Syftet med vår studie är att belysa hur föräldrar till barn med beteendeproblem, uppfattarsamtalet vid möten med skolan. Vi har intervjuat fem föräldrar med lång erfarenhet av samtalmed skolan. Analysen av intervjusvaren har vi gjort utifrån Pierre Bourdieus begrepp?kapital?, ?habitus? och ?det sociala rummet?. Resultatet av vår studie visar att föräldrarnavill vara delaktiga i sina barns skolsituation och beteendeutveckling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera huruvida tre svenska varumärken i klädbranschen lyckats skapa en uppfattning hos kunderna som överensstämmer med företagens mål. Vidare vill författarna undersöka om det råder några skillnader i hur varumärkena uppfattas mellan kvinnor och män. De utvalda varumärkena är J.Lindeberg, Acne Jeans och We.Uppsatsen bygger på en enkätundersökning av 300 personer åldrarna 18-30 år, bosatta i Stockholm. Respondenterna har fått ange vilka känslor de förknippar med respektive varumärke. Representanter från de utvalda företagen har sedan fått uppge vilka känslor de vill att varumärket associeras med.Författarna har med hjälp av ett antal teorier som berör varumärkesforskning analyserat resultatet av undersökningen.

Sammanfattning Mitt syfte med det här arbetet är att utveckla förståelse för hur barn vill att man i skolan ska arbeta mot mobbning. Jag vill även försöka få en förståelse om hur barnen tror att mobbaren samt mobboffret känner sig och vilka känslor som uppstår hos dem när de antingen mobbar eller blir mobbade. Arbetet är skrivet ur barnens perspektiv. Mina frågeställningar är: ? Hur beskriver barnen nätmobbning? ? Hur tror barnen att det känns för mobbaren och mobboffret vid nätmobbning? ? Hur ska skolan arbeta mot nätmobbning? Jag använde mig av kvantitativ metod i form av enkäter. Dessa utfördes på en skola i fem klasser på mellanstadiet i åk 4-6, jag fick in totalt 45 enkäter. Undersökningen visar att barnen har en klar definition av vad mobbning är samt att barnen är mycket medvetna om mobbarens/mobboffrets känslor.

Denna magisteruppsats presenterar en bibliografi över svensk litteratursom blivit översatt till arabiska. Någon sådan bibliografi finns inte sedan tidigare och istudien motiveras behovet av bibliografin med bristerna i de befintliga databasernassökresultat med avseende på svensk litteratur översatt till arabiska samt svårigheterna förvarje forskare som vill använda dem. Därefter följer en översiktlig kvantitativ analys avtitlarna i bibliografin med fokus på var, när och hur titlarna översatts samt trender ochtendenser vad gäller genrer, författare, förlag, översättare och utgivning. En bibliografisom denna som presenteras i studien är helt oumbärlig för varje forskare som vill studeravad som översatts för att kunna utföra vidare och mer djupgående analyser i ämnet..

Hur ser det intellektuella kapitalet ut inom spelföretagen på Internet? Hur stöttar nyckelfaktorerna inom struktur- och humankapital varandra för de största aktörerna på den svenska marknaden?Vårt mål är att undersöka det intellektuella kapitalet i de tre största företagen på svenska marknaden. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och kvantitativa beräkningar vill vi hitta nyckelfaktorer och slutligen komma fram till vad som är viktigast på marknaden. Hur de olika faktorerna är uppbyggda och det relativa beroendet mellan struktur- och humankapital. Vi vill således undersöka struktur- och humankapital för att se var nyckelfaktorerna är på marknaden.

Titel: Elevers och lärares upplevelser av elevinflytande.Syfte: Med denna studie vill vi få kunskap om hur 12 högstadieeleveroch två högstadielärare upplever elevinflytande på två olikaskolor. Vi vill också se vad det finns för likheter och skillnader ielevernas upplevelser. Dessutom är vi intresserade av att se omelevernas och lärarens upplevelser av elevinflytande stämmeröverens med varandra på respektive skola.Metod: Hermeneutisk metodologi och fenomenologi. Gruppintervjumed 12 elever från två olika skolor och enskilda intervjuer medtvå lärare från två olika skolor.Slutsatser: Utifrån studien kan utläsas att eleverna på båda skolornaexempelvis upplever elevinflytande som viktigt och att deskulle vilja bestämma mer, dock vill de inte bestämma förmycket. Läraren på den kommunala skolan upplever blandannat att elevinflytande är viktigt men att det inte har så storbetydelse för hennes elever.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det som skedde på Drottninggatan den 6:e mars 2008. Då hölls en presskonferens med anledning att H&M köpt in sig i företaget Fabric Scandinavien. H&M har inledningsvis köpt 60 procent av företaget, med optioner på ett fullständigt ägande inom en femårsperiod.Problemformuleringen grundar sig i att det råder hård konkurrens på den svenska modemarknaden. Det är svårt för små aktörer att etablera sig. I kontrast till detta har Weekday lyckats gå från att vara en liten second-hand affär på Lilla Essingen till att bli en storkoncern, vid namn Fabric Skandinavien, bestående av ett flertal framgångsrika varumärken samt två välrenommerade klädkedjor.

Bakgrunden till uppsatsen är att jag vill titta närmare på hur man bygger ett framgångsrikt ishockeylag, där man får ut det mesta av varje individ för att på så vis bilda en svårslagen enhet samt hur en coach kan arbeta för att skapa ett klimat som uppmuntrar till utveckling, både på isen och vid sidan om.Syftet med uppsatsen är att utforska den vetenskapliga kunskap som finns om hur ett lag och dess individer kan coachas samt ta reda på hur elitseriecoacher arbetar för att coacha laget och individen och hur elitseriespelare vill att coachen ska agera.Följande frågeställningar ligger till grund för mitt arbete:Hur arbetar elitseriecoacher i ishockey med att coacha individen och laget?Hur vill elitseriespelare att en coach ska coacha individen och laget?Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med ett urval av Elitseriens coacher. För att jag också ska få en bild av hur en elitseriespelare upplever att coacherna agerar samt hur de vill att de ska agera, så kommer också intervjuer med ett urval av elitserielagens lagkaptener att genomföras.Undersökningens resultat visar att mycket av den kunskap som finns i den vetenskapliga forskningen om coaching också återfinns i intervjupersonernas svar. Enligt intervjupersonerna ser den moderna ishockeycoachen väldigt annorlunda ut, jämfört med den traditionella. Framförallt betonades detta av spelarna, samtidigt som coacherna genom sina svar också visade prov på att det finns en stor medvetenhet om hur coaching kan bedrivas, både när det gäller laget som helhet och den individuella spelaren.

Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen var att undersöka varför eleverna inte duschar efter idrott och hälsa lektionerna och vad lärarna har för syn på det. Följande frågeställlningar har använts.-          Finns det någon skillnad mellan pojkar och flickors argument när det gäller att duscha?-          Hur förhåller sig lärarna till att eleverna inte duschar?MetodMetoden som användes var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med en idrottslärare och fyra elever, två pojkar och två flickor. Dessa elever går alla i årskurs 8.

Vi har för avsikt med denna uppsats att utifrån ett samhällsperspektiv studera den rådande hälsotrenden i samhället. Vi vill bidra till en förståelse av hur det kommer sig att hälsa är en växande trend.Uppsatsen präglas av en kvalitativ metod samt av ett hermeneutiskt synsätt, detta för att vi vill skapa en förståelse för det problem vi kommer att studera. Vi kommer använda oss av en deduktiv ansats då vi utgår från befintlig teori som styr forskningen och utformningen av frågorna till intervjupersonerna. Vi kommer att genomföra en empirisk fallstudie av tre olika spaanläggningar i sydöstra Sverige.Vi har genom analys av teori och empiri konstaterat att det råder en hälsoboom både nationellt och internationellt, samt att trenden funnits längre än vad vi trodde, nämligen över 20 år. I och med denna studie har vi funnit att det finns många obesvarade frågor vilka vi kommer att belysa i kapitlet avslutande reflektioner..

Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framställs i medierna.

Syftet med min undersökning var att studera hur den skriftliga lärarresponsen i svenska upplevs av eleverna, vilken betydelse den har för elevernas självbild och fortsatta skrivutveckling. För att få så bred bild som möjligt av fenomenet använde jag mig av kvalitativ intervju som metod. Jag intervjuade tolv elever på gymnasiet med en spridning från första till tredje året. Jag fann att eleverna vill ha respons på sina texter. De lyfte fram den lärande funktionen och vikten av positiva kommentarer för det fortsatta skrivandet.

Syftet med denna studie var att utforska förskolans pedagogiska miljö utifrån barnens perspektiv gällande barns inflytande och delaktighet i förskolan. Studien utgår från ett postmodernt perspektiv på barnet och barndomen. För att nå barns känslor och tankar kring ett eget inflytande och deltagande i förskolan utfördes 8 intervjuer, utförda på två förskolor där sammanlagt 16 barn deltog. Barnen som ingick i studien var mellan 4-5 år gamla. Intervjuerna som utgjorde studiens empiri videodokumenterades och videofilmerna användes senare i studiens analys.

Idag är forskningen kring barnfrihet till skillnad från barnlöshet begränsad och beskrivningar kring upplevelser av fenomenet barnfrihet beskrivs sällan. Vi kan dock hitta litteratur som beskriver en komplexitet i valet av att som kvinna välja barnfrihet, vilket vi i denna studie närmare beskriver utifrån en kvinnas upplevelser samt erfarenheter. Syftet med denna studie är att undersöka en kvinnas upplevelser kring valet av att vara barnfri. Detta syfte har vi kunnat nå genom att göra en fenomenologisk fallstudie där vi genom två intervjutillfällen med en kvinna kunnat få en djupgående berättelse om hennes upplevelser samt erfarenheter av att vara barnfri. Hon har under en lång tid varit säker på att hon inte vill ha barn och att det inte finns en cell i hennes kropp som vill det.

Titel: Musikartister ? ett underhållande innehåll. En studie om hur kvinnor vill ta del avmusikartister i mediaFörfattare: Ann-Sofie Pettersson och Maja RönnbäckUppdragsgivare: Evelyn JonsKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 480Syfte: Att undersöka hur kvinnor vill ta del av musikartister i media.Metod: En kvalitativ studie med respondentintervjuerMaterial: Analys av intervjuer med åtta kvinnor inom den valda målgruppen, kvinnor mellan30 och 49 år.Huvudresultat: Resultatet visar mönster som tyder på att målgruppens intresse ochengagemang för att ta del av musikartister i media är förhållandevis lågt. Musik ochmusikartister i media förknippas främst med underhållning, men musikartister fyller ävenbehov av information samt att styrka den personliga identiteten och sociala relationer. I tv och radio står innehåll om musikartister främst för underhållning, medan det i tidningar ochinternet främst står för information.