Hur kan en Idrottare bygga upp ett starkt personligt varumärke och på vilket sätt försöker de använda sig av varumärket för att bredda sina karriärmöjligheter?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Idrottare kan bygga upp sitt personliga varumärke och hur det kan användas för att bredda Idrottarens karriärmöjligheter.Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med en deduktiv angreppssätt, detta för att kunna skapa en djupare förståelse inom ämnet. Vi har intervjuat fyra personer som jobbar med idrott fast med olika aspekter. Detta för att få en djupare och bredare informationstillgång.Vi har delat in den teoretiska referensramen i fyra huvudrubriker. I dessa redogör vi vad ett varumärke, personligt varumärke, varumärkesuppbyggande och karriärmöjligheter är.Med uppsatsen kom vi fram till ett flertal slutsatser men även några generella riktlinjer som vi tycker Idrottare bör följa.

Syftet med denna studie var att undersöka unga Idrottares upplevelser i en topprestation.Studiens frågeställningar var:·        Vilka upplevelser har unga Idrottare i en topprestation?·        Upplever unga Idrottare flow i en topprestation?·        Vilka faktorer ligger bakom en topprestation hos unga Idrottare? Utifrån syfte och frågeställningar valdes mätinstrumentet Flow State Scale-2 (FSS-2). FSS-2 består av ett påståendeformulär som mäter den totala upplevelsen av flow samt var och en av de nio dimensionerna av flow.Kontakt togs via telefon och mail med ansvariga tränare vid idrottsgymnasier för att finna unga Idrottare med ett tydligt minne av en topprestation. Undersökningsgruppen blev 51 stycken unga Idrottare, män och kvinnor i åldrarna16-20 år som utövat fotboll, ishockey eller orientering på elitnivå.Litteratursökning gjordes i bibliotekskatalogen tillhörande Umeå Universitet. Den funna relevanta litteraturen och artiklarna har legat till grund för denna studies bakgrundsdel. Påståendeformuläret FSS-2 visar att undersökningspersonerna, i sin topprestation, hade en stark upplevelse av inre tillfredsställelse, tydliga mål, koncentration på uppgiften, känsla av kontroll och balans mellan skicklighet och utmaning.

Den här studien syftar till att undersöka hur aktiva idrottsutövare uppfattar sportmediernas framställning av kön, och hur deras sportmediekonsumtion samt identifikation med andra Idrottare (i medier) ser ut.Studien bygger till stor del på en enkätundersökning som vi utfört på aktiva idrottsutövare i Stockholmsområdet ? så väl enskilda som lagIdrottare. Totalt delades 103 enkäter ut, och vi kunde använda 90 stycken. Vi har även hållit kortare intervjuer med fyra av respondenterna, som en fördjupning av det som berör våra frågeställningar om idrottarnas identifikation.Resultaten visar att medan både manliga och kvinnliga idrottsutövare är intresserade av sportmedier, konsumerar männen sportmedier i en större omfattning. Detta kan bero på att kvinnor inte är nöjda över det nuvarande utbudet och hur kvinnliga Idrottare framställs.

Individer med intellektuella funktionsnedsättningar (IF), IK<70, tenderar att ha lägre självkänsla än individer utan IF. Låg självkänsla korrelerar med psykisk ohälsa, såsom depression, ångest och ätstörningar. Global självkänsla, en individs generella uppfattning av sig själv och sitt värde, påverkar och påverkas av undergrupper, såsom idrottslig kompetens (Shavelson, Hubner, & Stanton, 1976). Studier utanför Sverige visar att deltagande i organiserad idrottsverksamhet ökar global självkänsla och idrottslig kompetens hos individer med IF. Denna studies syfte var att undersöka självkänsla och idrottslig kompetens hos Idrottare, 16 år och äldre, inom Special Olympics i Sverige.

Denna undersöknings syfte har varit att undersöka om det finns skillnader i mediernas nyhetsrapportering gentemot Idrottare under perioder då de uppnått bragder respektive perioder då de varit involverade i skandaler, som främst ägt rum i samband med avslutad eller efter avslutad karriär. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ studie där fyra svenska Idrottare och deras fall har ingått. Fotbollsspelaren Magnus Hedman, kamportaren Reza Madadi, friIdrottaren Ludmila Engquist och simmerskan Mikaela Laurén är idrottarna som jag valt att ha med i min undersökning. Undersökningsområdet har varit begränsat till kvällspressen från en storstadsregion, där två olika tidningar tillämpats. Utifrån dessa tidningar har olika texttyper analyserats som behandlar idrottarnas bragder respektive skandaler.

Uppsatsen ämnar diskutera om Idrottare socialiserats in i en specifik kultur som de sedan kan ta med sig även efter idrottskarriären. Vad kan alla de timmar de lagt ner I träningshallar, på fotbollsplaner och I gym ge dem för fördelar även efter karriären? Genom att intervjua tre tidigare Idrottare har jag försökt få en bild av vad de utvecklat och förbättrat under sina idrottsår samt hur de kan dra nytta av dessa erfarenheter i det övriga arbetslivet. Flera egenskaper som utvecklats inom idrottsvärlden återkommer i diskussionen med de olika idrottarna och kan därför beskrivas som resultatet av min uppsats. Jag har beskrivit dessa egenskaper, hur de nyttjas I både idrotts- och arbetslivet och sedan vänt mig till teoretiker för att styrka mitt resultat.Bland de egenskaper som återkommer finns vinnarmentalitet, självkänsla och lagsammanhållning men också negativa aspekter som för tidig utslagning och mobbning.

Syftet med denna studie var att undersöka unga Idrottares upplevelser i en topprestation.Studiens frågeställningar var:·        Vilka upplevelser har unga Idrottare i en topprestation?·        Upplever unga Idrottare flow i en topprestation?·        Vilka faktorer ligger bakom en topprestation hos unga Idrottare? Utifrån syfte och frågeställningar valdes mätinstrumentet Flow State Scale-2 (FSS-2). FSS-2 består av ett påståendeformulär som mäter den totala upplevelsen av flow samt var och en av de nio dimensionerna av flow.Kontakt togs via telefon och mail med ansvariga tränare vid idrottsgymnasier för att finna unga Idrottare med ett tydligt minne av en topprestation. Undersökningsgruppen blev 51 stycken unga Idrottare, män och kvinnor i åldrarna16-20 år som utövat fotboll, ishockey eller orientering på elitnivå.Litteratursökning gjordes i bibliotekskatalogen tillhörande Umeå Universitet. Den funna relevanta litteraturen och artiklarna har legat till grund för denna studies bakgrundsdel. Påståendeformuläret FSS-2 visar att undersökningspersonerna, i sin topprestation, hade en stark upplevelse av inre tillfredsställelse, tydliga mål, koncentration på uppgiften, känsla av kontroll och balans mellan skicklighet och utmaning.

Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan individuella- och lagIdrottares upplevda self-efficacy samt skillnader mellan män och kvinnors self-efficacy. I studien undersöktes även samband mellan socialt stöd, anxiety, motivation, prestation och self-efficacy. Totalt deltog 117 stycken olika Idrottare, 53 stycken individuella Idrottare och 64 stycken lagIdrottare samt varav 53 var kvinnor och 64 stycken var män, i åldrarna 19-52. Metoden som användes var kvantitativ och bestod av flera sammansatta enkäter (TEOSQ, GSE, SCAT och MSPSS) till en hel. Tillsamman med enkäterna följde även fem frågor rörande typ av idrott, ålder, kön, prestation på träning och prestation på tävling.

I denna uppsats genomförs både en kvantitativ samt en kvalitativ undersökning av sportbilagorna i tre av de största svenska dagstidningarna: Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, med syfte att utröna hur stort utrymme kvinnliga respektive manliga Idrottare tilldelas på sportsidorna, samt hur idrottskvinnorna och männen framställs i texten.Den kvantitativa studiens ansats var att mäta den marginalisering kvinnliga Idrottare utsätts för i de undersökta medierna. Den kvalitativa textanalysen genomfördes för att urskilja och uppmärksamma tendenser till en könsstereotyp framställning av idrottarna genom språkliga formuleringar. Det vill säga fall där den journalistiska texten, medvetet eller ej, förstärker redan befintliga föreställningar och fördomar om hur kvinnor och män ska vara.Resultaten av den kvantitativa undersökningen visar att utrymmet tillägnat kvinnliga Idrottarefortfarande år 2010 är oproportionerligt litet i jämförelse med manliga Idrottares, och bara har ökat marginellt sedan en liknande undersökning publicerades i boken Sporten i spalterna av Ulf Wallin för snart 13 år sedan. Som vår undersökning visar uppmärksammas kvinnliga Idrottare fortfarande i ett färre antal artiklar, i till storleken mindre artiklar och illustrerade med färre antal bilder än de artiklar som handlar om idrottsmän.Den kvalitativa analysen visar på att ett språkbruk som befäster en könshierarki inom idrottsvärlden fortfarande används. Exempel tagna ur de undersökta artiklarna redovisar fall av språkliga formuleringar som framställer kvinnliga Idrottare på ett könsstereotypt vis..

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för samband mellan mindfulness och psykologiska färdigheter hos Idrottare (Birrer, Röthlin & Morgan 2012) genom att (1) undersöka samband mellan mindfulness och sex påverkansmekanismer samt (2) samband mellan fem aspekter av mindfulness och dessa påverkansmekanismer. De påverkansmekanismer som undersökes var emotionsreglering, klarsynthet, kognitiv acceptans, ältande, flexibilitet och non-attachment. De aspekter av mindfulness som undersöktes var icke-reaktivitet, observerande, beskrivande, agera medvetet och icke-dömande. I studien deltog 82 tävlande Idrottare från idrottsföreningar i sydvästra Sverige. Medelåldern var 22,01 år (SD = 4.32) varav 24 kvinnor och 58 män.

Kosten spelar en betydande ro11 for den fysiska prestationen. En Idrottare behöver ha kunskapom hur kosten ska vara sammansatt för att kunna prestera sitt bästa. Manga studier visar atttränaren är en viktig resurs i arbetet med att informera Idrottare om kost.Syftet med undersökningen är att ta reda på om innebandytränare inom de tre högstadivisionerna har organiserad information om kost, om de har någon utbildning inom kostkopplat till idrott och vad de har för inställning till rollen som kostinformatör. Syftet är ävenatt göra en jämförelse mellan de olika divisionerna och mellan dam- och herrtränare.En riksomfattande enkätundersökning genomfördes inom innebandyns elitserie, division I ochdivision II. Enkäten skickades ut till sammanlagt 210 tränare varav 105 svarade.

Konkurrens är ett fenomen som vi alla någon gång utsätts för. Vissa träffar på det på arbetsplatsen, vissa gör det inom idrotten och vissa gör det inom det sociala livet med vänner och familj. Troligen får många bekanta sig med konkurrens på alla dessa platser samtidigt.Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärande skapas och vad unga Idrottare lär sig i en idrottspraktik med hög konkurrens.  Detta undersöktes med hjälp av intervjuer med unga Idrottare som utsatts för konkurrens inom idrotten och även observation av en idrottspraktik där hög konkurrens fanns. Lärandet inom laget vi undersökte byggde på att man provade sig fram. Ungdomarna formulerade teorier och testade sedan dessa teorier i verkligheten. Det man lär sig handlar oftast om att försöka göra saker som man antar att ledarna uppskattar.  Spelarna uppförde sig mycket disciplinerat då de antog att det var det som ledarna uppskattade.

Syftet med studien var att identifiera vilka primära strategier coacher använder sig av för att hjälpa en allvarligt skadad Idrottare. Hur en skada upplevs och hanteras ur en coachs perspektiv är ett outforskat område. Podlog och Dionigis (2010) är en av få studier där man undersökt världselit coachers strategier. Författarna i föreliggande studie valde att använda sig av liknande tillvägagångsätt. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med coacher som hade aktiva Idrottare på en lägre nivå än den högsta världseliten, samt hade erfarenheter av allvarligt skadade Idrottare.

Utbudet och användningen av kosttillskott bland Idrottare är stor trots att få vetenskapliga bevis finns gällande positiva effekter eller ökad prestation. Studier har även visat att det finns risker med användning av kosttillskott då det kan påverka hälsa och prestationsförmåga negativt. Orsaker till användandet av kosttillskott bland Idrottare anges främst vara i syfte att öka prestation, hälsa, muskelmassa och förebygga sjukdom.Syftet med denna undersökning var att göra en kartläggning över intag av kosttillskott hos Idrottare samt att ta reda på vilka attityder de har till användning av kosttillskott. Syftet innefattade även om attityderna påverkade användningen av kosttillskott samt om det fanns olikheter mellan män och kvinnor bland annat gällande åsikter om kosttillskott. Idrottarnas uppfattning om risker vid intag av kosttillskott var en annan aspekt som undersöktes.Enkätundersökningen, där 98 lagidrottande män och kvinnor som spelar i division tre eller högre deltog, visade att 52 procent av idrottarna inte använde kosttillskott.De främsta orsakerna till att de inte använde kostillskott var att de ansåg sig få ett fullgott energi- och näringsintag genom intag av vanlig kost samt att de inte ansåg sig ha tillräcklig kunskap om för- och nackdelar.

Alkohol är en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död. Problem associerade till alkoholkonsumtion kostar årligen miljarder för det svenska samhället. Organiserad idrott har föreslagits som en arena för att förebygga alkoholkonsumtion bland ungdomar, men mer kunskap behövs om var insatser gör bäst nytta, exempelvis inom lag- eller individuell idrott.Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i alkoholkonsumtion bland 16- till 18-åriga ungdomar som är aktiva i lagidrott respektive individuell idrott.Studien hade en tvärsnittsdesign där grupper jämfördes. Urvalet bestod av 44 ungdomar, 28 pojkar och 16 kvinnor, mellan 16 och 18 år och som var aktiva inom lag- eller individuell idrott. Ett strategiskt urval användes för att göra grupperna så lika som möjligt med avseende på viktiga förväxlingsfaktorer.