Syftet med studien är att belysa upplevelser och erfarenheter hos elever med fysiskfunktionsnedsättning samt hos idrottslärare som arbetar dessa elever. Studien har även syftet attställa dessa delstudier mot varandra. Då varken läroplanen eller lärarutbildning ger något konkretstöd hur man ska bemöta dessa elever i undervisningen i idrott och hälsa så vill vi belysa dennafråga med följande studie. I ett reportage från handikappförbundet skriver ordförande IngridBurman att elever med en funktionsnedsättning får sämre utbildning än andra elever och får intemöjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sin egen förmåga. Även Skolinspektionenrapporterar att skolor i Sverige har stora svårigheter med att anpassa lärandemiljön efter enskildaelevers behov samt att lärare förlitar sig på att eleverna själva tar ett eget ansvar att informera omsina svårigheter.

Syfte och frågeställningar:Syftet med denna studie är att se eventuella samband mellan elevers fysiska aktivitet och deras betyg i 9:an.Hur skiljer sig meritpoängen och betygen i kärnämnena samt idrott och hälsa mellan fysiskt aktiva och mindre fysiskt aktiva elever?Hur ser skillnaden i betyg och meritpoäng ut mellan individuella idrotter och lagidrotter?Hur ser skillnaderna i betyg och meritpoäng ut mellan elever som är aktiva i en idrottsförening jämfört med elever som inte är aktiva i en idrottsförening?Studiens hypotes är att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på elevers studieresultat. Samt att det finns skillnader mellan olika typer av idrottare och deras studieresultat.Metod:Studien är genomförd med en anonym enkätundersökning på 400 elever i ettan på gymnasiet i Stockholmsområdet. Resultatet har sammanställts i statistikprogrammet SPSS. Studien är retrospektiv då vi undersökt hur eleverna varit fysiskt aktiva i årskurs 9.Resultat och Slutsats:Resultatet visar att de som har högre aktivitetsnivå erhåller ett högre meritvärde än de som är mindre fysiskt aktiva.

 I dagens skola finns det elever med Aspergers syndrom som är integrerade. För dessa elever krävs ett annat tankesätt hos de verksamma lärarna. Eftersom Aspergers eleverna har svårigheter med motoriken, det sociala samspelet och behöver en tydlig struktur för att kunna känna sig inkluderade krävs det att lärarna i Idrott och Hälsa tänker utefter dessa elever i sin planering.Vårt huvudsyfte med studien är att studera hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för att skapa en inkluderande idrottsundervisning för elever med Asperger syndrom. Ett delsyfte är att studera hur skolmiljön är anpassad utefter elever med Aspergers. Det visar sig i olika tidigare studier att lärarna ute på skolorna bör arbeta på vissa sätt för att elever med Aspergers syndrom skall känna sig inkluderande.

Syftet med examensarbetet är att undersöka ämnet idrott och hälsa för att se hur undervisningen bedrivs av lärarna samt vad elevernas inställning är till ämnet och om det ser det som ett kunskapsämne. Syftet är även att jämföra elevernas inställning jämt emot lärarnas uppfattningar och se om det finns någon skillnad beroende på om de bor i storstaden eller på landsbygden. Arbetet besvarar frågorna: Vad har eleverna för attityder till skolidrotten? Finns det någon könsskillnad? Hur gör idrottslärarna för att förändra inställningen hos de elever som är negativa till skolidrotten? Bedrivs ämnet hälsa under idrottslektioner? Vad vill eleverna och lärarna förändra med skolidrotten? Idrottar/motionerar eleverna på fritiden? Studien utgår ifrån det kognitiva och det salutogena perspektiven. Undersökningens urval består av några idrottslärare samt elever i år 3-5 på en skola på landsbygden och en i storstaden.

Att vara fysiskt aktiv som ung minskar risken för flera sjukdomar, därför bör rekommendationer för fysisk aktivitet följas. Skolidrott och organiserad idrott är två påverkansfaktorer för fysisk aktivitet. Den fysiska aktivitetsnivån minskar över tid och därför är sjukgymnasternas arbete att främja fysisk aktivitet hos ungdomar viktigt. I denna studie undersöks i vilken ålder den fysiska aktiviteten minskar för att veta när interventioner bör sättas in. Syftet med studien var att undersöka nuvarande mängd av fysisk aktivitet och dess påverkansfaktorer samt eventuella förändringar från mellanstadiet till gymnasiet hos elever i tredje året på gymnasiet.

Mitt examensarbete handlar om samundervisning och särundervisning. Jag avsåg att undersöka om elevernas tilltro till den egna förmågan i ämnet idrott och hälsa kunde förbättras genom särundervisning. Jag ville också undersöka om eleverna är positivt eller negativt inställda till särundervisning.Undersökningen ägde rum på en skola i Dalsland. Jag intervjuade tolv elever, tre lärare och en rektor. 112 elever fick också svara på en enkät.Pojkarna ansåg att de utvecklade sina fysiska förmågor mest vid särundervisning, medan de utvecklade sina sociala förmågor mest vid samundervisning.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad eleverna upplever att de lärt sig i ämnet idrott och hälsa, samt om kunskapen motsvarar syften och mål i den nationella kursplanen för ämnet. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning bland 59 elever i år 9. Resultatet visar att elevernas kunskap motsvarar målen i kursplanen i vissa moment, medan detta inte uppfylls i andra moment. Färdigheter inom olika idrotter och social utveckling är det som eleverna särskilt upplever att de lärt sig/utvecklat genom idrottsundervisningen, medan den psykiska aspekten av hälsa har hamnat i skymundan, tillsammans med kunskaper inom bland annat dans, friluftsliv och livräddning. Enligt detta kan konstateras att elevernas kunskap i sin helhet inte motsvarar syften och mål i kursplanen i tillräckligt hög grad, samt att undervisningen i idrott och hälsa fokuserar mer på utövande av fysisk aktivitet än övriga syften och mål i den nationella kursplanen..

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med att koppla lektionsinnehåll till kursplanen med hjälp av följande frågeställningar:Hur kopplar lärarna sitt innehåll till styrdokumenten? Hur görs eleverna delaktiga och medvetna om syfte och mål? Hur uppfattar lärarna begrepp som idrott och hälsa? Hur ser de inre och yttre ramarna ut för idrott och hälsa på skolan? Valet av frågor grundar sig i de oklarheter som tycks råda om ämnets uppdrag och att det därmed också är oklart genom vad eller hur eleverna ska nå sina mål. Jag har med bakgrund av detta valt att använda mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra lärare i idrott och hälsa. Gemensamt för alla lärarna är att de använder sig av kursplanen men ingen ger uttryck av att man på något sätt skulle ha ändrat arbetssätt eller förhållningssätt till ämnets innehåll med den nya läroplanen Lgr11. Lärarna ger uttryck av att använda kursplanen mest på egen hand och därmed inte som ett naturligt verktyg tillsammans med eleverna.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är få ökad kunskap om lärares uppfattningar om att arbeta med elevinflytande i idrott och hälsa.Vad har lärarna för tankar om och inställning till elevinflytande?Vad får eleverna påverka respektive inte påverka i undervisningen i idrott och hälsa?Hur upplever lärarna förutsättningarna för att arbeta med elevinflytande i idrott och hälsa?MetodKvalitativa intervjuer användes som metod. Sex lärare som undervisar mot grundskolans tidigare åldrar i idrott och hälsa intervjuades. Kontakt togs via mail för att informera om undersökningen och därefter bestämdes tid och plats för att genomföra intervjuerna. Intervjuerna bandades med diktafon och transkriberades vartefter som intervjuerna lyssnades igenom för att slutligen sammanställas.

SammanfattningDet övergripande syftet med studien har varit att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka innehållet i idrottsundervisningen i ämnet Idrott och hälsa A på tre friskolor med utgångspunkt i elevintervjuer. Vidare har ett syfte varit att fördjupa kunskapen om hur eleverna uppfattar lärarnas betygsbedömning i relation till kursplanens kunskapskrav och mål.MetodDen datainsamlingsmetod som använts i studien har varit strukturerade intervjuer med nio elever från tre olika gymnasieskolor. Skolorna är etablerade och ligger i tre olika kommuner som jag slumpmässigt valt ut. Eleverna blev förvarnade om att intervjun skulle ske och samtalen varade cirka tio minuter per styck. Elevernas svar kategoriserades utifrån den nationella kursplanens mål för att sedan analyseras med hjälp av Göran Lindes analysmodell om formuleringsarenan, transformeringsarenan samt realiseringsarenan.ResultatElevernas beskrivningar av idrottsundervisningen tydde på att det finns brister i undervisningen utifrån de nationella kunskapsmålen för kursen Idrott och hälsa A.

Den här kvantitativa studien genomfördes med enkäter som elever på gymnasiet svarat på. Syftet med föreliggande undersökning är att få en inblick i gymnasieelevers frukostvanor och hur dessa kan påverka dem i fråga om prestation under lektionerna i Idrott och hälsa. Vi vill även få en uppfattning om eleverna fått information gällande sambandet kost och hälsa, samt om de omsätter denna eventuella kunskap till praktik. Med en större förståelse om sambandet mellan kost och prestation, kan vi skapa bättre förutsättningar för lärare att utbilda elever i ämnet. Den visar att majoriteten av de elever som har fått betyget VG eller MVG i ämnet Idrott och hälsa äter frukost dagligen.

Ett samarbete mellan idrottsföreningar och ämnet Idrott och hälsa kan bidra till att motivera fler elever till fysisk aktivitet, i och med ett sådant kommer de i kontakt med aktiviteter de kanske aldrig annars skulle göra. Syftet med denna studie är att genom semistruktrerade intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever ta reda på elevers och lärares inställning och erfarenhet av samarbete med idrottsföreningar, samverkan mellan skolan och idrottsföreningar samt hur fysiskt aktiva eleverna är. Resultatet visar att inget kontinuerligt samarbete sker mellan skolan och idrottsföreningar, dock sker det småskaliga samarbeten till och från. Lärarna som medverkat i studien anser att det för det mesta finns endast positiva effekter av ett samarbete, men kvalitén på "undervisningen" från föreningarnas ledare måste vara uppbyggd på ett pedagogiskt sätt för att det ska vara gynnsamt. Resultatet indikerar även att majoriteten av eleverna är intresserade av att ha eller kanske ha ett samarbete med någon idrottsförening under deras lektioner i Idrott och hälsa.

Studien inriktar sig på hur sex fritidspedagogerna ser på elevers hälsa och om fritidspedagogerna medvetet kompletterar skolan i idrott och hälsa. En kvalitativ undersökning har gjorts i två olika kommuner där sex semistrukturerade intervjuer, med utbildade fritidspedagoger, genomförts. Valet av denna metod gjordes med anledning av att få fritidspedagogernas åsikter och för att fritidspedagogerna skulle få möjlighet att komplettera sina svar utifrån deras behov. Några nedslag i forskning på området i denna studie visade att arbetar pedagoger medvetet och aktivt med elevernas hälsoutveckling kan det positivt inverka på eleverna, minskade sjukdomar, ökad koncentration och en god hälsa. Resultatet efter våra semistrukturerade intervjuer visade att fritidspedagogerna kompletterar skolan i idrott och hälsa genom att erbjuda fysiska aktiviteter, näringsrikt mellanmål och samtalar med eleverna om deras hälsa.

 Syftet med studien är att undersöka rektorers syn på likvärdig bedömning och rättsäkra betyg och sitt uppdrag att skapa förutsättningar för likvärdig bedömning och rättssäkra betyg generellt och specifikt i idrott och hälsa. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med rektorer som arbetar på olika gymnasieskolor.                                                       Resultatet visar att begreppen är svårtolkade och enligt rektorerna svåra att leva upp till. Det finns en idealbild som tydligt framkommer kring likvärdiga och rättsäkra betyg bland rektorerna att de ska vara lika oavsett vem som bedömer eleven eller vilken skola eleven genomför sina studier. Verkligheten stämmer ej med denna idealbild.Ämnet idrott och hälsa beskrivs av rektorerna som ett ämne som fastnat i moment och aktiviteter som måste göras. Lärarna har stora ambitioner men kommer inte till konsensus vad som ska bedömas och hur detta ska ske.

Kränkande behandling är ett område som kräver kontinuerligt arbete för att främja eleverna och verksamheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers uppfattningar om kränkande behandling i samband med undervisningen i idrott och hälsa, samt om kränkande behandling är vanligare under idrottslektioner än övrig skoltid. I studien användes en kvantitativ enkätundersökning som metod och besvarades av elever i årskurserna 4 och 5 på en kommunal grundskola. Eleverna fick besvara frågor som rörde kränkande behandling i olika former, hur kränkningarna yttrar sig och i vilka situationer de förekommer. Klasserna som deltog i undersökningen innehöll både pojkar och flickor, vilket var nödvändigt eftersom studien utgår från ett genusperspektiv.