Mediedrev inom sportjournalistiken
En kvalitativ textanalys om mediedrev som drabbat fyra svenska idrottare
Denna undersöknings syfte har varit att undersöka om det finns skillnader i mediernas nyhetsrapportering gentemot idrottare under perioder då de uppnått bragder respektive perioder då de varit involverade i skandaler, som främst ägt rum i samband med avslutad eller efter avslutad karriär. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ studie där fyra svenska idrottare och deras fall har ingått. Fotbollsspelaren Magnus Hedman, kamportaren Reza Madadi, friidrottaren Ludmila Engquist och simmerskan Mikaela Laurén är idrottarna som jag valt att ha med i min undersökning. Undersökningsområdet har varit begränsat till kvällspressen från en storstadsregion, där två olika tidningar tillämpats. Utifrån dessa tidningar har olika texttyper analyserats som behandlar idrottarnas bragder respektive skandaler. Poängen har även varit att utforska huruvida mediedrevet ter sig under bragderna respektive skandalerna för att sedan ställa resultatet mot det mediedrev som drabbar politiker som varit involverade i skandaler och se om det finns några likheter respektive skillnader. Med hjälp av tidigare forskning om sportjournalistik och mediedrev i samband med politikerskandaler har jag kunnat ta del av teorier som varit gynnsamma för min undersökning. Vad som har kommit fram i studien är att båda de undersökta tidningarna varit hyllande under idrottarnas bragdperioder och i många fall har det gått till överdrift. Under idrottarnas skandalperioder har medierna i de flesta fall varit överdrivet kritiska. Idrottarna har även behandlats olika beroende på bland annat kön och etnicitet. Mediedrevet som drabbar idrottare och politiker är likartat, från mediernas sida förväntas dock idrottare vara förebilder i allt större utsträckning än politikerna som förväntas leva ett mer legitimt privatliv.