Syfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka om hjärtfrekvensen (HF) hos elever uppvisar könsskillnader vid traditionellt feminina och traditionellt maskulina aktiviteter.Vilken HF uppmäts för flickor och pojkar i årskurs 7 och 8 i maskulina respektive feminina moment?Hur skiljer sig den uppmätta HF mellan flickor och pojkar i årskurs 7 och 8 i maskulina respektive feminina moment?MetodUtifrån forskning om vad som anses manligt och kvinnligt genomfördes en och samma lektion på tre klasser i årskurs 7 och 8. Lektionen innehöll ett maskulint moment och ett feminint moment. I varje klass undersöktes 4-7 elever av varje kön, dessa valdes ut slumpmässigt. De utvalda eleverna bar pulsband och deras HF registrerades och jämfördes.ResultatResultatet visar att pojkar har en något högre medel- och maximal HF än flickor under båda momenten, dessa skillnader är emellertid inte signifikanta.

Abstrakt Titel: Sam- och särundervisning - Fågel, fisk eller mittemellan? Författare: John Lück och Magnus Bååth Typ av arbete: C-uppsats Handledare: Torbjörn Andersson Examinator: Kutte Jönsson Program: Lärarutbildningen Malmö Högskola Datum: 2010-01-03 Syftet med studien var att undersöka lärarnas och elevers syn på de olika undervisningsformerna, sär- och samundervisning i ämnet idrott och hälsa och vilken undervisningsform som är att föredra. Våra frågeställningar var: -Vad anser eleverna om sam- respektive särundervisning? -Vad anser lärarna om sam- respektive särundervisning?? -Hur påverkas eleverna (flickor och pojkar) av de olika undervisningsformerna? -Påverkas lärarnas betygsättning av undervisningsformerna? Datainsamlingen gjordes i form av en kvantitativ enkätstudie på totalt 114 elever som var fördelade på särundervisning pojkar 37st, särundervisning flickor 43st och samundervisning 34st. Utöver detta genomförde vi 4st kvalitativa intervjuer med idrottslärare som hade erfarenhet från alla de ovan nämnda undervisningsformerna. Våra resultat i studien visar att både pojkar och flickor föredrar särundervisning som undervisningsform. 73 % av pojkarna och 84 % av flickorna hade valt särundervisning om de själva fått välja undervisningsform. Vidare framgår det att det är framförallt flickor som påverkas negativt av samundervisning.

Idrotten fyller en stor och viktig funktion i dagens samhälle: den inspirerar och motiverar till ett gott uppförande vilket bidrar till att främja den svenska folkhälsan. Det finns ingen lagreglering som undantar idrottslig verksamhet från den allmänna regleringen om skadeståndsansvar och försäkring. Våld inom idrotten har generellt sett en högre toleransnivå än i samhället i övrigt. Ett av syftena med denna uppsats är att i viss mån utreda hur detta är möjligt. Den främsta anledningen kan sägas vara det förmildrande samtycket.

Skolämnet idrott som idag heter Idrott och hälsa har sedan dess införande år 1820 i den svenska skolan genomgått en rad förändringar. Tidigare forskning visar dock att många förändringar som skett på normativ nivå i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehållet i ämnet i hög grad påverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några lärare beskriver innehållet i Idrott och hälsa A. Undersökningen består av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstås med hjälp av läroplansteori.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att öka kunskapen om hur idrottslärare utformar undervisningen i idrott och hälsa för elever med diagnosen autism. Syftets två fråge- ställningar lyder: ?Vilka strategier väljer lärare, då de undervisar elever med autism i ämnet Idrott och hälsa på gymnasiesärnivå?? samt ?Varifrån får lärarna sina idéer och ambitioner till de strategier de använder sig av??.Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sju lärare genomfördes. Urvalet av informanter baserades på ett strategiskt urval, där kriteriet var att lärarna arbetar/har arbetat med elever med autism i gymnasiesärskolan i ämnet Idrott och hälsa i Stockholms län. Samtliga informanter hittades via personlig kännedom om de skolor som hade autistiska elever.

Syfte och frågeställningarSyftet är att ta reda på om en utökad undervisning i idrott och hälsa har ett samband på skolelevers motoriska färdigheter. Detta syfte kommer vi undersöka genom att besvara frågorna ?hur ser de motoriska färdigheterna ut hos eleverna i en Bunkefloskola jämfört med i SIH-projektet?? och ?finns det något/några områden inom de motoriska färdigheterna där skillnaderna är särskilt utmärkande??MetodDatainsamlingen bestod av två stycken observationstillfällen där vi observerade 60 elever, från en Bunkefloskola i Sverige. Eleverna uförde NyTidstestet som syftar till att testa deras allsidiga rörelsekompetens. Skolan som eleverna går på arbetar med Bunkeflomodellen som karaktäriseras av att ha fysisk aktivitet på schemat varje skoldag.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka upplevelserna av mobbning och kränkande behandling inom organiserad barnidrott. Syftet besvarades med hjälp av följande frågeställningar: I hur stor utsträckning existerar mobbning och kränkande behandling inom barnidrotten enligt föreningsaktiva och tidigare föreningsaktiva barn? Hur skiljer sig upplevelserna av mobbning mellan pojkar och flickor och mellan olika idrotter? Hur vanligt är det att barn säger sig ha slutat med sin idrott på grund av att de utsatts för mobbning eller kränkande behandling inom idrotten?MetodStudien genomfördes med en kvantitativ metod, en enkätundersökning. Urvalet skedde strategiskt med hänsyn till skolornas upptagningsområden. Tre skolor deltog i studien, sammanlagt 206 barn.

Med anledning av forskning som visat att dålig fysisk form i barn- och ungdomen är förknippat med sämre hälsa i vuxen ålder, var denna studies syfte att kartlägga Skellefteå ungdomars relation till föreningsidrott. En enkät delades ut till slupmässigt valda skolor och bestod av frågor rörande när och isåfall varför de väljer att sluta med föreningsidrott, samt vad det är som gör att de som fortsätter med föreningsidrott? Data från 196 deltagare analyserades statistiskt. Resultaten visade att ungefär 55 procent av deltagarna slutat med idrott och medeåldern för avhopp var 14 år. De tre vanligaste anledningarna till avhopp var ?Jag tappade motivation?, ?Annan aktivitet/intresse tog min tid? och ?Tråkiga träningar?.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare och elever värderar ämnet hem- och konsumentkunskap (HK) jämfört med idrott och hälsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer även att jämföras med politikers värdering av ämnet. De frågeställningar jag utgått ifrån är följande:? Hur värderarlärare och elever HK i förhållande till IDH?? Finns det några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall?? Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall?För att få fram elevers och lärares värderingar kring skolämnena har en kvantitativ under-sökningsmetod använts. Resultatet visar att HK varken har hög eller låg status bland lärare och elever då ämnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla ämnen.

Den minskade fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar håller på att få förödande konsekvenser för folkhälsan. Trots att kunskapen finns om hur viktig den fysiska aktiviteten är för den motoriska, sociala, psykiska och fysiska utvecklingen fortsätter andå statusen av ämnet Idrott och hälsa att vara låg. Syftet med denna studie var att beskriva gymnasielevers vanor avseende fysisk aktivitet samt analysera vad skolan kan göra för att förbättra hälsan hos eleverna. Metoden som användes var en enkätundersökning. Urvalsgruppen utgjordes av 65 elever, varav 41 flickor och 24 pojkar, i årskurs 2 på en gymnasieskola i Skåne.Resultatet visar att 74% av eleverna ägnar sig åt motion minst 3 ggr/vecka: Femtiofem procent tycke om att röra på sig och lika många var fysiskt aktiva som barn.Slutsatser som kan dras av detta är att många elever tycker om att röra på sig men för att alla ska bli nådda är skolan en viktig arena som borde ta sitt ansvar.

Följande studie genomfördes för att undersöka koncentrationsförmågan hos 15-årigafotbollsspelare. 15-åriga barn kan uppleva stora skillnader i prestation inom sin idrott ochstudien utfördes för att försöka identifiera ålderseffekter och ifall dessa är orsaken till varförvissa fotbollsspelare är bättre på att koncentrera sig än andra. Relativ ålderseffekt menar attbarn som är födda tidigt på året ofta presterar bättre inom sin idrott än barn i samma ålder somär födda sent på året (Baker, Schorer, & Cobley, 2010).Totalt undersöktes 207 fotbollsspelande 15-åringar, av dessa var n= 78 flickor och n= 129pojkar. Dessa individer fick svara på en enkät, TAIS ? Test of Attentional and InterpersonalStyle (Nideffer, 1976) angående deras koncentrationsförmåga som sedan analyserades medhjälp av ett envägs ANOVA och Chi2test.Föreliggande studie visade inget samband mellan spelarnas koncentration och derasidrottsliga nivå.

Göteborg vill bli "Den Goda Staden". "... en levande stadsmiljö där arbete, boende, service, kultur, rekreation och idrott blandas på ett fruktbart sätt. Det är en stad som är rik och levande för alla människor"..

Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan individuella- och lagidrottares upplevda self-efficacy samt skillnader mellan män och kvinnors self-efficacy. I studien undersöktes även samband mellan socialt stöd, anxiety, motivation, prestation och self-efficacy. Totalt deltog 117 stycken olika idrottare, 53 stycken individuella idrottare och 64 stycken lagidrottare samt varav 53 var kvinnor och 64 stycken var män, i åldrarna 19-52. Metoden som användes var kvantitativ och bestod av flera sammansatta enkäter (TEOSQ, GSE, SCAT och MSPSS) till en hel. Tillsamman med enkäterna följde även fem frågor rörande typ av idrott, ålder, kön, prestation på träning och prestation på tävling.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur yrket som lärare i ämnet idrott och hälsa har påverkats av kursplanens omformuleringar mellan åren 1962 och 2013, samt undersöka hur lärarna har arbetat med de olika kursplanerna.Hur har styrdokumenten förändrat undervisningen av skolidrotten mellan åren 1962-2013?Hur har yrket som idrottslärare förändrats genom åren på grund av omformulerade kursplaner?MetodUppsatsen är byggd på en kvalitativ studie och baseras på intervjuer för att på så sätt skapa en uppfattning om hur några utvalda lärare i ämnet idrott och hälsa har arbetat med undervisningen, samt hur de uppfattat ämnets förändring över tid. Studiens huvudfokus ligger på kursplanerna inom ämnet idrott från Lgr-62 och fram till dagens kursplan Lgr-11. I studien har tre före detta idrottslärare, samt två fortfarande verksamma idrottslärare intervjuats.Resultat/SlutsatsTill en följd av kursplanernas förändringar har undervisningen i idrottsämnet gått från att vara ett rent kroppsövningsämne till att bli ett ämne där teori och praktik förenas, och samspelar med varandra. Idrottslärarens uppgift är numera att göra eleven medveten om betydelsen av hälsa och välmående, samt vikten av fysisk aktivitet under hela livet.

Idrottsämnet är enligt oss ett spännande ämne som  innehåller både praktiska och teoretiska moment. Den praktiska delen av ämnet är nog mer känd än den teoretiska. Vi har därför valt att fokusera vår studie kring idrottsämnets teori. Eftersom Lpo 94 nämner att läraren ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former i undervisningen, blev det relevant att undersöka vad som är teori i det praktiska ämnet idrott och hälsa.<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->Syftet med arbetet var att synliggöra vad som kan betraktas som teori i ämnet idrott och hälsa. Genom en intervjuundersökning var avsikten att få fram vad som kan tolkas som teori och hur lärarna arbetar med de teoretiska delarna.