Abstract Syftet med att studera detta är att undersöka anledningen till den könsuppdelade Idrottsundervisningen samt vilka effekterna blivit med fokus på flickornas situation. Detta har vi gjort genom att bedriva observationer i två olika skolor i Blekinge, där en av skolorna fortfarande har gemensam Idrott och den andra skolan övergått till könsuppdelad Idrottsundervisning. För att bredda vårt material har vi även intervjuat inblandade parter, det vill säga elever, rektorer samt Idrottslärare. Resultatet av observationerna och intervjuerna visade att flickornas situation förbättrats i den skola där man infört könsseparerad Idrott. Flickorna tar för sig, lever ut och tycker det är roligare med Idrott där de kan vara för sig själva.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att undersöka hälsans roll i skolämnet Idrott och hälsa A på två olika gymnasieskolor i Dalarna.Frågeställningar:? Vad står det i de konkretiserade betygskriterierna om hälsa i skolämnet Idrott och hälsa A på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna?? Vad bedriver de två lärarna i Idrott och hälsa A för undervisning i hälsa på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna?? Vad har eleverna i årskurs två på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna för kunskaper i hälsa?MetodUndersökningen utgår ifrån en textgenomgång av de konkretiserade betygskriterierna i ämnet Idrott och hälsa A på en gymnasieskola och ett Idrottsgymnasium i Dalarna. Intervju undersökning om två lärares bedrivna hälsoundervisning i ämnet Idrott och hälsa A på de två gymnasieskolorna i Dalarna har genomförts. Slutligen ingår ett kunskapsprov i hälsa på två klasser om elevers kunskaper i hälsa utifrån de konkretiserade betygskriterierna i ämnet Idrott och hälsa A på de två gymnasieskolorna. Undersökningen är både kvalitativ och kvantitativ.ResultatBegreppet hälsa i de konkretiserade betygskriterierna i ämnet Idrott och hälsa A består av faktorer som påverkar hälsan positivt och negativt, kostens betydelse, ergonomi, avspänning, avslappning, livsstil, livsmiljö, hälsa för livskvalitet samt drogers påverkan.

I Idrottens betydelse för elever i skolan undersöker Andreas Jönsson och Viktor von Eggers Patron hur Idrottstimmarna och dess betydelse har förändrats ur ett större perspektiv. Det empiriska materialet är baserat på lärarintervjuer och elevenkäter. Lärarintervjuerna har varit i fokus då lärarna har år av erfarenhet i och större inblick i ämnet. På så sätt kan de ge sin bild om Idrottens betydelse, exempelvis hur eleverna påverkas av Idrotten över en längre tidsperiod, vilket eleverna inte alltid kan göra. Undersökningens frågeställning är: Hur påverkar Idrott och hälsa barnens övriga studier? Hur kan Idrott och hälsa påverka elevernas koncentrationsförmåga samt deras inlärningsförmåga? Räcker det att ha Idrott & hälsa på schemat för att det ska ha någon effekt eller krävs det en viss mängd av det? Kan skolan påverka barnens hälsa genom Idrott och hälsa? Resultaten visar att om eleverna har mycket Idrott på schemat höjs deras betyg i övriga ämnen samtidigt som det ökade deras inlärningsförmåga.

Under hösten år 2011 ska nya styrdokument implementeras i samtliga grundskolors verksamhet. Den kommande kursplanen för ämnet Idrott och hälsa är strukturerad efter tre centrala innehåll, varav friluftsliv utgör ett av dessa tre. Syftet med denna studie är att synliggöra lärare i Idrott och hälsas förhållningssätt till begreppet friluftsliv och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för undervisningen i grundskolans årskurs 6-9 inom ämnet Idrott och hälsa. Studien bygger på en textanalys av lokala kursplaner och intervjuer genomförda med lärare i Idrott och hälsa verksamma på grundskolor inom Mälardalsregionen. Resultatet visar att lärarna anser att friluftsliv inte är något exklusivt som behöver bedrivas särskilt långt bort från skolan.

Undersökningens syfte var att synliggöra hur några verksamma lärare i grundskolans senare år upplever och uppfattar hälsa i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Studien utgår från den kvalitativa forskningsansatsen där semistrukturerade intervjuer tillämpades vid utförandet. Data insamlingen utgörs av sju respondenter valda utefter specifika kriterieurval. Resultatet visar att hälsa är ett svår definierat begrepp med många dimensioner, vilket även litteraturen påvisar. Begreppets oklarhet visar att hälsa kommer till olika uttryck i undervisning.

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka hur olika lärare implementerar hälsa i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa.Frågeställningar:-Vad innebär, för lärare i Idrott och hälsa, begreppet hälsa i undervisningen?-Hur bedriver lärare i Idrott och hälsa sin hälsoundervisning?-Har lärare i Idrott och hälsa några mål med sin hälsoundervisning, i så fall vilka?MetodDatainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare i skolämnet Idrott och hälsa. Kriterierna för urvalet var att informanterna skulle vara behöriga på gymnasienivå och inneha minst 50% av sin undervisningstid i det nämnda ämnet, samt att en del skulle innefatta kursen Idrott och hälsa A. Intervjuerna transkriberades av båda författarna och analyserades sedan med hjälp av diskurser. Diskurserna används även som hjälp i resultatframställningen.Resultat/SlutsatsHälsa implementeras hos våra informanter genom bland annat teoretisk verksamhet i form av exempelvis kost, träningslära, ergonomi och konfliktlösning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärarnas uppfattningar om betygsättning för pojkar och flickor i Idrott och hälsa. Undersökningen är gjord på intervjuer där fem lärare i ämnet Idrott och hälsa har gett sin syn på hur bedömningen kan ske bland de olika könen. I undersökningen användes en kvalitativ metod för att skapa en djupare förståelse av frågeställningarna. Semistrukturerad intervju användes som verktyg i undersökningen för att kunna besvara frågeställningarna. Underlaget motsvarar lärare som arbetar på gymnasieskolor i södra Sverige.

En historisk tillbakablick på läroplaner visade att ämnet Idrott och hälsa har förändrats över tid. I dagens Idrott och hälsa ämne är det den ?manliga normen? som styr undervisningen. Detta kan påverka vad elever lär sig och blir bedömda på. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap och förståelse om vad flickor respektive pojkar anser att de lär sig och blir bedömda på i skolämnet Idrott och hälsa.

I kursplanen för ämnet Idrott & hälsa står det vilka mål som eleverna ska uppnå. Dessa mål tror vi är okända för många elever och de vet därför inte riktigt vad de ska göra för att uppnå målen. Istället har många en bild av hur de ska vara för att få ett visst betyg utan att ha tagit del av de egentliga uppnåendemålen. Därför tror vi att syftena med undervisningen åsidosätts och eleverna får inte den kunskap och förståelse som de borde få. Detta examensarbete ingår som en del i lärarutbildningen.

Detta arbete handlar om Idrott och rörelse i grundskolans lägre åldrar och om hur upplevelser av Idrott kan påverka människors inställning till fysisk aktivitet. I arbetet har en enkätundersökning som omfattat 69 elever i årskurs två till fem genomförts. Syftet är att undersöka vad eleverna har för inställning till ämnet Idrott och hälsa och hur de ser på innehållet. I undersökningen har även intervjuer med skolans rektor och en fritidspedagog genomförts. Syftet med intervjuerna är att ta reda på dessa betydelsefulla personers inställning till ämnets innehåll och hur de arbetar för att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet inom ramen av skoldagen.

Syftet med denna studie är att förstå elevers motiv till att inte delta i Idrottsundervisningen samt hur lärare arbetar med elevers motivation att delta. De frågeställningar studien har utgått från är följande; 1a. Vad är enligt högstadieeleverna motiven till att inte delta i Idrottsundervisningen? 1b. Hur ser högstadielärarna på elevers motiv att inte delta i Idrottsundervisningen? 2.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för ett livslångt lärande med hjälp av den fysiska aktiviteten. Undersökningen var av kvalitativ karaktär och metoden för datainsamling var djupintervju. Sju intervjuer genomfördes, där tre intervjupersoner jobbade på en praktisk/estetisk skola och fyra på en Idrottsinriktad/teoretisk skola. Lärarna i Idrott och hälsa försöker få alla elever att bli intresserade och hitta sin form av fysisk aktivitet. Detta gör de genom att ha många olika aktiviteter.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förutsättningarna för att utöva ämnet Idrott och hälsa i skolan, sett ur ett lärarperspektiv. I vår studie utgår vi från pedagogers egna erfarenheter och deras syn på ämnet Idrott och hälsa. För att kunna granska detta har vi valt att studera vilka möjligheter och hinder som utgör förutsättningar för att utöva ämnet Idrott och hälsa, i dagens skola. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter, där alla arbetade som pedagoger i Idrott och hälsa. Vidare utfördes studien på tre skolor i en mindre kommun i Halland. Bakgrunden till studien är inte att upplysa om vikten av ämnet, utan att gå in på djupet kring villkoren för att utöva Idrott och hälsa i skolan.   Resultatet i studien visade att villkoren för Idrott och hälsa ser olika ut beroende på vilka förutsättningar som varje enskild skola har.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare mot gymnasieskolan i ämnet Idrott och hälsa ställer sig till en tidsmässig utökning av ämnet och vad detta i så fall kan ha för konsekvenser och möjligheter för undervisningen. För att få svar på syftet användes en kvalitativ metod i form utav två fokusgruppsintervjuer, innehållande totalt sex verksamma Idrottslärare på en gymnasieskola i Västsverige. Studien visade bland annat att Idrottslärarna ställer sig positiva till en tidsmässig utökning av ämnet Idrott och hälsa och att en eventuell utökning skulle kunna öppna för nya möjligheter i lärarnas undervisning. Exempel på detta skulle kunna vara mer hälsoundervisning i form av teori och en utökning av den individbaserade Idrottsundervisningen..

"Specialpedagogik för alla" är en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien är att söka efter kärnan i hur sex lärare med erfarenhet av specialpedagogisk undervisning i ämnet Idrott och hälsa upplever specialpedagogik och hur det tar sig i uttryck i deras arbete med särskilt stöd i ämnet..