Sökresultat:
1738 Uppsatser om Idrott och hälsa - Sida 42 av 116
Ledarskap och motivation : BaskettrÀnares ageranden och ungdomsspelares motivation
 Relativt fÄ studier har undersökt trÀnarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att mÄnga Àr överens om att trÀnaren Àr en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var dÀrför att studera trÀnarens beteende och hur detta förhÄller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie Àr en enkÀtundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag. Hierarkisk multipel regressionsanalys anvÀndes för att undersöka sambandet mellan ledarskap frÄn trÀnaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt trÀnarens fokusering pÄ utveckling av idrottsliga fÀrdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.
Rörelse i sexan - vilka tankar och vilken instÀllning har eleverna kring fysisk aktivitet och Àmnet idrott och hÀlsa o skolan?
Rapporter pekar pÄ att ungdomar rör sig allt mindre och dÀrmed ökar i vikt. Vi vill dÀrför med denna uppsats ta reda pÄ vad elever i Ärskurs sex har för instÀllning till fysisk aktivitet samt vad de tycker om Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. Vad gör de pÄ fritiden? Hur ser de pÄ skolidrotten? KÀnner de sig aktiva under idrottslektionerna? Bidrar skolidrotten till att eleverna Àr aktiva Àven pÄ fritiden? Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till Àmnet och vilka faktorer som kan spela roll för ungdomars val av fritidsaktiviteter. DÀrefter genomförde vi en enkÀt bland 12-Äringar för att fÄ en verklig bild av situationen.
Jag har inte tid! : En kvantitativ enkÀtundersökning angÄende gymnasieelevers sömnvanor och kunskaper om sömn
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka om elever pÄ gymnasiet fÄr tillrÀcklig utbildning och kunskap om sömn inom Àmnet idrott och hÀlsa. FrÄgestÀllningar: Vilken instÀllning har gymnasieelever till sömn? Utbildas gymnasieelever inom sömn under idrottslektionerna? Vilken betydelse har Àmnet idrott och hÀlsa för gymnasieelevers kunskaper inom omrÄdet sömn? Hur pÄverkas eleverna av mindre respektive mer sömn Àn vanligt?MetodStudien Àr en tvÀrsnittsstudie som gjorts pÄ tre gymnasieskolor i Eskilstuna och Stockholm. Datainsamlingen gjordes via enkÀter pÄ skolorna och sammanstÀlldes pÄ Internet via Google docs. De som svarade pÄ enkÀten var gymnasieelever som gick Ärskurs tre.
Kroppsideal i Idrott och hÀlsa : En studie om kvinnors och mÀns kroppar i lÀroböcker i skolÀmnet Idrott och hÀlsa.
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att studera hÀlso- och kroppsideal som framstÀlls i fem lÀromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för Àmnet idrott och hÀlsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i lÀromedlen?Vilka hÀlsosamma kroppsideal och ohÀlsosamma kroppar framstÀlls i lÀromedlen?Skiljer sig idealen beroende pÄ kön?MetodFem lÀroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hÀlsa har anvÀnts för att analysera förekomsten av kropps- och hÀlsoideal. Text- och bildanalys har anvÀnts för att studera materialet och genom en variant av innehÄllsanalys har materialet studerats och analyserats dÀr text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hÀlsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hÀlsosam kvinnlig kropp, ohÀlsosam kvinnlig kropp, hÀlsosam manlig kropp, ohÀlsosam manlig kropp, hÀlsosam kropp obestÀmt kön och ohÀlsosam kropp obestÀmt kön. Efter en sammanstÀllning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvÀgning gjorts som visar mönster i lÀroböckerna kring hÀlso- och kroppsideal för respektive kön men ocksÄ gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hÀlsosamma kroppar gestaltas pÄ bilderna som smala, vÀltrÀnade och unga.
Rampfeber: en undersökning om att öka barns sjÀlvförtroende
att tala inför grupp genom en integration av idrott och
svenska
Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om vi med olika övningar och lekar kunde öka barns sjÀlvförtroende att tala inför grupp genom en integration mellan Àmnena idrott och svenska. Undersökningen genomfördes i Är 5 i LuleÄ kommun under en sjuveckorsperiod. Eleverna fick i övningarna och lekarna trÀning i att exponera sig inför grupp. En tanke frÄn oss nÀr vi valde ut övningarna till undersöknngen var att de skulle kÀnnas roliga och engagerande för att fÄ en positiv effekt. Resultatet erhöll vi genom att dela ut en enkÀt i början och slutet av vÄr praktikperiod, samt genom iakttagelser i form av vÄra personliga loggböcker.
"Man Àr vÀl aldrig riktigt fullÀrd" : specialidrottslÀrares utbildning och kunskaper
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr uppsatsen var att ta reda pÄ vilken utbildning de lÀrare som arbetar med Àmnet specialidrott har samt om de upplever att de saknar kunskap inom vissa omrÄden. Vilken utbildning har de lÀrare som arbetar med Àmnet specialidrott? Har lÀrarna sjÀlva varit aktiva inom den idrott de undervisar i? PÄ vilken nivÄ i sÄ fall? Upplever lÀrarna att de kan undervisa i hela det centrala innehÄllet utifrÄn den utbildning de har? Eller Àr det nÄgonting som de vill ha mer kunskap/utbildning inom? Hur gör de lÀrare/trÀnare som saknar formell lÀrarutbildning med betygssÀttningen?Metod44 enkÀter delades ut till elva skolor runt om i StockholmsomrÄdet. TvÄ "riktat öppna" intervjuer genomfördes. 8 kvinnor och 36 mÀn deltog, alla arbetar pÄ ett RIG eller NIU med nÄgon eller nÄgra av specialidrotts sju kurser.
Hinder eller Superkraft? : En studie om nÄgra Ärskurs 4-6 lÀrares erfarenheter av arbetet med ADHD elever i Àmnet idrott och hÀlsa
Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra verksamma lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs 4-6 arbetar med elever med ADHD i idrottsundervisningen. Fokus ligger pÄ hur dessa lÀrare strukturerar upp regelgenomgÄngar, hur de arbetar för att eleverna ska följa reglerna under aktivitetens gÄng samt vilka svÄrigheter och möjligheter lÀrarna ser i arbetet med elever med ADHD. Uppsatsen ger en inblick i diagnosen ADHD och erkÀnda undervisningsstrategier för elever med ADHD. Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med inriktning mot semistrukturerade intervjuer eftersom utgÄngspunkten i studien Àr lÀrares erfarenheter. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna strukturerar upp regelgenomgÄngarna genom att samla eleverna i en ring, anvÀnda sig av korta instruktioner med en regel i taget, tillÀmpa strategin förklara-visa samt repetera reglerna.
"Inga konstigheter" : en intervjustudie av idrottslÀrares Äsikter kring rörelsehinder i undervisningen.
Rörelsehinder i undervisningen Àr ett fenomen som stÀller vissa krav pÄ en lÀrare i Idrott och hÀlsa, eftersom Àmnet har en fysisk prÀgel. Faktum Àr att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov, men hur tÀnker lÀrarna kring detta?Syftet med examensarbetet Àr att undersökaidrottslÀrares Äsikter kring undervisning med rörelsehindrade elever i grundskolan. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningar kring detta intervjuades fem lÀrare med yrkeserfarenhet mellan 3-12 Är. Resultatet av deras utsagor tillhandahÄller hur de anser att man bör arbeta med rörelsehinder i undervisningen, samt vilka svÄrigheter och möjligheter de kan se.
Ledarskap och motivation. : BaskettrÀnares ageranden och ungdomsspelares motivation.
Relativt fÄ studier har undersökt trÀnarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att mÄnga Àr överens om att trÀnaren Àr en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var dÀrför att studera trÀnarens beteende och hur detta förhÄller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie Àr en enkÀtundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag. Hierarkisk multipel regressionsanalys anvÀndes för att undersöka sambandet mellan ledarskap frÄn trÀnaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt trÀnarens fokusering pÄ utveckling av idrottsliga fÀrdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation. Mindre sjÀlvbestÀmd motivation var dÀremot förknippad med lÄg tillfredsstÀllelse med sin egen prestation. Studien visade ocksÄ att amotivation var högre ju Àldre spelaren var, vilket Àr viktigt för trÀnare att kÀnna till och försöka motverka för att kunna behÄlla fler unga flickor inom idrotten..
Demokrati i skolans tidigare Ă„ldrar : Hur demokratiuppdraget kommer till uttryck i praktiken
HÀlsa Àr nÄgot man kan förklara som fysiskt, psykiskt och socialt vÀlbefinnande. Tidigarestudier inom Àmnet visar tydligt att det finns ett samband mellan en ohÀlsosam livsstil ochantal levnadsÄr. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad elever i Ärskurs 9 har föruppfattningar kring begreppet hÀlsa samt vilken uppfattning de har om vad de lÀr sig ombegreppet i Àmnena idrott och hÀlsa samt hem- och konsumentkunskap.Kvalitativa fokusgruppsintervjuer med elever i Ärskurs 9 genomfördes, dÀr eleverna fickdiskutera med varandra om vad de ansÄg att begreppet hÀlsa Àr. Eleverna fick Àven frÄgor omkost- och motionsrÄd. Huvudresultatet visar att eleverna inte anser att de fÄr den lÀrdom debehöver.
GrundskolelÀrares anvÀndning av bollspel i undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa
Syftet med studien var att undersöka grundskolelÀrares anvÀndning av bollspel i undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Den totala avsaknaden av bollspel i lÀroplanen aktualiserade att ett didaktiskt perspektiv anvÀndes för att utreda följande frÄgestÀllningar: Vad innehÄller undervisningen, enligt lÀrarna, nÀr bollspel anvÀnds? Hur bedrivs undervisningen, enligt lÀrarna med hjÀlp av bollspel? Varför anvÀnds bollspel i undervisningen, enligt lÀrarna? Vilka skillnader finns det mellan lÀrare som undervisar pÄ lÄgstadiet, mellanstadiet och högstadiet avseende deras didaktiska val kring bollspel i undervisningen? För att kunna behandla frÄgestÀllningarna sÄ hÀmtades empiri frÄn totalt 35 grundskolelÀrare i Ärskurs 1-9 in via en enkÀt. Studien har visat att innehÄllet i lÀrarnas bollspelsundervisning frÀmst bestÄr av MÄlspel men Àven i viss mÄn av NÀtspel. Det senare i högre grad av lÀrare för grundkolans senare Àr Àn för de lÀgre Äldrarna.
Det Kommunala LOK-stödet : En kvalitativ analys av kommuners vÀrderingar kring det kommunala lokala aktivitetstödet och dess utformning i VÀsterbottens lÀn
This bachelor thesis aim to highlight the values that form the basis for the formulation of the municipal local activity support to sports clubs. Key questions was, what are the criteria for the distribution of support, what are the conditions for the support in the municipalities, and what thoughts on development of the local sports club are behind these criteria. The study is based on one policy document from each municipality and 15 interviews that revealed a large spread in mindset and resources between the municipalities, but also similarities in the supports criteria and evaluation work. 14 out of 15 municipalities distribute the support, but the conditions are different. One interesting result the study shows is how little some municipalities really know about the money that goes out to the clubs.
HÀlsa i skolÀmnet Idrott och hÀlsa enligt elever och lÀrare i Ärskurs 9
Detta arbete fokuserar pÄ hÀlsa inom skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Syftet Àr att undersöka hur elever och lÀrare i Ärskurs 9 uppfattar det hÀlsorelaterade innehÄllet i skolÀmnet, hur det undervisas samt om det finns likheter och skillnader i elevernas och lÀrarnas uppfattning om detta. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua tvÄ lÀrare och 17 elever i Ärskurs 9 pÄ tvÄ olika skolor i södra Sverige. Den teoretiska ansatsen för undersökningen Àr Aaron Antonovskys teori om hÀlsoutveckling: kÀnsla av sammanhang (KASAM). Antonovsky menar att denna teori Àr ett sÀtt att förklara vad som pÄverkar och utvecklar hÀlsa hos en individ.
LivrÀddning i skolan : Ett livsviktigt mÄl...eller ett mÄl utan medel?
Syftet med denna C-uppsats Àr att synliggöra hinder och möjligheter för att inom Àmnet idrott och hÀlsa implementera hjÀrt-lungrÀddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjÀrt-lungrÀddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnÄendemÄl i Är nio. Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. VÄra intervjupersoner har alla anknytning till skolÀmnet idrott och hÀlsa och de Àr aktörer pÄ tre olika nivÄer i skolvÀrlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lÀrarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslÀrarna representerar realiseringsarenan. De har alla fÄtt resonera kring mÄlet om livrÀddande första hjÀlp och dess betydelse, legitimitet och uppnÄbarhet, vilka intentioner som kan tÀnkas ligga bakom mÄlformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att Àven inkludera HLR-begreppet.
IdrottslÀrarnas erfarenheter av föreningsidrotten : Till metodisk nytta eller elevernas glÀdje?
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med arbetet var att undersöka och analysera om, och i sÄ fall hur, lÀrares egna erfarenheter frÄn föreningsidrotten har betydelse för planeringen av undervisningen i skolans Àmne Idrott och hÀlsa samt belysa de eventuella konsekvenserna detta kan fÄ för eleverna.Studien anvÀnde sig av följande frÄgestÀllningar:Undervisar lÀrare i Idrott och hÀlsa i större utstrÀckning inom moment som de har egna erfarenheter av frÄn föreningsidrotten Àn inom moment dÀr de saknar egna erfarenheter?AnvÀnder lÀrare i Idrott och hÀlsa de idrotter som de sjÀlva har erfarenhet av inom Àmnets undervisning i syfte att eleverna skall lÀra sig nÄgot mer Àn sjÀlva idrottens utförande?Finns det elevgrupper som gynnas eller missgynnas av lÀrarens egna föreningsidrottsliga erfarenheter?MetodDatainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer med lÀrare i tvÄ F-9 skolor i Stockholms lÀn. Totalt genomfördes sex intervjuer. Intervjupersonerna var tre mÀn och tre kvinnor i Äldrarna 28 till 63, samtliga med behörighet att undervisa i Àmnet Idrott och hÀlsa. En dokumentinsamling med lÀrarnas lektionsplaneringar kompletterade intervjuerna.