Det här examensarbetet har som syfte att undersöka hur ljus går att göra dynamiskt och hur det går att skapa föränderliga rum med hjälp av ljus. Arbetet börjar med att först reda ut ljus i allmänhet, dess egenskaper och kvaliteter samt på vilka sätt som man kan arbeta med ljus. Studien handlar om all form av ljus, både naturligt och artificiellt, och vad som händer i mötet med olika material. Därefter utforskas dynamiskt ljus, det vill säga ljus som förändras och utvecklas. I denna del redogörs för hur själva ljuset kan skifta i uttryck, det vill säga i färg, intensitet eller spridning och vilka metoder som finns för att förändra ljuset. En stor del innefattar interaktion vilket innebär hur ljuset kan ändras till följd av människors närvaro och hur det går att låta människor styra ljuset. Arbetet undersöker även hur man kan ta tillvara på och förmedla dagsljusets naturliga dynamik och hur man kan arbeta med ljus i kombination med väder och årstidsväxlingar. Innehållet i det här avsnitt bygger till stor del på fallstudier av platser och installationer. Genom att studera dessa exempel lyfter arbetet fram ett antal metoder och tillvägagångssätt som kan användas för att skapa dynamiskt ljus på en plats.

Uppsatsen ananlyserar den samtida hiphopscenen i Egypten. Den berör uppkomsten av hiphop i USA, populär- och ungdomskultur i Egypten samt förutsättningarna för egyptiska hiphoputövare. Den diskuterar vidare både politiska och religiösa faktorer för den konstnärliga friheten. Utdrag ur egyptiska hiphoptexter analyseras och artister intervjuas. Det visar sig att den egyptiska hiphopen har sitt eget uttryck, skilt från västerländska förlagor, men lider brist på forum.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka på vilket sätt variation av ett fenomen har betydelse för barnen att känna lust att lära. Att mäta lust är inte så lätt men i rapporten Lusten att lära står det att engagemang, aktivt deltagande i lärandesituationer, intensitet och iver hos eleven kan ses som uttryck för lusten att lära. Variationsteorins grundfråga som min studie grundar sig på är - på vilka sätt kan just det här erfaras? Det är variationen som är det väsentliga i kunskapsprocessen. Läraren kan skapa förutsättningar för lärande vilket är mitt mål. Jag gör detta för att få en insikt och kanske bidra till ökad förståelse och kunskap om hur man på ett bra sätt kan ge barnen i förskolan ett meningsfullt lärande..

Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida begrepp som maskulint och feminint kan uppfattas i den nonfigurativa bilden. Med exempel ur den abstrakta expressionismen studeras detta utifrån genus och semiotisk teori. Även konstvärldens roll i producerandet av genus undersöks. En mindre enkätundersökning och bildanalys ingår i studien..

Presumtionsreglerna i 11 kap. ÄB får anses vara ett hjälpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillräcklig ledning för vad testatorn avsett ska hända med sin kvarlåtenskap. Dessa presumtionsregler är tänkta att ge uttryck för vad testatorer i allmänhet vill ska hända med sitt arv efter sin bortgång i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ?genomsnittlige? testatorn vill innebär att reglernas utformning måste vara av generell karaktär.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga och undersöka vad som karakteriserar ämnet medieteknik på Södertörns högskola genom att vi använder oss av begreppet högskolemässighet. Syftet är också att arbeta fram ett antal kriterier som gör det möjligt att analysera högskolemässigheten inom ämnet. Genom att undersöka medietekniken utifrån dessa kriterier vill vi också utreda hur högskolemässigheten kan öka inom ämnet. Våra frågeställningar är: Hur tar sig högskolemässigheten inom ämnet uttryck inom varje kriterium? Hur kan högskolemässigheten utifrån dessa kriterier öka inom ämnet? Vi genomförde denna undersökning genom att ställa upp ett antal kriterier för högskolemässighet.

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid användandet av olika styrmodeller och därför är det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det är även viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och välja den rätta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer använder sig av styrmodeller som inte är kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger på olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte är att, via enkätstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mål- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i ägandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill även veta hur det tar sig i uttryck.

Detta examensarbete syftar till att dels ge en bild av vad som kännetecknar muntlighet i text, dels ge en övergripande bild av hur muntliga drag yttrar sig i gymnasieelevers texter. Frågeställningarna berör i vilken utsträckning och på vilka sätt elevers texter uppvisar drag av muntlighet (utifrån ett antal utvalda variabler).Genom att kvantifiera muntlighet utifrån sju variabler tecknas i grova drag en bild av muntliga uttryck i materialet, som bestod av 27 elevuppsatser från det nationella provet i svenska på gymnasiet. I viss utsträckning genomförs även en kvalitativ analys för att skapa en förståelse kring hur och varför eleverna använt sig av vissa muntliga drag.I resultatet framkom att vissa variabler är mer frekvent förekommande än andra i materialet. De muntliga drag som är mest frekvent förekommande är en stor mängd pronomen i förhållande till mängden substantiv, satsradning och satsfragment samt överanvändning av satsadverbial. De som yttrar sig i liten eller ingen utsträckning är lånord, slanguttryck, chattspråkliga uttryck samt morfologiska kortformer av adverb och pronomen.

 Internet har sedan starten öppnat nya portar för kommunikation. En av de allra populäraste just nu är att blogga. Att uttrycka sig språkligt har kommit att bli så mycket mer än bara att använda sig av ord. På bloggen ges möjlighet att tillföra bild, film, färg och att använda olika typografiska medel, såsom att kursivera eller göra text fetstilt. Element som alla bidrar till hur text tolkas.Utifrån fjorton dagboksbloggar och totalt 289 blogginlägg har min uppsats syftat till att undersöka hur framställning på dessa bloggar, tillhörande gymnasieelever, skett.Mina frågeställningar jag utgått ifrån lyder:Hur använder sig gymnasieungdomar av olika uttrycksmedel för att estetiskt och kreativt skapa ett blogginlägg på så kallade dagboksbloggar?-          Hur används rubriksättning, bild, film, färg och olika stilformat på texten för att skapa kommunikation och olika uttryck på blogginläggen?Hur förhåller sig gymnasieungdomars dagboksblogg till den traditionella dagboken vad det gäller utformning och kommunikationsmöjligheter?Genom en strukturalistisk analys, med utgångspunkt hos Jurij Lotman, har jag gripit mig an blogginläggen på olika plan där jag både undersökt detaljer i texten och övergripande utformning.

Förändring och utveckling råder på media - och reklammarknaden. Ökad gränslöshet och tillgänglighet skapar å ena sidan nya kommunikativa vägar, å andra sidan en medveten och kritisk konsument. Aktörerna på marknaden tvingas finna nya sätt att tränga igenom informationsbruset och nå ut med sina budskap. Detta kräver nya kommunikativa uttryck, former och mönster. TV som kommunikationskanal har fler uttrycksmöjligheter.

Att särskilja manligt och kvinnligt ledarskap är ett problem för samtidens organisationeroch samhällets utveckling. Den debatt som förts kring ämnet har huvudsakligen handlatom möjligheten att dela upp ledarstilar efter genus med avseende på personlighetsdrag,språkbruk och taktik. Diskussionen har lett fram till två inriktningar gällande området,den ena hävdar på att det finns skillnader i det manliga respektive kvinnliga ledarskapetmedan den andra att det inte gör det och att skillnaderna beror på individ och situation.Ledarskap och kommunikation är tätt sammankopplat, därför har syftet med studien varitatt utveckla en befintlig kommunikationsmodell med ett genusperspektiv. Därförundersöks manliga och kvinnliga chefers sätt att beskriva och uttrycka sig angående sittledarskap. Undersökningens fokus ligger på personlighetsdrag, språkbruk ochtaktik.

The aim of this study is to point out different aspects of modernity in the cookbook Husmoderns Köksalmanack. It is a publication that has been published annually since 1933. The books have been studied in the light of Anthony Giddens´ theoretical perspective on modernity. The study is based on three different themes that all can be linked to modernity. These themes are; Time and space, Locally, regionally and globally, and Advice.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur antisemitism, samt preventivt arbete mot detta, yttrar sig i några av Malmös högstadie- och gymnasieskolor, med hjälp av frågeställningarna; Kommer antisemitism till uttryck i Malmös skolor, och i så fall, vilka former tar sig denna antisemitism, och motarbetas den aktivt i skola och stad? Vi har vidare valt att använda oss av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer för att söka svar på våra frågor. För att få en ny infallsvinkel har vi använt oss av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på problemformuleringen, något som tydliggjordes i vårt resultat, genom att påvisa hur elevers uppfattade sanningar kring Israel/Palestina konflikten upprätthålls i deras hemmiljö..

Det ha?r examensarbetet kretsar kring mina experiment med parkettla?ggningstekniker, och mina fo?rso?k att bygga en mo?bel som ser ut som att den har tagits o?ver av ett mo?nster eller en struktur. En o?verga?ng till na?gonting mer skulpturalt. Jag anva?nder tra?bitar som blivit o?ver fra?n andra projekt fo?r att tillverka dessa dekorationer.

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid användandet av olika styrmodeller och därför är det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det är även viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och välja den rätta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer använder sig av styrmodeller som inte är kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger på olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte är att, via enkätstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mål- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i ägandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill även veta hur det tar sig i uttryck.