Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur och i vilken utsträckning lärare i skolämnet idrott och hälsa ger feedback på elevers prestationer och beteenden under lektionerna. Metoden som använts i studien har varit observationer och intervjuer med idrott? och hälsolärare som är verksamma på högstadiet och gymnasiet.Studien har kommit fram till att feedback inte är lika frekvent förekommande i alla idrottshallar. Skillnader finns både i hur lärare ger feedback och till vilka som får feedback.Kvinnor och mäns feedback ter sig olika både till form och till mängd. Anledningar till detta finns det många olika aspekter på men inget som helt kan avgöras.Undersökningen visar att feedback och kommunikation upplevs som viktiga och centrala delar av undervisningen.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Syftet med studien är att ge exempel på hur idrott och hälsa lärares syn på undervisningen i friluftsliv påverkats av kursplanen Lgr11 och hur några lärare i idrott och hälsa på grundskolan högstadium valt att tolka undervisningsuppdraget. Studien har sin utgångspunkt läroplansteoretisk forskningsansats, där halvstrukturerade intervjuer genomförts. I resultatet framgår det att friluftslivsundervisningen har ökat med införandet av Lgr11 och att kursplanen har blivit tydligare för lärarna. Det har även blivit lättare att förstå vad som ska undervisas i. Det framgår att lärarna tycker att den teoretiska undervisningen är lättare att genomföra i friluftsliv, då det tidigare fanns problem för lärarna att genomföra praktisk undervisning.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vad det är som gör att vissa elever inte deltar i undervisningen. Även att få en tydligare bild av hur elever själva uppfattar ämnet idrott och hälsa.1. Hur kan idrott och hälsa som ämne bidra till välbefinnande för elever i skolan?2. Blir barn och ungdomar stimulerade av spontanidrott och vardagsmotion i undervisningen?MetodDenna studie har genomförts kvalitativt med intervjuer på elever i årskurs 8 på en förortsskola i Stockholmsområdet, 4 stycken elever i årskurs 8 har intervjuats, som valdes ut i samråd med min VFU handledare som passade in på min beskrivning, två stycken flickor och två stycken pojkar valdes.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skäl fordonselever anger för att inte delta i undervisningen i Idrott o Hälsa samt att undersöka hur dessa elever ser på motion och träning. En övergripande enkätundersökning har använts där sammanlagt 75 elever deltog. Av dessa uppgav 25 elever att de ibland, sällan och aldrig deltar i idrottsundervisningen och det är dessa svar jag har valt att arbeta med i studien. Utöver enkätundersökningen utfördes även sex intervjuer, fyra med elever med hög frånvaro samt två lärare, för att få en djupare insikt och ett annat perspektiv på problemet. De flesta eleverna angav att idrottsundervisningen var tråkig och jobbig som skäl till att inte delta, varav innehållet verkade vara den största orsaken..

Syftet med undersökningen var att ta reda på varför bollspelet används för att uppnå målen i idrott och hälsa A.En studie av läroplanerna visar att bollspel inte ens är omnämnt och det är intressant eftersom skolidrotten är så präglat av bollspel. En läroplans överblick visar att idrotten har varit prestationsinriktad och betoningen har lagts på att eleverna ska visa sina färdigheter.Studien förlades till idrott och hälsa A på gymnasiet.Sex lärare valde att ställa upp på intervjuer där ställdes frågor kring deras undervisning och deras syn på bollspel. Det var problem att få folk att ställa upp, men sex stycken lärare valde att ställa upp, dessa lärare var i blandade åldrar och en jämn könsfördelning.Resultatet visar att det finns ett tydligt samband och mönster i dessa lärares undervisningsstrategier och i detta har bollspelet en central roll. Det samband som kan utläsas är att de alla trycker på den sociala biten när det blir tal om bollspel. De viktiga är inte ?jaget? det viktiga är laget.

En historisk tillbakablick på läroplaner visade att ämnet idrott och hälsa har förändrats över tid. I dagens idrott och hälsa ämne är det den ?manliga normen? som styr undervisningen. Detta kan påverka vad elever lär sig och blir bedömda på. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap och förståelse om vad flickor respektive pojkar anser att de lär sig och blir bedömda på i skolämnet idrott och hälsa.

Syftet med denna studie är att med hjälp av en fallstudie undersöka hur ämnet Idrott & Hälsa kan vara anpassat till elever med funktionsnedsättningar som går på ett Rh-gymnasium. Fallstudien är uppdelad i tre delstudier som med hjälp av tre forskningsfrågor undersöker hur elever kan uppleva ämnet Idrott & Hälsa, hur lärare i Idrott & Hälsa kan resonera om undervisning för elever med funktionsnedsättningar och hur styrdokument reglerar ämnet Idrott & Hälsa. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet som innebär att lärande sker i samspel mellan människor vilket gör att den sociala omgivningen har en avgörande effekt på varje individs utvecklande och lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet har det därmed varit nödvändigt att göra en kontextanalys på Rh-gymnasiet vilket presenteras i resultatet.Empirisk data har samlats in med hjälp av intervjustudier och dokumentstudier. Resultatet av studien visar att ämnet Idrott & Hälsa kan anpassas till elever med funktionsnedsättningar genom att nivåanpassa och individanpassa undervisningen efter varje individs förutsättningar och behov.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att få kunskap om flickor och pojkar har olika åsikter om ämnet idrott och hälsa och hur villkoren ser ut. För att svara på mitt syfte har jag gått utifrån två frågeställningar: Vad anser pojkar och flickor om ämnet idrott och hälsa? Är lektionerna upplagda med lika villkor för bägge könen inom ämnet idrott och hälsa?MetodTill denna studie användes det kvalitativ metod. Intervjuerna gjordes på två högstadieskolor i Stockholm. Tre flickor och tre pojkar i årskurs åtta blev intervjuade.

Detta examensarbete handlar om hur gymnasiela?rare i svenska?mnet ta?nker och reflekterar i sina val av sko?nlitteratur i litteraturundervisningen. La?rarnas utsagor har sedan analyserats ur ett normkritiskt perspektiv da? syftet har varit att underso?ka huruvida la?rarna anva?nder litteratur fo?r att problematisera normer. Informanterna som intervjuats fo?r studien har varit sju gymnasiela?rare som undervisar i a?mnet svenska i en medelstor stad i Mellansverige.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien är att se hur bedömningen i ämnet Idrott och Hälsa sker i relation till skolverkets uppsatta kunskapskrav. Hur arbetar lärare för att uppnå en god reliabilitet och validitet vid betygssättning. Använder sig lärare utav formativ- samt summativ bedömning i sin undervisning? ?* Hur sker bedömningen inom Idrott och hälsa i relation till kunskapskraven? ?* Hur arbetar fyra lärare i Idrott och hälsa med formativ- samt summativ bedömning i ämnet? ?*  Hur arbetar fyra lärare för att uppnå en god reliabilitet och validitet vid betygssättning av elever? Metod: Den metod som användes är en kvalitativ metod i form av intervjuer. Studien består av intervjuer med fyra lärare i idrott och hälsa, från olika skolor i Stockholmsområdet.

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka vad lärare i ämnet idrott och hälsa i årskurs 1-6 hade för syfte med den feedback som ges under lektionerna. Studien syftar även till att undersöka vilka olika sorters feedback som dessa lärare ger uttryck för.? Vad har lärare i idrott och hälsa för mål med den feedback som ges?? Vilka olika sorters feedback ger lärare i idrott och hälsa uttryck för?MetodStudien är en kvalitativ studie där sju stycken lärare i idrott och hälsa som undervisar i årkurserna 1-6 medverkar. Först observerades två lektioner och sedan blev lärarna intervjuade. Totalt genomfördes 14 observationer och sju intervjuer.ResultatStudien visar att lärare har olika syften med den feedback som ges.