Sökresultat:
211 Uppsatser om Idrottsämnets innehćll - Sida 1 av 15
Redovisningspraxis i nÄgra ideella idrotts ? och handikappföreningar
Syfte med denna uppsats Àr att göra en beskrivning och analys av redovisningspraxis i nÄgra idrotts ? och handikappföreningar.VÄr metod Àr litteraturstudie, insamling av information genom frÄgeformulÀr och personliga intervjuerSamtliga undersökta föreningar har ordnad bokföring Föreningar har anstÀlld personal som driver den dagliga verksamheten. VÄr slutsats Àr att undersökta ideella föreningar avslutar sina rÀkenskaper med Ärs/ekonomisk redovisning. Inga av undersökta föreningar anvÀnder fullt ut gÀllande redovisningsnormer. VÄra hypoteser har inte fÄtt stöd i empiriska materialet..
Killar vill spela boll och flickor dansa : nÄgra manliga idrotts- och hÀlsalÀrares syn pÄ manlighet
Den manliga dominansen fortgĂ„r och fortgĂ„r, enligt bland andra Pierre Bourdieu. Bourdieu och Connell Ă€r nĂ„gra teoretiker som Ă€r utgĂ„ngspunkt i detta examensarbete som hĂ€mtar sitt syfte i denna manliga dominans. Att med hjĂ€lp av intervjuer undersöka nĂ„gra manliga idrotts- och hĂ€lsalĂ€rares syn pĂ„ manlighetsbegreppet och huruvida denna syn i sĂ„ fall möjliggör en manlighetsnormerande avspegling i undervisningen. Den metod som anvĂ€nts Ă€r kvalitativ med vissa kvantitativa inslag. Ăven ett sĂ€rskilt utarbetat kodschema för att underlĂ€tta analysen av intervjumaterialet har anvĂ€nts. De intervjuade lĂ€rarna visade sig vara homogena i sin syn pĂ„ manlighet. Oavsett Ă„lder och erfarenhet inom yrket sĂ„ var tankar och reflektioner angĂ„ende begreppet manlighet överensstĂ€mmande.
Kommunal idrottspolitik i VÀsterbotten : En kvalitativ studie om idrotts- och motionsrörelsens styrning pÄ kommunal nivÄ
This study was commissioned by the VĂ€sterbotten sports federation, whocalled for an overview of the policies that the municipalities inVĂ€sterbotten work after in the field of sport. The study aimed to identifysports policy programs or documents that have been produced by themunicipalities, and how they work with them. Furthermore, the studyhighlights the municipality?s politicians reasoning aboutsport andrecreation-sector,and how their sport policy-work was practiced. The datacollection was based on seven interviews and document-collections fromthe 15 municipalities.
Ungas val av fritidsaktiviteter : en studie pÄ vilka faktorer som föranleder valet av fysiskaktivitet
Denna uppsatts bestÄr av en kvantitative enkÀt studie som genomfördes pÄ tvÄ högstadieskolor i mellan Sverige under vÄren 2012. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i vad som ligger bakom elevers val av fritidsaktiviteter och dÄ mer precis val av fysisk aktivitet samt att undersöka skolans, och dÄ frÀmst Àmnet idrotts och hÀlsas, roll i elevernas val av aktivitet. Bakgrunden till rapporten kommer frÄn formuleringarna ur lpo 94 och lgr 11 som betonar att ett syfte med Àmnet Àr att frÀmja Idrott och hÀlsa Àmnets uppgift att frÀmja fysisk aktivitet pÄ fritiden. Vi analyserar tidigare forskning som bland annat har undersökt den störta föreningsidrotten som utgörs i Sverige och vad det kan finnas för faktorer till att ungdomar utför den. Tidigare forskning som anvÀnds i rapporten Àr bland annat frÄn venska riksidrottsförbundet och ungdomsstyrelsens rapport om unga och föreningsidrotten.
Bugg eller boll? : en undersökning av den allsidiga rörelsekompetensen och funktionella motoriken hos elever i dans/musikal- och idrottsklasser
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra den funktionella motoriken och allsidiga rörelsekompetensen hos elever frÄn idrottsklasser respektive dans/musikalklasser.? Hur vÀl utvecklad Àr den allsidiga rörelsekompetensen hos elever i idrotts- respektive dans/musikalklasser?? Hur vÀl utvecklad Àr den funktionella motoriken hos elever i idrotts- respektive dans/musikalklasser?? Vilka andra faktorer Àn klassprofilering har betydelse för elevernas funktionella motorik och allsidiga rörelsekompetens?MetodDe tvÄ urvalsgrupperna bestÄende av 29 elever frÄn dans/musikalklasser och 59 elever frÄn idrottsklasser genomförde NyTidstestet, ett motoriktest baserat pÄ motoriska grundformer, kombinationsmotorik och idrottsspecifika grundformer. Eleverna vÀgdes och mÀttes vid testtillfÀllena och fick fylla i en enkÀt som behandlade fysisk aktivitet och trÀningsvanor. OvanstÄende faktorer relaterades till resultatet i motoriktestet och bearbetades i Excel och SPSS, signifikansnivÄn sattes till p<0,05.ResultatUngefÀr hÀlften av eleverna i de bÄda urvalsgrupperna hade en tillfredstÀllande allsidig rörelsekompetens. Beroende pÄ klassprofilering uppvisades olika resultat nÀr det gÀller den funktionella motoriken ? totalt hade eleverna frÄn idrottsklasserna bÀttre resultat pÄ 6 av 18 enskilda stationer jÀmfört med 5 av 18 stationer för eleverna i dans/musikalklasserna.
Stadens arena : Lokalisering och funktion
Arbetet behandlar idrotts- och evenemangsarenors lÀmpliga lokalisering i staden i förhÄllande till dess funktioner och effekter..
Gy25s p?verkan p? psykologil?rarens undervisning i teori och praktik
Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i
styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra
?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien
fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa
praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre
huvudfr?gor: 1.
Ovillkorlig lydnad: Uppfostran och disciplin f?r folkskolan och l?roverken, 1842-1955
Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken
skiljer sig i synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever,
perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens
fr?gest?llningar ?r: Vad ?r synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder
mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka
likheter och skillnader finns mellan synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra
?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden
1842-1955?
Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i
styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.
"MÄste vi prata om det hÀr igen?" : En undersökning om hur gymnasielÀrare behandlar hÀlsa och livsstil i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa.
Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.
L?rares utbildning, undervisning och vetskap om vad elever i grundskolan m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier
Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.
Stadens arena - Lokalisering och funktion
Arbetet behandlar idrotts- och evenemangsarenors lÀmpliga lokalisering i staden
i förhÄllande till dess funktioner och effekter..
Kvinnors upplevelser av urininkontinens : En litteraturstudie
Bakgrund: Urininkontinens f?rekommer hos b?de kvinnor och m?n, men ?r betydligt vanligare bland kvinnor. Globalt uppskattas det vara miljontals kvinnor som p?verkas. Urininkontinens definieras som ofrivillig f?rlust av urin och kan uppst? i samband med graviditet, f?rlossning eller i klimakteriet.
INTERSEKTIONALITET I EU:S J?MST?LLDHETSSTRATEGIER En inneh?llsanalys av EU:s j?mst?lldhetsstrategier mellan 2010?2025
The European Union (EU) has since the Treaty of Rome 1957 pursued the goal of gender equality and one effort is through their gender equality strategies. In recent years EU also has had an increased emphasis on intersectionality. The aim of this bachelor thesis is to examine how intersectionality is portrayed in EUs three gender equality strategies between 2010 and 2025. To investigate this, the problems and solutions presented in the strategies have been reviewed. The study uses a qualitative content analysis and a theoretical framework of intersectionality with an analytical scheme to study the equality strategies.
EN VARDAG D?R F?R?LDRAR BEH?VER LIGGA STEGET F?RE En kvalitativ intervjustudie om aktivitetsbalans hos f?r?ldrar till barn med cerebral pares
Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn
Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.
Det stora i det lilla med kraften att f?r?ndra normer. Matematikl?rares bepr?vade erfarenheter genom aktionsforskningens tre ordningars perspektiv utifr?n "sexualitet, samtycke och relationer"
Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor.
Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.