Syftet med denna studie var att avgöra vilka attityder Idrottslärare har till nivågruppering inom ämnet Idrott och Hälsa samt vilka argument de har för att använda eller inte använda sig av arbetssättet. Studien undersöker även vilka för- och nackdelar Idrottslärarna ser med nivågruppering samt hur de löser det rent praktiskt. Den metod som använts är en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer och målgruppen har varit lärare som undervisar i ämnet Idrott och Hälsa. En jämförelse har gjorts mellan Idrottslärare med lång erfarenhet och Idrottslärare med kortare erfarenhet för att se om erfarenhet av yrket påverkar synen på arbetssättet. Resultatet visar att majoriteten av Idrottslärarna är positivt inställda till nivågrupperad undervisning men att de inte kan använda sig av arbetssättet så ofta de vill på grund av bristande resurser. Samtliga Idrottslärare i undersökningen var överens om att den Idrottsliga utvecklingen gick snabbare för alla elever i en klass, oavsett vilken grupp de tillhörde, när nivågruppering användes jämfört med sammanhållen undervisning. Den slutsats som kan dras av undersökningen är att nivågruppering kan gynna alla elever i en klass om det används på rätt sätt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Idrottslärare på grundskolans tidigare år definierar begreppet hälsa, hur de arbetar med begreppet i sin undervisning samt hur de förbereder eleverna för möjligheten till ett hälsosamt liv i framtiden.Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer med fyra behöriga Idrottslärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa. Samtliga Idrottslärare arbetar inom samma kommun på två olika skolor, i en ort söder om Stockholm.Resultatet av intervjumaterialet är att Idrottslärarna var eniga om att de genom sin undervisning i hälsa vill skapa positiva upplevelser av fysisk aktivitet. Då samtliga arbetar i skolans tidigare år menar de att den fysiska aktiviteten är den främsta på lektionerna i Idrott och hälsa, att eleverna får rörelseglädje och tycker det är roligt med fysisk aktivitet samt att de får kroppskännedom, sedan menar de att man kan arbeta vidare med kopplingen mellan fysisk aktivitet och hälsa. Att eleverna får lära sig sambandet mellan fysisk, psykisk och social hälsa, men också att känna sig delaktig och känna att man är en i sammanhanget. Ett livslångt lärande om hälsa var de flesta Idrottslärarna medvetna om att ge sina elever.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att studera hur grundskolelärare i de yngre åldrarna i ämnet Idrott och hälsa motiverar elever att delta i undervisningen.1. Hur uppfattar Idrott och hälsa lärare motivation?2. Vilka tillvägagångssätt anser Idrott och hälsa lärare att man skall använda sig av för att motivera till ökad deltaktighet?3.

I dagens postmoderna samhälle har människor blivit mer och mer inaktiva. Eftersom fysisk aktivitet inte längre ingår som en naturlig del i vardagen, måste varje individ ta ansvar för sitt motionerande på egen hand. Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om betydelsen av att regelbundet vara fysiskt aktiv. Syftet är också att jämföra Skolverkets forskningsstudie, som behandlar betydelsen av skolämnet Idrott och hälsa, och arbetets egen undersökning. Resultaten beskrivs utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur lärares tankar gällande hälsa i Idrott och hälsa såg ut.Hur ser lärarna på hälsa i ämnet Idrott och hälsa? Hur arbetar lärarna med hälsoundervisningen? Upplever lärarna några svårigheter gällande hälsoundervisningen? MetodUndersökningen hade en kvalitativ ansats och resultaten baserades på sex intervjuer som gjorts på lärare i ämnet Idrott och hälsa. Samtliga intervjuer genomfördes på lärarnas arbetsplatser där även intervjuerna bandades. Sex verksamma lärare i åldrarna 27-55 intervjuades där samtliga undervisade i grundskolans tidigare åldrar. ResultatResultaten visade på att den övervägande delen av lärarna delade en gemensam uppfattning om att hälsa var något som avgjordes av både fysiska, psykiska och sociala faktorer som behövde vara i balans. Detta var något som lärarna menade att eleverna skulle få möjlighet att utveckla i undervisningen.

I kursplanen för ämnet Idrott och hälsa står det att man skall ha ett grundläggande hälsoperspektiv som utvecklar eleven på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Elevens syn på ämnet Idrott och hälsa får stor betydelse både i de yngre åldrarna men även i senare skeenden i livet.Studier visar att fysisk rörelse främjar så väl läs- och skrivinlärning som rumsuppfattning och motorisk färdighet. Elever som inte är fysiskt aktiva riskerar utanförskap då de väljer att inte delta i Idrottsundervisningen. Orsaker bakom detta problem kan exempelvis vara rädsla för att misslyckas inför sina kamrater eller rädslan för att vara sämre än de övriga. Vårt syfte med undersökningen har varit att finna orsaker till varför elever väljer att inte delta i Idrottsundervisningen och frågeställningarna vi använt oss av är: Varför väljer elever att inte delta i Idrottsundervisningen och hur ser dessa elever på Idrottsämnet?I vår kvalitativa studie, med åtta informanter, har det uppdagats två stora anledningar till varför eleverna inte deltar; dålig självkänsla samt bristande motivation.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att undersöka lärares förutsättningar för att implementera den nya läroplanen Lgr 11 i ämnet Idrott och hälsa. Detta har undersökts med utgångspunkt i följande frågeställningar:-­? Hur är lärarnas syn på ämnet Idrott och hälsa?-­? Hur ser lärarna på sina praktiska förutsättningar att bedriva sin undervisning i ämnet Idrott och hälsa?-­? Hur upplever lärarna implementeringsarbetet kring Lgr 11 i ämnet Idrott och hälsa?MetodStudien har en kvalitativ ansats. Resultaten är baserade på semistrukturerade intervjuer med sex lärare i Idrott och hälsa. Respondenterna är verksamma på grundskolor i Stockholms län.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur lärare och elever ser på betyg och bedömning i ämnet Idrott och hälsa och hur lärarens planering påverkas av betyg och bedömning. Min frågeställning var:? Hur tänker lärare i Idrott och hälsa kring betyg och bedömning?? På vilka sätt menar lärare att betygssättningen påverkar planeringen av ämnet Idrott och hälsas innehåll?? Vilken kunskap har eleverna om betyg? MetodJag har använt mig av kvalitativa intervjuer för att komma mitt forskningsområde in på djupet. Intervjuerna skedde med tre lärare och fyra olika grupper med elever, totalt 12 elever. Grupperna varierade i storlek, från två elever till fyra elever i varje. ResultatLärarna menar att betygssättningen och bedömningen påverkar planeringen i ämnet.

Detta arbete handlar om stressade barn i skolan. Syftet med detta arbeteär att skapa förståelse för vad som gör barn stressade i skolan och härigenom ge förutsättningar för att kunna hantera de faktorer som skapar denna stress. Denna undersökning är begränsad till tiden kring och under Idrottslektionen och härmed är studien inriktad på att klargöra stressen i samband med Idrottslektionen.Stress är speciella krav som vår kropp utsätts för. Det finns både positiv och negativ stress och båda är en del av livet. Orsaker till stress hos barn är framförallt föräldrarnas och andras vuxnas förhållningssätt i olika situationer.

Syftet med denna studie var att kartlägga en grupp tonårskillars ridintresse samt att se hur detta intresse kan ha påverkat deras identitetsutveckling. Deltagare i studien var sex tonårskillar i åldrarna 17 till 19 år. Datainsamlingen skedde med hjälp av öppna, explorativa tematiserade intervjuer. Resultaten visade att det framförallt var två saker som var viktiga för killarna med deras ridintresse, dels att prestera genom tävlande och dels kontakten med hästen. Andra saker som också hade viss betydelse var det sociala umgänget med andra människor som rider samt utövandet av en Idrott.

Studiens syfte var att jämföra gymnasieelevers och gymnasielärares upplevelser av ämnet Idrott och hälsa i relation till deras erfarenheter av Idrottsinriktade aktiviteter på fritiden. Dessa upplevelser tolkades sedan mot bakgrund av ämnets styrdokument för att se eventuella likheter och skillnader. Intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs 2 på gymnasiet samt deras Idrottslärare som hade haft lektioner tillsammans i ca 1,5 år. Resultatet av intervjuerna visade att läraren saknade tydliga målformuleringar i styrdokumenten. Eleverna hade i regel varierande uppfattningar kring ämnets syfte, mål och betygskriterier i förhållande till lärarens undervisning.

Bakgrund. Fotboll är världens största Idrott och risken för skador är stor. Orsaker till att fotbollsspelare inte återgår till Idrotten är främst nedsatt funktion samt rädsla för ny skada. Många fotbollsspelare är idag fysiskt redo att återgå till spel, men inte psykiskt. Syfte.

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka Idrottslärares uppfattning av interaktiva spel i undervisningen i Idrott och hälsa, samt ta reda på huruvida de anser att interaktiva spel har en plats i Idrott och hälsa. Våra frågeställningar är: Vilken erfarenhet hade deltagarna själva av interaktiva spel och varför tog de in det i undervisningen i Idrott och hälsa? Vilka hinder och möjligheter med avseende på användandet av interaktiva spel ser lärare i Idrott och hälsa? Vad anser deltagarna i vår studie att eleverna lär sig av interaktiva spel i Idrottsundervisningen?MetodFör att få ut så mycket information som möjligt användes en kvalitativ riktat öppen intervju. I studien ingick fem deltagare. Samtliga deltagare var utbildade Idrottslärare men en deltagare var också filosofie doktor i Idrott och hälsa och har använt interaktiva spel utanför skolan med ungdomar.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka vilket utrymme samt betydelse simundervisningen i årskurs 6 har i skolor i två skilda kommuner.FrågeställningarHur definierar lärare i Idrott och hälsa begreppet att ?kunna simma??Hur tolkas läroplanen utifrån momentet simning i respektive skola?Hur skiljer sig simundervisningen åt i respektive skola?Hur arbetar respektive skola med elever som inte uppnår kunskapskraven i simning i årskurs 6?MetodJag har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lärare i Idrott och hälsa i två skilda kommuner. Urvalet ur populationen motsvarar lärare som undervisar i momentet simning i årskurs 6, eftersom betyg ska sättas i denna årskurs för första gången i slutet av höstterminen 2012. Intervjuerna utfördes på avtalad tid och plats på respektive skola. Jag använde mig av ljudinspelning vid samtliga intervjuer för att få ordagrann återgivning av intervjun.

Syftet med denna studie var att se om en undervisning uppbyggd av bollekar kunde öka den fysiska intensiteten hos elever under Idrott och hälsa lektionerna i jämförelse med en traditionell bollsportsundervisning. Fokusen i denna potentiella förändring låg på hur elever utan en föreningsIdrottsligbakgrund inom bollsport påverkades. I studien användes ett testbatteri bestående av pedometer och pulsmätare för att kunna uppmäta elevernas fysiska intensitet under en Idrottslektion i tre klasser på två olika skolor. Lektionen är uppdelad i två aktiviteter där den ena är en traditionell basketbollmatch och den andra en egentillverkad bollek vid namn attackboll. Dessa har jämförts med hjälp av antalet steg samt de pulskurvor klockorna som eleverna bar under lektionen genererade.