondenter. De respondenter som arbetar agilt vittnar dock om ett arbetssätt som i större utsträckning understödjer processkonflikter i jämförelse med ett mer traditionellt färgat arbetssätt.

SammanfattningSyfte: Syftet med uppsatsen är att utforma nyckeltal som ska användas för uppföljningssyfte samt förbättringssyfte och ska vara uppbyggd ur Swedwoods egna strategi och vision. Nyckeltalen ska byggas upp nerifrån och uppåt i organisationen, det vill säga från individuellamätetal på arbetarnivå ända upp till nyckeltal på ledningsnivå.Metod: För uppsatsen har fallstudiemetoden använts. Företaget som valts är Swedwood AB i Älmhult. Vår uppsats kommer vara av den kvalitativa forskningen då syftet med den kvalitativa forskningen är att utforma en teori som kan införas i just det valda fallföretaget.Data kommer att samlas in främst genom egna observationer och intervjuer med diverse chefer och anställda. Därav är det främst primär data som ska användas.Empiri: I empirin så studerades Swedwoods nyckeltal och uppföljning för att se var problemen uppstod och hur dessa skulle kunna lösas.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur motoriska och koordinatoriska f?rdigheter hos unga ishockeyspelare i Fr?lunda HC:s ungdomsverksamhet h?nger samman med deras ishockeyspecifika prestationer. Genom att anv?nda ett standardiserat motoriktest (Harrestest) och j?mf?ra resultaten fr?n tidigare genomf?rda istest, samt analysera tr?nares subjektiv skattning av spelarnas prestations ? och ishockeyspecifika f?rm?gor. Studien ska syfta till att belysa vikten av fysisk allsidighet i tidig?lder. ?ven att bidra med kunskap om hur bred motorisk utveckling kan fr?mja idrottsspecifik prestation som hj?lper Fr?lunda HC.

Förardistraktion, prestation i en sekundär föraruppgift samt subjektiv arbetsbelastning studerades för att undersöka effekten av kompletterande haptisk feedback på 18 yrkeschaufförers prestation i ett simulerat förargränssnitt. Undersökningen utformades som ett experiment med upprepade mätningar. Förardistraktion mättes i LCT (lane change test), prestationen i den sekundära föraruppgiften i ett experimentprogram och subjektiv arbetsbelastning med NASA-RTLX. Utöver detta utfördes en kompletterande intervju. Undersökningen jämförde tre former av feedback i en sekundär föraruppgift: enbart visuell, visuell tillsammans med haptiska hack samt visuell tillsammans med haptiska hack och textur.

Förardistraktion, prestation i en sekundär föraruppgift samt subjektiv arbetsbelastning studerades för att undersöka effekten av kompletterande haptisk feedback på 18 yrkeschaufförers prestation i ett simulerat förargränssnitt. Undersökningen utformades som ett experiment med upprepade mätningar. Förardistraktion mättes i LCT (lane change test), prestationen i den sekundära föraruppgiften i ett experimentprogram och subjektiv arbetsbelastning med NASA-RTLX. Utöver detta utfördes en kompletterande intervju. Undersökningen jämförde tre former av feedback i en sekundär föraruppgift: enbart visuell, visuell tillsammans med haptiska hack samt visuell tillsammans med haptiska hack och textur.

I denna studie har sju gymnasieelever intervjuats om hur de uppfattar sin språkliga prestation i muntlig gruppredovisning. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer och är skriven ur ett social-psykologiskt perspektiv, alltså hur människor fungerar i samspel med andra. Resultatet pekar på att eleverna uppfattar det som att deras språk förändras beroende på om redovisningen sker i grupp eller individuellt med läraren. Ingen av eleverna tyckte att språket blev mer formellt eller korrekt i grupp, medan de flesta uppfattade det som att språket blir mer korrekt och formellt när redovisningen sker enbart för läraren. Resultatet indikerar också på att elever med låg självkänsla helst redovisar i grupp medan de med hög självkänsla helst redovisar enbart framför läraren.

Enligt Skolverket ska lärare använda sig av grupparbeten i både undervisning och som bedömningssituation eftersom elever är olika. Vissa presterar bättre vid individuella övningar och prov medan andra gör det i grupparbete. Det har blivit ännu tydligare att lärare måste kunna hantera gruppbedömning i och med införandet av den nya skolreformen 2011. Detta eftersom ett muntligt gruppdelprov blev obligatoriskt för alla elever i årskurs 1. För att undersöka hur lärare ser på de svårigheter och utmaningar som finns vid ett sådant moment genomfördes intervjuer med två lärare på gymnasiet.

SammanfattningSyfte: Syftet med uppsatsen är att utforma nyckeltal som ska användas för uppföljningssyfte samt förbättringssyfte och ska vara uppbyggd ur Swedwoods egna strategi och vision. Nyckeltalen ska byggas upp nerifrån och uppåt i organisationen, det vill säga från individuellamätetal på arbetarnivå ända upp till nyckeltal på ledningsnivå.Metod: För uppsatsen har fallstudiemetoden använts. Företaget som valts är Swedwood AB i Älmhult. Vår uppsats kommer vara av den kvalitativa forskningen då syftet med den kvalitativa forskningen är att utforma en teori som kan införas i just det valda fallföretaget.Data kommer att samlas in främst genom egna observationer och intervjuer med diverse chefer och anställda. Därav är det främst primär data som ska användas.Empiri: I empirin så studerades Swedwoods nyckeltal och uppföljning för att se var problemen uppstod och hur dessa skulle kunna lösas.

Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka föreställningar chefer har angående vilka kompetenser som krävs för att göra karriär i Sverige. Genom empirin fann vi att ett antal olika kompetenser är nödvändiga för att göra karriär i Sverige. För att bli en av dem som kommer på tal när en chefstjänst ska tillsättas krävs att rätt personer uppmärksammar en individs prestation. Det krävs även rätt klädsel, rätt språkbruk, social kompetens samt ett välutvecklat nätverk. Dessa kompetenser skiljer sig åt mellan kvinnor och män.The purpose with the thesis is to describe which conceptions that managers have regarding the competences that are acquired to have a career in Sweden.

Individuell lönesättning är ett komplext fenomen. Det finns vetenskapligt stöd för att rättvisa är en förutsättning individuell lönesättning som fungerande styrmedel (Simons & Robertsson, 2003), samt att rättvisa individuella löner har en positiv betydelse för motivation och prestation (t ex Folger & Konovsky, 1989). Syftet med studien var att undersöka om det finns diskrepans mellan medarbetares uppfattning om vilka kriterierna i den individuella lönesättningen är och deras uppfattning om vilka kriterier som bör ligga till grund för individuell lönesättning, samt om och i så fall hur denna diskrepans påverkar upplevd rättvisa i samband med individuell lönesättning. 143 undersökningsdeltagare besvarade en enkät vilken innehöll frågor om löneprocessen. Deltagarnas upplevda lönerättvisa mättes genom fyra dimensioner ? distributiv, procedurmässig, mellanmänsklig och informativ.

Ledaren har en avsevärd påverkan på medarbetarens prestationsförmåga ocharbetstillfredsställelse. Stöd är en kommunikationsaspekt som främjardelaktighet, tillfredställelse och prestationsutveckling för individen, menbidrar också till företagets lönsamhet. Första delstudien undersökersambandet mellan ledares kommunikationsförmåga och medarbetarnasprestationsförmåga. Data insamlad i interkulturellt, industriellt företag i sexländer, tre världsdelar (N=2568). Resultatet visar ett signifikant sambandmellan ledarens kommunikationsförmåga och medarbetares prestationsförmåga.Ifrågasätta predicerar medarbetarnas prestation i störstutsträckning i fem av sex länder.

AbstractStudiens syfte var att undersöka om det finns något samband mellan individualiseraderelationer i familjen och den ökade psykiska ohälsan. Metoden för studien varkvalitativa forskningsintervjuer och tre terapeuter som var verksamma i Göteborgintervjuades. Materialet som framkommit genom intervjuerna har framställts genombeskrivande analys där intervjupersonernas berättelser har återgivits. Resultatet avstudien visar på att den psykiska hälsan har påverkats av att individer inom familjenblivit mer individualiserade, dock inte om det är positivt eller negativt. Terapeuterna sågen mer positiv bild av individualiseringens inverkan på psykisk hälsa, mycket på grundav ökad jämställdhet och större möjligheter till att uttrycka sina behov.