Bakgrund: I samband med den nya läroplanen Lgr 11 ingår kursmålet simning under rörelsei det centrala innehållet. Simningen har där fått en ännu mer framskjutande roll då elever redani årskurs 1-3 skall få undervisning i lekar och rörelse i vatten och få träning i att balansera,flyta och simma i mag- och ryggläge. Elever i årskurs 6 ska kunna simma 200m varav50m i ryggläge för att nå det lägsta kunskapsmålet E i ämnet Idrott och Hälsa.Syfte: Syftet med studien var att undersöka idrottslärares upplevelser av simundervisning iårskurs 4-6 och vad idrottslärare upplever som viktiga faktorer för att kunna genomföraundervisningen.Metod: Fyra stycken intervjuer med lärare som har behörighet i Idrott och Hälsa har genomförts.Resultat: Samtliga informanter tyckte att kunna simma var en livsviktig kunskap och att allaelever ska få möjlighet att lära sig att simma i skolan. Eftersom simningen är ett kunskapsmålsom måste tränas på annan plats än på skolan upplevde samtliga informanter att det varje läsårfinns en viss oro hur själva simundervisningen skall kunna genomföras för årskurs 1-6 medtanke på tid, ekonomi, tillgång till simhall och personal.Slutsats: Faktorer som ligger utanför själva simundervisningen och idrottslärarens möjlighetatt påverka kan till stor del vara avgörande för hur simundervisningen genomförs på respektiveskola..

Det råder en allmän uppfattning i vårt samhälle om att ämnet idrott och hälsa inte är bildande eller viktigt. Ämnet anses bestå av idrottsliga kunskaper och färdigheter som inte stimulerar elevernas kunskapsutveckling, vilket blir ett problem i ämnet eftersom alla ämnen i skolan finns till för att eleverna ska lära sig kunskaper. För att undersöka vilka kunskaper eleverna får i ämnet idrott och hälsa, så har vi valt att studera vad eleverna anser att de lär sig i ämnet under fyra lektioner. Syftet med vår studie är att undersöka vad elever i år nio anser att de lär sig under lektioner i ämnet idrott och hälsa, utifrån de fyra kunskapsformerna, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. För att undersöka detta har vi använt oss av ett kvalitativt frågeformulär med fyra öppna frågor som utgår ifrån de fyra kunskapsformerna.Resultatet av vår studie visar att de flesta eleverna anser sig ha fått kunskaper i samtliga av de fyra kunskapsformerna, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.

Denna undersökning gjordes under en veckors tid på två gymnasieskolor. Syftet var att genom intervjuer med lärare och elever se hur de upplever ämnet idrott och hälsa ur ett genusperspektiv, samt att jämföra deras upplevelser med varandra. Vi har i vår bakgrund lutat oss mycket mot Yvonne Hirdman och hennes teorier om genus.Resultatet visar att lärare tror sig behandla tjejer och killar på olika sätt, medan elever inte upplever det så. Däremot upplever eleverna att undervisningen är upplagd för killar genom de aktiviteter som används. Detta anser inte lärarna som istället tycker sig variera undervisningen och nivåanpassa den - något som eleverna inte tycker att lärarna lyckas med..

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån teoretiska antaganden om motivation inom Self-determination theory (SDT), undersöka elevers motivation till ämnet idrott och hälsa. Studien har följt en explorativ ansats utifrån frågeställningarna: i) Hur ser sambandet ut mellan typ av motivation hos eleverna för ämnet idrott och hälsa och deras självskattade grad av fysisk aktivitet utanför skoltiden? ii) Hur ser sambandet ut mellan elevernas typ av motivation till ämnet idrott och hälsa och deras uppskattning av föräldrarnas engagemang för ämnet idrott och hälsa? Metod: Deltagarna bestod av 147 gymnasieelever i årskurs ett och två, från en gymnasieskola söder om Stockholm. Eleverna besvarade en enkät i två delar. Den första delen innefattade items för att mäta typ av motivation.

Syftet med denna studie är att undersöka medvetenhet om uppnåendemål i idrott och hälsa enligt den nationella kursplanen i Lpo94. Vid instiftandet av Lpo94 infördes mål- och kunskapsrelaterad styrning och läroplanen har alltså haft sjutton år att implementeras. Idrott och hälsa är det enda ämnet där pojkar i större utsträckning når högre betyg än flickor. Undersökningen har genomförts med elever i årskurs 9 på sex olika skolor i Sverige. Vi har använt oss av två olika metodansatser, en kvantitativ del i form av enkäter och en kvalitativ del bestående av intervjuer.

Denna undersökning gjordes för att ta reda på hur idrottslärare ser på sina idrottshallar. Jag har personligen befunnit mig i ett antal idrottshallar och funderat över varför alla inte ser likadana ut. Hur ser de olika hallarna ut och vilka attribut upplevs som positiva kontra negativa? Hur hanterar de olika idrottslärarna sina olika förutsättningar och hur påverkar dessa förutsättningar undervisningen i idrott och hälsa? För att få information om detta besökte jag fyra olika skolidrottshallar och intervjuade fyra olika idrottslärare på tillhörande skolor i Skåne angående deras förflutna och samtida erfarenheter. Resultaten visar att hallens golv, storlek, akustik, materiella tillgångar, åtkomst till sidoutrymmen och möjlighet att avdela hallen har stor betydelse för undervisningens kvalitet..

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka lärares, från olika geografiska områden, åsikter och erfarenheter om sam- och särundervisning i ämnet Idrott och hälsa. Vi utgick från tre frågeställningar för att besvara syftet. Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om sam- och särundervisning? Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om genus i sam- och särundervisning? Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om etnicitet i sam- och särundervisning?Metod I vår undersökning använde vi oss av kvalitativa intervjuer där de intervjuade lärarna i Idrott och hälsa fick svara på frågor som berörde tre frågeområden. Frågeområderna var sam- och särundervisning, genus i sam- och särundervisning samt etnicitet i sam- och särundervisning.

Arbetet syfte är att kartlägga elevers åsikter om betygskriterierna i ämnet Idrott och Hälsa. Genom enkäter har elever i årskurs 8, 9 och gymnasiets första och tredje årskurs svarat på frågor om kriteriernas vikt, dess påverkan på lektionsinnehållet och om de skulle agera annorlunda om de kunde kriterierna. För att skapa ytterligare förståelse för elevernas inställning har även deras lärare svarat på enkäter. Resultaten från elevernas enkäter har jämförts och analyserats utifrån genusskillnader, skillnader i motivation och skillnader i förhållande till ålder. Av resultaten framgår att elever, oavsett årskurs, tycker att det är viktigt att kunna betygskriterierna samt att de anser sig se ett samband mellan kriterier och undervisningsinnehållet.

Vårt arbete handlar om omklädningsrummens fysiska och psykiska miljö. Vår frågeställning är: ?Om omklädningsrummens utformning och psykiska klimat har någon betydelse för närvaron i ämnet Idrott och Hälsa?? Syftet är att uppmärksamma och skapa en medvetenhet hos elever, personal och kommuner om vad som sker i omklädningsrummen och hur dess utformning kan påverka eleverna. Vi har velat undersöka om det finns andra orsaker till elevers frånvaro på idrotten än själva idrotten, då menar vi exempelvis ovilja att byta om inför andra. Vad gör att en del människor tycker det är okej att vara naken inför andra och en del tycker att det inte är något normalt? Pierre Bourdieu anstiftade begreppet habitus, som enkelt kan uttryckas att det är hur vi agerar, uppfattar och värderar givna situationer utifrån vår socialisation..

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

SyfteSyftet med studien har varit att undersöka flickor i skolår 7-9 i två skolor i Norrtälje kommun och deras syn på särundervisning i ämnet idrott och hälsa. Detta görs genom att studera hur flickornas deltagande ser ut vid sam- respektive särundervisning samt hur flickorna uppfattar att innehållet, betyg och trygghet påverkas av sam- respektive särundervisning?MetodUndersökningen är en kvantitativ studie och har utförts med hjälp av enkäter med fasta svarsalternativ. Skolorna har valts av praktiska skäl, de låg i närområdet och de var de enda skolorna i närområdet som hade särundervisning. Enkätundersökningen utfördes av mig personligen, vilket medförde att eleverna vid problem kunde ställa frågor.

Syftet med detta arbete är att få fram orsaker till varför samverkan mellan ämnena idrott och fysik inte försiggår i större utsträckning än det gör idag och vilka möjligheter lärarna själva ser att undanröja dessa orsaker. För att ta reda på detta har jag valt att göra strukturerade intervjuer med 14 lärare i fysik och 8 lärare i idrott och hälsa. Resultaten av dessa intervjuer är att lärarna vill arbeta ämnesövergripande. De största orsakerna till att detta inte sker är organisatorisk tid och att man är osäker i relationen till den lärare man i så fall skall samarbeta med. Lärarnas förslag på lösningar är att dels få större möjligheter att mötas, både spontant och organiserat, dels att rektor bör ta sitt ansvar gällande att tydligare styra verksamheten.

Detta examensarbete ifrågasätter om motion och hälsa kan sägas vara en social förmån. Avsikten har varit att undersöka barns attityd, motionsvanor och fritidssysselsättning med avseende på skillnader i deras boende. Min litteraturgenomgång omfattar såväl människors behov av motion i det dagliga livet som samhällets direktiv beträffande fysisk fostran uttryckt i tidigare och gällande läroplaner.För att få svar på mina uppställda frågor har jag genomfört en enkät på tre skolor som ligger i olika socialt ansedda områden. Min enkätundersökning är inte stor nog för att kunna ge några generaliserbara svar. Men vad jag kan se är tendenser som överensstämmer med tidigare forskning kring idrott och sociala skillnader.Forskarna slår larm om en allt sämre hälsa medan politikerna ser till att skära ned på idrotten..

Children?s utterances have been studied in different languages; however, only a few studies refer to Swedish. The aim of the present study is to describe utterance types, subordinate clauses and utterance length for a group of three and four year old Swedish children without known functional impairments.The study included 29 children, 17 girls and 12 boys, in a larger city in the south-east of Sweden. The children, all native Swedish speakers, were aged 3;0 to 4;11. Sound recordings were made during a playing session with one of the authors in the children?s day care centers.The utterances were divided into the categories elliptical responses, incomplete and partly unintelligible utterances, imitative utterances and independent utterances.