Syftet med denna uppsats är att ge en ökad förstårelse för hur lärare inom det obligatoriska skolväsendet undervisar om kost inom ramen för Idrott och hälsa. Kost innefattas i det bredare hälsobegreppet, ett begrepp som det inte finns en entydlig definition av och som många lärare upplever som otydligt. Kost förekommer bara en gång i kursplanen för Idrott och hälsa vilket kan ha att göra med vår målstyrda skola där innehållsval lämnas till enskilda lärare.Vi har därför valt att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa undervisar om kost, vilka metodval de gör, hur undervisning tar sig uttryck, vad de rekommenderar eleverna att äta samt hur undervisningen förhåller sig till Livsmedelsverkets rekommendationer. För att ge uppsatsen en djupare dimension har vi valt att knyta an en genusteori och undersöka om det förekommer skillnader mellan genus i ovan ställda frågeställningar. Vi genomförde en kvantitativ enkätstudie över internet där vi valde att skicka ut enkäter till fler än 500 lärare på högstadiet. Vi fick svar från över 120 stycken och resultatet visat att i snitt 9 av 10 lärare undervisar om kost och att de väljer att göra det i anknytning till praktiska och teoretiska lektioner.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här uppsatsen är att beskriva ett antal perspektiv på huruvida kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa går att standardisera till ett nationellt prov samt hur det skulle påverka ämnet utifrån betyg- och bedömningssynpunkt.Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är följande:? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hälsa, enligt erfarna idrottslärare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hälsa, enligt lärarutbildare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hälsa, enligt experter på att ta fram nationella prov?MetodUppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjuer i fokus. De intervjuade har olika relationer till nationella prov och läraryrket. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppen nationella prov, betyg och bedömning, motoriska tester samt nuvarande kursplan.Resultat? Möjliga hinder:Tid är ett hinder, att läraren ska hinna med att genomföra samt administrera proven, vilket även innebär en ökad arbetsbörda för lärarna.

Fotledsdistorsion är bland den vanligast förekommande skadan inom idrotten, där symtom som smärta, svullnad och funktionell instabilitet oftast blir en följd av skadan. Beroende på hur allvarlig skadan är kan det innebära långa tidsperioder ifrån idrotten. Det finns olika rehabiliteringsmetoder efter fotledsdistorsion där oftast PRICE ingår. Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende effekterna av rehabiliteringen efter akut eller subakut fotledsdistorsion. Metod: En litteratursökning genomfördes i databaserna Academic Search Elite, CINAHL, PEDro och Pubmed, vilket resulterade i att 25 artiklar inkluderades.

Elevers motoriska kontroll är en viktig del i inlärningen och kan främja den i andra ämnen. I media idag kan man följa debatten om hur viktigt det är att eleverna i skolan når målen i svenska och matematik. I denna studie undersöks ifall elever uppnått målet i kursplanen för årskurs 5 som gäller motorisk kontroll. Målet säger att ?eleven skall behärska olika motoriska grundformer och utföra rörelser med balans och kroppskontroll samt kunna utföra enkla danser och rörelser till musik? (Grundskolans kursplan för idrott och hälsa, s.

Syfte och FrågeställningarSyftet med den här studien är att undersöka hur lärarna anser att undervisningen påverkar dem själva och eleverna genom två specifika kategorier: idrottssalen och idrottsmaterialet.På vilket sätt möjliggör och begränsar idrottssalens storlek undervisningen i ämnet idrott och hälsa?På vilket sätt möjliggör och begränsar tillgången på material undervisningen i ämnet idrott och hälsa?MetodI den här studien har jag använt mig av delvis strukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa ansatsen med hjälp av en intervjuguide där jag sedan tidigare formerat intervju- och diskussionsfrågor som i grund och botten handlar om undervisningen och hur den påverkas. Jag har intervjuat tre idrottslärare från samma kommun någonstans i Sverige. Jag har jämfört deras svar och har, utifrån det designteoretiska perspektivet samt litteratur, sammanställt ett resultat, en diskussion och en slutsats.   ResultatLärarna tycker det är positivt med stor sal och större mängd material.Undervisningen påverkas av storleken på salen och materialmängden.En begränsning blir att idrottslärarna inte kan genomföra en uppskattad idrottslektion om det inte finns god tillgång till material och idrottssal.Skillnaderna mellan en stor idrottssal och en liten idrottssal är att undervisningen i en stor hall blir enklare att genomföra och att eleverna får arbeta på sin egen nivå.SlutsatsLärarna anser att de kan genomföra en bättre idrottslektion om det finns stort utbud av material och en ordentlig idrottssal. Undervisningen blir då bättre samt att lärarna tror eleverna blir mer tillfreds med undervisningen vid mer materialmängd och större sal..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga.Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några pojkar och flickor i en årskurs 5?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och pojkars föreställningar om kön?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och pojkars fysiska förmåga?Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant.

Inkludering, bemötande och måluppfyllelse går in i varandra, och de är alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer av lärare i ämnet Idrott och hälsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och måluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsättningar. Vi har använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lärare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsättningar, gemensamt för alla lärare är att de arbetar på gymnasiet. Resultatet från intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som används i ämnet Idrott och hälsa skiljer sig befintligt åt mellan olika skolor.

Denna uppsatts består av en kvantitative enkät studie som genomfördes på två högstadieskolor i mellan Sverige under våren 2012. Syftet med uppsatsen är att få en inblick i vad som ligger bakom elevers val av fritidsaktiviteter och då mer precis val av fysisk aktivitet samt att undersöka skolans, och då främst ämnet idrotts och hälsas, roll i elevernas val av aktivitet. Bakgrunden till rapporten kommer från formuleringarna ur lpo 94 och lgr 11 som betonar att ett syfte med ämnet är att främja Idrott och hälsa ämnets uppgift att främja fysisk aktivitet på fritiden. Vi analyserar tidigare forskning som bland annat har undersökt den störta föreningsidrotten som utgörs i Sverige och vad det kan finnas för faktorer till att ungdomar utför den. Tidigare forskning som används i rapporten är bland annat från venska riksidrottsförbundet och ungdomsstyrelsens rapport om unga och föreningsidrotten.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga.Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några pojkar och flickor i en årskurs 5?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och pojkars föreställningar om kön?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och pojkars fysiska förmåga?Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga.Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några pojkar och flickor i en årskurs 5?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och pojkars föreställningar om kön?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och pojkars fysiska förmåga?Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga.Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några pojkar och flickor i en årskurs 5?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och pojkars föreställningar om kön?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och pojkars fysiska förmåga?Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant.

Denna studie syftar till att undersöka hur ett samarbete mellan inriktningarna Idrott och hälsa med friluftsprofil vid Luleå tekniska universitet och Friluftsgymnasiet i Luleå skulle kunna se ut. En kvalitativ metod användes där rektorer, inriktningsansvariga, studenter och elever intervjuades för att söka perspektiv på hur ett samarbete mellan inriktningarna kan utformas. Vidare analyserades intervjuerna och olika teman skapades som vi ansåg relevanta för undersökningen. Resultatet visar att de vi intervjuade har en likartad syn på samarbete och dess former. De menade att genom ett samarbete kan kunskap byggas.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga.Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några pojkar och flickor i en årskurs 5?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och pojkars föreställningar om kön?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och pojkars fysiska förmåga?Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant.

Följande studie genomfördes för att undersöka koncentrationsförmågan hos 15-årigafotbollsspelare. 15-åriga barn kan uppleva stora skillnader i prestation inom sin idrott ochstudien utfördes för att försöka identifiera ålderseffekter och ifall dessa är orsaken till varförvissa fotbollsspelare är bättre på att koncentrera sig än andra. Relativ ålderseffekt menar attbarn som är födda tidigt på året ofta presterar bättre inom sin idrott än barn i samma ålder somär födda sent på året (Baker, Schorer, & Cobley, 2010).Totalt undersöktes 207 fotbollsspelande 15-åringar, av dessa var n= 78 flickor och n= 129pojkar. Dessa individer fick svara på en enkät, TAIS ? Test of Attentional and InterpersonalStyle (Nideffer, 1976) angående deras koncentrationsförmåga som sedan analyserades medhjälp av ett envägs ANOVA och Chi2test.Föreliggande studie visade inget samband mellan spelarnas koncentration och derasidrottsliga nivå.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att synliggöra genom vilka lärstilar kursplanens mål förmedlas från styrdokument till elev samt hur detta påverkar elevens möjligheter att utveckla Lgr11?s kunskapsformer (förmågor). Studiens frågeställningar var: Vilka lärstilar använder sig läraren av då läraren synliggör kursplanens mål under lektionstid? Vilka av Lgr11?s kunskapsformer (förmågor) ges eleven möjlighet att utveckla inom ämnet idrott och hälsa?MetodStudien har en kvalitativ ansats där strukturerade observationer utgjorde forskningsmetod. Observationerna ha gjorts i tre olika skolor under 45-50 minuter per observation.