Denna uppsats handlar om hur högstadielärare i ämnet Idrott och hälsa uppfattar kost i Lgr 11 samt hur de undervisar kring kost. Syftet är dessutom att undersöka elevers uppfattningar om kostundervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Den metod som har valts till denna studie är en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem Idrottslärare samt fyra elevgrupper om fem elever vardera. Resultatet visar att informanterna betonar vikten av ett samarbete med hem- och konsumentkunskapen som en betydande roll för utvecklingen för kostundervisningen, vilket anses kan främjas genom att hela skolverksamheten arbetar utifrån samma målsättningar. .

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur läraren i Idrott och hälsa arbetar med hälsa. Försöker även ta reda på hur läraren i Idrott och hälsa tolkar hälsa som utgångspunkt för sin undervisning. Undersökningen bygger på kvalitativa halvstrukturella intervjuer av sex lärare i Idrott och hälsa i årskurs 7-9 som arbetar i sydöstra Sverige. Tidigare forskning har visat på att det inte finns en samsyn gällande hälsa inom ämnet Idrott och hälsa bland lärare men i den här studien utrycker lärarna en samsyn. Studien visar att lärare i Idrott och hälsa ser på hälsa på liknande sätt men att lärarna anser att en individ bör finna sin egen tolkning och genom den utöva hälsa.  I studien finns det en samsyn inom hälsa men lärarna har svårt att verbalt uttrycka den.  Lärarna arbetar med hälsa genom vad de benämner praktisk teori.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete har varit att jämföra svenska och amerikanska elever och deras attityd till Idrott, hälsa samt ämnet Idrott och hälsa. Jag har valt att fokusera mig på elever i nionde klass. För att uppnå mitt syfte har jag forskat kring ungdomars hälsovanor, Idrottsvanor samt om skolämnet Idrott och hälsa. Jag har gjort en kvantitativ studie där jag har genomfört en enkätstudie. De som har fyllt i enkäten är elever i nionde årsklass i både Sverige och Amerika.

Uppsatsen syftar till att belysa och problematisera synen på skolämnet Idrott och hälsa i relation till ämnets status idag och i framtiden. Vi vill därmed undersöka hur lärarutbildare resonerar om ämnet Idrott och hälsas status samt hur lärarutbildare anser att ämnet kan förstärkas i framtiden. Uppsatsen bygger på enkätstudie där vi vänder oss till lärarutbildare i Idrott och hälsa på två utbildningsorter.För att läsaren ska få en förståelse för området ger vi en teoretisk bakgrund. Där behandlas varför Idrott och hälsa inte prioriteras, ett historiskt perspektiv, legitimeringar, motsättningen mellan teoretiska och praktiska kunskaper, förändringar i läroplanen och lärar- och ämnesstatus.Resultatet av denna studie visar majoriteten av lärarutbildarna tycker att ämnet Idrott och hälsas status är oförändrad sedan införandet av Lpo 94. De anser heller inte att daglig fysisk aktivitet eller kunskapsformerna har påverkat ämnets status.

Under hösten 2012 genomfördes en enkätundersökning med syfte att undersöka pojkars och flickors inställning och motivation till ämnet Idrott och hälsa i olika åldrar. Syftet var även att undersöka inställning och motivation till ämnet Idrott och hälsa hos elever som är fysiskt aktiva respektive inaktiva på fritiden. Totalt ingick 124 elever i årskurs 5, 7 och 9. Dessa valdes ut på två skolor i en kommun i södra Sverige. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor för att på så vis ge utrymme för elevernas tankar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad killar och tjejer, som går andra året pågymnasiet, har för attityd till Idrott och hälsa och i vilken utsträckning läraren påverkar attityder. Uppsatsen behandlar även om skolämnet Idrott och hälsa kan verka som ett verktyg för regelbunden motion. Undersökningen är genomförd på en skola där enkät och intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att majoriteten av eleverna är positiva till ämnet samt att läraren har en stor inverkan för vilken attityd eleverna har till ämnet. Ett visst könsmönster går att urskilja när det gäller lektionsinnehållet, trots att detta inte efterfrågades av oss i enkäten.

I denna studie undersöks orsaker till att vissa elever inte är aktiva i någon föreningsIdrott samt hur Idrott och hälsa kan få fler elever intresserade och engagerade i föreningsIdrotten. Fokus har varit att undersöka de föreningsinaktiva elevernas perspektiv och hur deras motivation i ämnet Idrott och hälsa ser ut.Studien utgår från strukturerade intervjuer med tio elever samt en svensk version avSport motivation scale och Academic motivation scale för att tydliggöra elevernas motivation. Resultatet visar att de elever som inte är aktiva i en Idrottsförening har låg motivation till Idrott och hälsa. De anledningar som framkommer till att eleverna inte är delaktiga i någon Idrottsförening är främst att de inte har något intresse eller har andra intressen. Även tidsbrist och för seriös satsning inom Idrottsföreningarna uppges som orsak till att inte delta i en Idrottsförening.

Uppsatsen handlar om aktivitetsgraden på lektioner i ämnet Idrott och hälsa. Syftet med undersökningen var att mäta hur aktiva ett urval elever var under lektioner i ämnet Idrott och hälsa. Mätningarna gjordes med hjälp av stegräknare vid tre tillfällen i tre olika klasser, skolår 1, 5 och 9. Mätningarna kompletterades med observationer vid varje mättillfälle i vardera klass i skolår 1, 5 och 9. Ordinarie lärare som undervisar klasserna i Idrott och hälsa intervjuades.

En analys av den Idrottspolitiska diskursen i Sverige. Med utgångspunkt i Pierre Bourdieus sociologi..

I mitt examensarbete har jag undersökt hur mellanstadieelever i årskurs 4-6 ser på och upplever sin Idrottsundervisning idag och om de på Idrottslektionerna kan se någon begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med det som de gör i ämnet Idrott och hälsa. Syftet är att se om en teori som KASAM kan underlätta införlivandet och öka individens förståelse för ämnet Idrott och hälsa samt hur man kan tillämpa dessa kunskaper för ett praktiskt och didaktiskt genomförande på Idrottslektionerna..

Abstract Syftet med denna studie var att undersöka vad flickor i skolår 9 har för föreställningar om skolämnet Idrott och hälsa. Frågeställningarna var hur ser flickor i skolår 9 på skolämnet Idrott och hälsa gällande följande områden: Intresse för ämnet? Samundervisning? Bollspelets eventuella prioritering? Självbestämmande och delaktighet. Studien inspireras av Askers artikel (2003) om tidigare forskning gjord vid Örebro universitet, som visar att flickor får lägre betyg i ämnet Idrott och hälsa än pojkarna och att Idrottsundervisningen i skolan är anpassad till pojkar. Vi gjorde vår undersökning hösten 2005 på en skola i Skåne.

Syftet med denna studie är att undersöka behöriga lärare i Idrott och hälsas attityder till överviktiga elever samt om det finns någon skillnad i lärarens förväntningar på normalviktiga och överviktiga elevers allmänna Idrottsliga prestation. Studien bygger på enkätsvar av 70 behöriga lärare i Idrott och hälsa i södra Sverige. Resultatet visar att lärare i Idrott och hälsa har en viss negativ attityd mot elever med övervikt (N=69;M=3,59) och att det finns en skillnad i lärare i Idrott och hälsas förväntning på överviktiga elever och normalviktiga elever i avseende, styrka (t=1,98;df;=69;P=0,05), rörlighet (t=9,95;df=69;P=0,01), uthållighet (t=10,48;df=69;P=0,01), koordination (t=8,71;df=69;P=0,01), förväntad allmän prestation (t=7,28;df=69;P=0,01) samt den totala förväntningen av elevernas prestation (t=10,35;df=69;P=0,01). Studien bekräftar tidigare forskning som även de funnit att lärare i Idrott och hälsa har en viss negativ attityd till överviktiga elever. Nyckelord: Förväntningar, attityder och övervikt .

Undersökningens syfte var att studera hur skolämnet Idrott och hälsa har formulerats i storstadspress under 1995 och 2012. Undersökningen utgick från tre frågeställningar, (1) Vilka åsikter fanns om skolämnet Idrott och hälsa 1995 och 2012? (2) Vilka konstateranden fanns om skolämnet Idrott och hälsa 1995 och 2012? (3) Vilka förändringar kan ses över tid?Källmaterialet bestod av storstadspress från åren 1995 och 2012, metoden utgörs av en innehållsanalys med övergripande kategorier utifrån frågeställningarna och åsikts- eller orsaksförklarande underkategorier. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen var dagordningsteorin det vill säga medias dagordning och överföringen av den till allmänhetens dagordning.De tydligaste resultaten för år 1995 var att både negativa åsikter och negativa konstateranden om skolämnet Idrott och hälsa dominerade. För år 2012 var resultaten de motsatta, med mer positiva än negativa åsikter och positiva än negativa konstateranden om skolämnet.

Syftet med vårt examensarbete var att belysa lärarens arbete med åtgärdsprogram i ämnet Idrott och hälsa i årskurs f-6.  Vi ville ta reda på hur processer och rutiner såg ut när lärare i Idrott och hälsa utformade åtgärdsprogram, vilken roll elev och vårdnadshavare hade, vilka åtgärder de tog till, hur det skedde konkret i praktiken samt hur uppföljningen såg ut. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. Det visade sig svårt att få intervjupersoner att ställa upp då många som vi kontaktade inte hade erfarenheter av att skriva och medverka i åtgärdsprogram. Vi fick svar från 24 stycken varav 4 hade erfarenhet av åtgärdsprogram inom Idrott och hälsa. Avsikten är att lyfta fram de lärare i Idrott och hälsa som skrivit åtgärdsprogram och hur de gör det.

Syftet med arbetet är att undersöka lärares medvetenhet och resonemang kring individanpassad Idrottsundervisning i ämnet Idrott och hälsa samt undersöka om de tar hänsyn till de enskilda individerna i sin undervisning och i så fall vilka metoder de använder sig av. Undersökningen innefattar även lärare i ämnet Idrott och hälsas syn på möjligheter och svårigheter med individanpassad Idrottsundervisning. En kvalitativ studie har genomförts, då åtta lärare i ämnet Idrott och hälsa, i år F-5, observerades under sina Idrottslektioner, varpå de sedan intervjuades om sin syn på individanpassad Idrottsundervisning. Majoriteten av respondenterna arbetade inte med individanpassad Idrottsundervisning, det framkom under både observationerna och intervjuerna. De intervjuade ansåg dock att eleverna skulle få en mer positiv bild av Idrott och rörelse om de fick valmöjligheter under lektionerna.