Syftet med studien är att undersöka hur lärare motiverar elever i årskurs nio till lärande i ämnena Idrott och hälsa samt textilslöjd på en grundskola i Mellansverige.I studien används metoderna intervjuer och observationer. Totalt intervjuas 20 personer. Två lärare i ämnet Idrott och hälsa och två lärare i textilslöjd. Åtta elever i åk 9 intervjuas två gånger, en gång med fokus på Idrott och hälsa samt en gång med fokus på textilslöjd. Till studien genomförs också fyra observationer, två stycken i respektive ämne Idrott och hälsa samt textilslöjd.I intervjuerna med lärarna framkom att det är väsentligt med en positiv inställning som genomsyrar undervisningen.

Övervikt och ohälsa bland barn och ungdomar har blivit ett allt större problem de senaste åren, den främsta orsaken är att de lever ett stillasittande liv. Lektionstillfällena för ämnet Idrott och hälsa har blivit färre och detta är något som ses som ett hot mot den allmänna folkhälsan i ett framtidsperspektiv. Syftet med studien var att beskriva Idrottslärares upplevelser av vilka hinder (svagheter, hot) och nya möjligheter (styrkor, möjligheter) som främjar elevers delaktighet och intresse för ämnet Idrott och hälsa i högstadiet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex Idrottslärare på högstadieskolor i Luleå och Bodens kommun. Intervjuerna bandades och transkriberades därefter.

Kommunikation är en betydande del av det vardagliga arbetet i skolan för både lärare och elever. I Lpf 94 (Utbildningsdepartementet, 2006) betonas vikten av att elevernas kommunikativa kunskaper ska utvecklas i skolan. Det medför att den kommunikativa miljön mellan lärare och elever får en betydande roll. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur läraren i Idrott och hälsa kommunicerar verbalt i undervisningssammanhang inom ramen för gymnasiekursen Idrott och hälsa A. Studien ämnar även belysa ett mindre delområde, om det sker några eventuella förändringar i Idrottslärarens verbala kommunikation beroende på hur Idrottsläraren uppfattar elevgruppen.I studien observerades och intervjuades fem lärare som undervisar på gymnasienivå i ämnet Idrott och hälsa A.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar med redskap för formativ bedömning. Studien undersöker tre sammanlänkade delar: planering, genomförande, och utvärdering av lektionerna. FrågeställningarVilka redskap använder lärarna i Idrott och hälsa för att främja lärande?Hur används dessa redskap i praktiskt i undervisningen?Hur dokumenteras och utvärderas dessa redskap? MetodStudien använder sig av två metoder: kvalitativa, strukturerade intervjuer och deltagande, kvantitativa, öppna observationer. Intervjuerna undersöker hur lärarna tänker och resonerar kring planeringen. Observationer utforskar hur lärarna praktiskt genomför sin planering samt arbetar med formativ bedömning i verkligheten.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett interaktionistiskt perspektiv statistiskt testa tidigare studiers undersökta icke-kognitiva faktorer som eventuellt kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa.I hur hög grad korrelerar de icke-kognitiva faktorerna med betyg i ämnet Idrott och hälsa?Hur ser eventuella skillnader ut mellan betygsgrupperna sett till elevernas skattning av de icke-kognitiva faktorerna? Metod: Vi har i vår studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en övergripande bild av vårt undersökningsområde samt för att kunna testa vårt resultat statistiskt. Vi använde en enkätmetod till studien och enkäten tar upp icke-kognitiva faktorer som tidigare forskning menar kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa. Frågeformuläret delades, efter samtycke med skolorna, ut till 232 elever fördelade på fyra olika gymnasieskolor. Resultat: Resultatet av vår enkätstudie visade att det fanns icke-kognitiva faktorer som korrelerade med betyget i Idrott och hälsa. Elever som uppgav att de var fysiskt aktiva på sin fritid, aktiva inom någon Idrottsförening samt hade ett stort Idrottsintresse hade ett högre betyg.

 Flera forskningsstudier visar att barn och ungdomar i dagens samhälle inte är tillräckligt fysisk aktiva. Detta påverkar även elevers motivation för ämnet Idrott och hälsa. Syftet med undersökningen var att, genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar med omotiverade elever och hur de motiverar dem till att bli och förstå vikten av att vara fysiskt aktiva. Fem utbildade Idrottslärare, alla verksamma i grundskolans senare år, intervjuades för att få insikt i deras arbete mot dessa mål.Undersökningen visar att lärarna upplever att de inte har de resurser i form av tid och hjälp av specialpedagoger som kan behövas för att få alla elever motiverade till att delta eller för att få dem att förstå vikten av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Lärarna menar att den största anledningen till att elever är omotiverade till ämnet är bristande självkänsla och rädsla att misslyckas. Undersökningen visar även att elevernas inflytande på lektionsinnehåll är bristfälligt.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter lärare i Idrott och hälsa har att arbeta med elever med fysiska funktionshinder när det gäller såväl inkludering som måluppfyllelse, samt hur Idrottslärare utan den praktiska kunskapen reflekterar över hur de skulle kunna arbeta mot ovanstående mål.Teori: Som teoretisk utgångspunkt användes det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Perspektivet har såväl en empirisk bas som en teoretisk grund. Alla människor är trots gemensam praktik, kultur och sociala sammanhang unika och upplever världen på olika sätt. Därför är det viktigt att se på människan utifrån den kontext hon ingår i. Delaktighet, kommunikation och lärande är centrala begrepp och bör beaktas samtidigt vid studier i skolans verksamhet.Metod: Studien är en kvalitativ studie där empirin är byggd på intervjuer och observationer.

Syftet med studien var att undersöka och förmedla, av skolan klassificerade, överviktiga barns erfarenheter och upplevelser av ämnet Idrott och hälsa. Därigenom ville vi få ökad förståelse för deras situation och på så vis, i högre grad, kunna involvera och aktivera eleverna på Idrottslektionerna. Studien kan förhoppningsvis också ses som ett bidrag vilket kan användas för att på ett bättre sätt individanpassa Idrottslektionerna. Frågeställningarna vi ville få svar på var vad för slags delaktighet respektive utanförskap eleverna upplever i Idrottsundervisningen. Vi ville också veta på vilket sätt skolan och läraren engagerar sig i elevernas situation och få svar på vilka attityder till ämnet Idrott & hälsa eleverna ger uttryck för.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lärare inom Idrott och hälsa ser på likabehandling och hur det arbetas med detta på skolorna. Fem lärare observerades under totalt 20 tillfällen och intervjuades därefter. Resultatet från undersökningen var att pojkar fick flest interaktioner där lärarna tog initiativ. De flesta interaktioner var i form av tillrättavisningar. Även för flickorna var tillrättavisningar den dominerade formen av interaktioner.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet Idrott och hälsa uppfattar och resonerar om elever som har åtgärdsprogram eller som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Vidare syftar studien till att belysa vilka diskurser och maktrelationer lärarna är en del av och hur dessa förhåller sig till varandra vid bedömning och betygsättning av dessa elever. För att nå syftet används fyra kvalitativa intervjuer tillsammans med fyra befintliga åtgärdsprogram i ämnet Idrott och hälsa. Empirin analyseras sedan med hjälp av diskursanalys samt begreppen makt och kategorisering. Studien visar att lärarna delar in elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i ett antal olika kategorier: lata och bekväma, rädda, ointresserade, språkliga förbistringar och fysiologiska och eller psykologiska orsaker.

The aim of this study was to investigate how disabled pupils feel about school lessons in physical education. Previous studies in the area show that many disabled pupils think that this is a problem. Drawing on data from one-to-one semi-structured interviews with six students in the age of 11-14 years, this study focused on how students with disability cope with their impairments and physical activity in school. The interviewees? background displays a wide range of sport related activities and besides school the interviewees seem to be engaged in different sports associations on their leisure time.

Denna antologi om tre bidrag studerar engagemang och motivation ur olika perspektiv. De individuella delarna inriktar sig på ideellt engagemang inom Idrott, politiskt engagemang hos ungdomar och engagemang hos anställda i kommunal sektor. Dessa fält analyseras utifrån valda frågeteman såsom vilka aspekter som motiverar till engagemang, hur dessa inverkar på individers identitetsskapande och hur engagemanget påverkar och påverkas av de individuella livsvillkoren. Vi har genom kortare fältobservationer och kvalitativa intervjuer samlat in material som sedan analyserats i enlighet med grundad teori-analysmetod. Det analyserade materialet koppades sedan till teorier rörande bland annat identitet, motivation och grupptillhörighet.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att öka kunskapen om hur Idrottslärare utformar undervisningen i Idrott och hälsa för elever med diagnosen autism. Syftets två fråge- ställningar lyder: ?Vilka strategier väljer lärare, då de undervisar elever med autism i ämnet Idrott och hälsa på gymnasiesärnivå?? samt ?Varifrån får lärarna sina idéer och ambitioner till de strategier de använder sig av??.Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sju lärare genomfördes. Urvalet av informanter baserades på ett strategiskt urval, där kriteriet var att lärarna arbetar/har arbetat med elever med autism i gymnasiesärskolan i ämnet Idrott och hälsa i Stockholms län. Samtliga informanter hittades via personlig kännedom om de skolor som hade autistiska elever.

Syftet med uppsatsen är att studera ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat i grundskolan. Uppsatsen syftar också till att studera om ett högt betyg i Idrott och hälsa medför att eleverna har ett högt snittbetyg i alla ämnen. En enkätundersökning har genomförts på 61 elever samt en fristående betygsundersökning för att söka ett eventuellt samband. Resultatet av undersökningarna visar att gruppen högaktiva elever har ett högre snittbetyg i kärnämnena i jämförelse med gruppen lågaktiva elever. Undersökningarna pekar på att ju högre betyg eleverna har i Idrott och hälsa desto högre snittbetyg i alla ämnen har eleverna, som grupp.

Denna c-uppsats undersöker om elever i år nio blivit informerade om betygskriterierna för G, VG och MVG i ämnet Idrott och hälsa samt om de kan identifiera dessa betygskriterier. En annan frågeställning som undersöks är om det är någon skillnad mellan flickor och pojkar beträffande kännedom om betygskriterierna. Undersökningen genomfördes höstterminen 2005 på tre olika högstadieskolor i Västerbotten. Resultatet av vår undersökning är sammanställt från en enkät som elever i klass nio från respektive skola fått fylla i. Enkäten var baserad på betygskriterier och mål att uppnå som finns fastställda i den nationella läroplanen, Lpo-94, och de lokala kursplaner som skolorna i undersökningen gemensamt tagit fram.