I tidigare forskning nämns sällan idrott och hälsa kopplat till specialpedagogik. Det finns forskning som berör båda kunskapsområdena som är överens om att det är upp till den enskilda läraren i idrott och hälsa att skapa en inkluderande undervisning. Forskning visar att ämnet idrott och hälsa betraktas som ett lågprioriterat ämne. I forskningen framkommer det att specialpedagogen gör stor nytta som kvalificerad samtalspartner genom reflekterande handledning av skolans personal.Syftet med arbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger upplever om samspelet mellan specialpedagogik och idrott och hälsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, fyra specialpedagoger och fyra lärare i idrott och hälsa, fördelat på fyra skolor.Resultatet visar att det sällan förekommer ett uttalat samspel mellan lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att jämföra hur föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva elever uppfattar ämnet idrott och hälsa i årskurs 9 samt vilken betydelse kön och aktivitetsgrad har för betyget.Skiljer sig attityden till idrott och hälsa i skolan mellan föreningsaktiva och icke föreningsaktiva samt mellan könen?Finns det skillnader i betyg mellan elever med olika aktivitetsnivåer samt mellan könen i ämnet idrott och hälsa?Skiljer sig uppfattningen av tävlingsmomentet inom ämnet idrott och hälsa för föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva, samt om det är någon grupp som gynnas av tävlingen?Hur uppfattar elever i årskurs 9 kraven som ställs inom ämnet idrott och hälsa?MetodFör att samla in de data som behövdes för studien användes en kvantitativ enkätmetod. Urvalsgruppen bestod av fem högstadieskolor varav 341 elever i årskurs nio deltog. Svarsfrekvensen uppnådde 78 %. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av GoogleDocs samt Microsoft Excel. ResultatResultaten visar att föreningsaktiva får högre betyg, har en mer positiv attityd och upplever större förmåga att klara de krav som ställs i ämnet idrott och hälsa än vad icke föreningsaktiva gör.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka årskurs nio elevers matvanor, och betyg i ämnet i idrott och hälsa utifrån genus. Studien genomfördes på två stycken skolor den ena i ett område med lågt socioekonomiskt index och den andra i ett område med högt socioekonomiskt index. Examensarbetet genomfördes med hjälp av information sammanställt från 77 stycken enkäter, betyg och relevant litteratur. Resultat av undersökning visar att det finns viss korrelation mellan elever som lever i områden med högt socioekonomiskt index har högre betyg i ämnet idrott och hälsa och god kosthållning i jämförelse med elever som bor i områden med lågt socioekonomiskt index som har lägre betyg och sämre kosthållning, dock går sambandet inte att säkert fastslå. Resultaten av studien visar att eleverna på skolan med lågt socioekonomiskt index äter mer onyttig mat och betydligt mindre frukost i jämförelse med eleverna på skolan med högt socioekonomiskt index.

Syftet med studien är att undersöka hur Lpo 94 påverkat lärarens yrkesroll i Idrott och hälsa. Undersökningsgruppen består av åtta stycken lärare i södra Skåne. Huvudfrågeställningen lyder enligt följande; Vad innebar Lpo 94 för lärarna i Idrott och Hälsas arbete? Frågan följs även upp av tre stycken underfrågor; Hur upplever lärarna att tolkningen av målen för Lpo 94 förändrats från dess intåg fram till idag? Vad innebar arbetslagen och den förändrade organisationen för lärarna i Idrott och Hälsas arbete? Var lärarna i Idrott och Hälsa redo för förändringen? Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod. Resultatet visar på att arbetet med Lpo 94 gått väldigt långsamt och fortfarande inte efterföljs på många skolor.

Idrottsundervisning för elever med fysiska funktionshinder har i flera tidigare studier visat sig att det kan innebära svårigheter. Syftet med detta examensarbete var att erhålla en fördjupad förståelse för hur lärare och fysiskt funktionshindrade elever upplever situationen i ämnet idrott och hälsa i skolan, samt vilka erfarenheter idrottslärare har kring ämnet. Genom observationer och intervjuer med elever och lärare på tre olika skolor, har ett resultat av deras upplevelser och erfarenheter kring situationen i ämnet idrott och hälsa i skolan uppkommit. Utifrån en inspiration av grounded theory som metod analyserades de transkriberade intervjuerna och observationerna från de olika skolorna. Datan som erhållits från metoderna har resulterat i olika begrepp som kan karakterisera de olika skolorna i undersökningen: Nivåanpassningar, individualisering, relation, trygghet, kommunikation och resurser.

I kursplanen för Idrott och hälsa utgör friluftsliv en viktig del av ämnets uppbyggnad och karaktär. I Läroplanen för 1994, Lpo 94, står det att en medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla. Enligt läroplanen är utbildning och fostran en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv med värde, traditioner och kunskaper från en generation till nästa. Syftet med vår studie var att undersöka vad lärare i Idrott och hälsa har för upp- fattningar om friluftsliv samt ämnet Idrott och hälsas roll i att föra detta kulturarv vidare till eleverna. I vårt arbete gjorde vi en kvalitativ studie genom att intervjua sex lärare i Idrott och hälsa.

Att börja på högstadiet och byta både skola och de flesta av sina klasskamrater kan vara positivt såväl som negativt. Det kan vara en chans att hitta nya intressen, eller jobbigt med mycket nya intryck och högre krav. Om man dessutom har särskilda behov, till följd av ett funktionshinder, kan den omställningen bli väldigt krävande om inte skolan klarar av att tillgodose ens behov. När en elev är inkluderad i skolan så innebär det att eleven skall involveras helt och hållet i sammanhanget på samma villkor som sina klasskamrater (Fors 2004). Den här uppsatsen bygger på en fallstudie gjord med kvalitativa intervjuer som handlar om en 13-årig pojke som har funktionshindret Downs syndrom och är inkluderad i årskurs 7.

SAMMANFATTNINGBakgrundEfter att ha vistats ute i verksamheten, både som vikarie och lärarstudent inom idrott och hälsa, har vi uppmärksammat att en stor del av eleverna har en negativ attityd gentemot dans i skolan. I vår empiriska studie hoppas vi få svar på varför det förhåller sig så. Det kommer även att framgå hur idrottslärare jobbar med dans i skolan. För att utveckla dansen så kanske det behövs en förändring där elever och lärare samverkar och tillsammans ser möjligheterna.SyfteSyftet med vår uppsats är att undersöka varför vi har dans i skolan ur ett elev- och lärarperspektiv, där vi tar reda på hur elever och lärare upplever dans i skolan. Vi vill även ta reda på hur idrottslärare arbetar med dans i sin undervisning, finns det möjligheter till en samverkan för att utveckla dansen?MetodUppsatsen bygger på en teoretisk och en empirisk undersökning.

Syftet med denna uppsats var att belysa kommunala bolags användning av sponsring av idrott. Valet att undersöka kommunala bolags sponsring av idrott baserades på bristen av tidigare forskning inom detta område samt våra personliga intressen. För att besvara syftet skrevs tre forskningsfrågor. Skellefteå Kraft valdes som fallstudieobjekt där det genomfördes tre intervjuer. Resultatet från denna studie visade att kommunala bolag använde sponsring av idrott främst som ett kommunikationsverktyg för att skapa medvetenhet kring varumärket och erhålla goodwill.

Levnadsvanorna hos barn och unga i dagens samhälle har ändrats i en negativ riktning, med begränsad fysisk aktivitet och sämre matvanor. Skolan är en plats som kan gynna barn och ungas kost och hälsovanor. Idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap är två ämnen som kan bidra till att främja elevernas hälsa. En bra skolgårdsmiljö och en lugn måltidssituation har betydelse för elevernas prestationer och trivsel. Barn äter många av sina måltider i skolan och skolan har möjlighet att påverka deras matval i en positiv riktning.

Intresset för naturvetenskapen sjunker allt mer bland elever. Övergripande syfte med detta arbete är att öka intresse och förståelse för naturvetenskapen genom att integrera Naturkunskap med Idrott och hälsa på gymnasiet. Med hjälp av intervjuer undersöktes möjligheterna av att kunna integrera ämnena och vad lärare och elever ansåg om det. Resultatet visar att eleverna anser Naturkunskap vara ganska ointressant och svårt, däremot ses Idrott och hälsa som roligt och lätt. Både lärare och elever är överlag positiva till att integrera Naturkunskap med Idrott och hälsa och ser det som ett bra sätt för att öka intresse och förståelse för naturvetenskapen.

Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn där de också lär sig att kommunicera, lösa konflikter, känna empati och medkänsla för andra barn. I leken tränas även barns allsidiga rörelsekompetens vilket krävs för att de ska känna trygghet och stärka sitt självförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken då de inte har en allsidig grundläggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lärare i Idrott och hälsa uppfattar någon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer.

Ett samarbete mellan idrottsföreningar och ämnet Idrott och hälsa kan bidra till att motivera fler elever till fysisk aktivitet, i och med ett sådant kommer de i kontakt med aktiviteter de kanske aldrig annars skulle göra. Syftet med denna studie är att genom semistruktrerade intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever ta reda på elevers och lärares inställning och erfarenhet av samarbete med idrottsföreningar, samverkan mellan skolan och idrottsföreningar samt hur fysiskt aktiva eleverna är. Resultatet visar att inget kontinuerligt samarbete sker mellan skolan och idrottsföreningar, dock sker det småskaliga samarbeten till och från. Lärarna som medverkat i studien anser att det för det mesta finns endast positiva effekter av ett samarbete, men kvalitén på "undervisningen" från föreningarnas ledare måste vara uppbyggd på ett pedagogiskt sätt för att det ska vara gynnsamt. Resultatet indikerar även att majoriteten av eleverna är intresserade av att ha eller kanske ha ett samarbete med någon idrottsförening under deras lektioner i Idrott och hälsa.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka hur elever, i ämnet idrott och hälsa, uppfattar ämnets syfte och hur de tror att de blir bedömda. Utifrån detta har följande frågeställniningar varit utgångspunkt för studien: 1. Vilket syfte upfattar elever i årskurs 4-6  att ämnet idrott och hälsa har? 2. Vilket lärande upplever elever i årskurs 4-6 att de får i relation till styrdokumenten? 3.

Bakgrund: Oro, ångest, depression och sömnsvårigheter har fördubblats eller ökat ännu mer de senaste 20 åren bland ungdomar i åldern 15-24 år. Uppgifter tyder på att skolsystemet inte fungerar optimalt, vilket kan ha en negativ inverkan på ungdomars hälsa. Under de senaste decennierna har hälsoperspektivet kommit att påverka skolidrotten, vilket resulterat i en ändring av ämnesnamnet till idrott och hälsa. Detta tyder på ett tydligare fokus på hälsa. Syfte: I denna studie undersöktes hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att ge ungdomar kunskap om hälsa.