SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet är och vad kvalitet innebär i fritidshemmet. Vi var även angelägna om att finna ut om kvalitet är en fråga om resurser eller om pedagogen också har en viktig roll i det sammanhanget. Därför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsättningarna för lärande ser ut i fritidsverksamheten. Våra forskningsfrågor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras på Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

For the sender of television advertising, it is important to utilize content that gives effect, especially to get the receiver?s attention and then maintain it (Hägg, 1998). What is the content of a commercial that creates effect? Previous research focused on the impact that commercials have on the receivers. A discussion of which content that produced effect in commercials does not occur.

Syftet med studien är, att genom en kritisk-teoretisk textanalys lokalisera vilka värden som uttrycks i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen, samt att undersöka vilken karaktär dessa värden har: instrumentella värden eller egenvärden. Resultatet av den kritisk-teoretiska textanalysen kommer sedan att utgöra materialet i en, både normativ och kritisk, diskussion utifrån Jürgen Habermas och Michel Foucaults samhällskritiska teorier om det senkapitalistiska samhället, i syfte att ta reda på hur väl de värden som ryms inom de analyserade uttalandena överrensstämmer med det teoretiska ramverket. Studien har genomförts utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka värden lyser igenom i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen och vilken karaktär har dessa värden: egenvärden eller instrumentella värden? 2.

Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka den relation som kan tänkas konstrueras i mötet mellan text och mottagare genom skolans skriftliga omdömen. Det mer precisa syftet är att ta reda på om skriftliga omdömen, trots sin instrumentella natur och standardiserade utformning, även rymmer en social och mellanmänsklig dimension. I arbetets metodavsnitt görs en textanalys av 72 autentiska skriftliga omdömen. Genom en textanalys kartläggs texternas interpersonella struktur, och med ett deduktivt förhållningssätt tolkas sedan resultatet utifrån ett relationellt perspektiv på utbildning. I textanalysen framkommer att värdeord är vanliga i de skriftliga omdömena och att de främst används för bedömning av elevers sociala förmågor och färdigheter.

I denna uppsats utreds hur Förintelsens under perioden 1957-2007 gestaltas i utvalda historieläroböcker för gymnasiet. Tidsperioden har av strukturskäl indelats i tre perioder med koppling till de för tiden rådande läroplanerna. Som metod har i studien använts en pedagogisk textanalys vilken går ut på att man tittar på urval, stil och förklaringar i läroböckerna som sedan kopplats till bakgrundsbilden, som i denna studie består av läroplanerna och den tidigare forskningen på området. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning till de olika läroplanerna och därefter förflyttas fokus till vad som står i de olika läroböckerna. Därefter övergår studien till att se hur resultatet från de olika läroböckerna förhåller sig i jämförelse med vad läroplanerna anser man bör främja samt vad tidigare forskning ansett som centrala vid förståelsen av Förintelsen.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i den eviga spänningen mellan individ och kollektiv. Genom att ge en historisk genomgång av det sociokulturella perspektivet och det kognitivistiska perspektivet blir det tydligt vilka influenser som präglar varje perspektivs syn på lärande. Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan ett individfokuserat och ett kollektivfokuserat perspektiv på lärande och genom en textanalys av en text inom respektive perspektiv har detta gjorts. Vidare har jag utfört en kvantitativ enkätstudie som gick ut till 35 lärare som arbetar inom grundskolan, högstadiet och gymnasiet. Enkäten har dock tillämpats och analyserats på ett kvalitativt sätt då detta bättre betjänade mitt syfte.

Försvarsmakter genomgår en transformerning som en följd av omvärldsutvecklingen. Dessutomhar EU ambitioner att spela en större och aktivare roll. Transformeringen innebär en utvecklingmot att delta i snabba och kortsiktiga operationer. Detta innebär förmåga till expeditionäraoperationer och snabbinsatser vilket ställer många krav, ett av dem är inom logistikens område.En fungerande logistik är en förutsättning.Syftet är att undersöka vilka kriterier som krävs för att genomföra expeditionära operationer ochsnabbinsatser med fokus på logistik.Uppsatsen är en beskrivande studie bestående av en kvalitativ textanalys av begreppenexpeditionära operationer, snabbinsatser och logistik med framtagande av kriterier, samt enkvalitativ textanalys av två fallstudier, brittiska Operation Palliser i maj 2000 och det svenskadeltagandet i Tchad-insatsen 2008, följt av en analys där kriterierna operationaliseras påfallstudierna.Resultatet definierar ett antal kriterier samt anger ett antal slutsatser som måste uppfyllasavseende innehåll och åtgärder för att förmågan till expeditionära operationer, snabbinsatser ochlogistik ska vara möjlig. Slutsatserna är bland annat att kunna lämna sitt område, disponerandetav tiden samt att logistiken måste vara med från början med en gemensam logistik..

Detta examensarbete undersöker vilken plats litteraturhistoria har i dagens gymnasieskola utifrån vad den nya ämnesplanen i svenska tar upp. Hypotesen är att litteraturhistoria får en allt mindre plats i dagens skola. Metoden som använts i undersökningen är textanalys där den nya ämnesplanen i svenska med tillhörande kurser i urval analyseras i en noggrann närläsning. Enligt resultatet har det framgått att principerna för den nya ämnesplanen är tydlighet och att kurserna bygger på varandra. Momentet litteraturhistoria är till stor del knutet till litteraturvetenskap och användning av dess begrepp, samt tolkning och värdering av skönlitterära verk.

Studiens övergripande syfte är att åskådliggöra vad elever skriver om när de skriver berättelser. Undersökningen bygger på texter producerade av två klasser i årskurs ett som analyserats utifrån ett analysschema. Detta analysschema bygger på de frågeställningar som är karaktäristiska för en narrativ textanalys. Studien redogör för vilka karaktärer, miljöer, känslor och övergripande teman som kan avläsas i berättelserna. Dessutom framhålls skillnader samt likheter mellan pojkar och flickors innehåll.

Syftet med examensarbetet är att genom textanalys och intervjuer undersöka grammatikens plats i svenskämnet utifrån förändringarna som skett i den nya kursplanen för Svenska 2 i GY11 jämfört med Svenska B i Lpf94. Det har gjorts med utgångspunkt i tidigare forskning, bland annat Malmbergs svenskämneskonceptioner. Det resultatet visar är att då inga större förändringar gällande stuktur är uppenbara i svenska 2 så ser vi förändringar i målen då vissa blivit mer specifika, några har försvunnit från föregående kursplan och grammatikmålet är helt nytt. Textanalysen enligt svenskämneskonceptionerna visar att Svenska B och Svenska 2 huvudsakligen fokuserar på färdighetsträning som verktyg till erfarenhetspedagogiska mål. Svenskämnet som litteraturhistoriskt ämne har däremot en mindre roll.

Genusforskning har visat på hur män och kvinnor skildras i medier och bildreklam där resultat visar att det finns tydliga skillnader i framställningen av kvinnor och män. I den här studien har reportage med kända kvinnor och män i två svenska modemagasin Elle och King analyserats. Syftet med undersökningen är att belysa på vilket sätt kvinnorna och männen skildras i reportagen i modemagasinen. En kvalitativ textanalys har gjorts av totalt tolv reportage, sex reportage från varje magasin, publicerade under december 2012 ? maj 2013.

Denna uppsats undersöker hur värdegrunden i grundskolans primära nationella styrdokument, Läroplan för de obligatoriska skolformerna (Lpo 94), genomföres i skolverksamheten. Studien är en jämförelse men även en kartläggning av genomförandet gentemot styrdokumentet avseende tre olika kommuner av olika storlek, och syftet med detta är att se om man kan upptäcka skillnader i genomförandet. Dessa eventuella skillnader undersöks på tre olika nivåer i den kommunala skolhierarkin: politikernivån (i form av utbildningsplaner och liknande), tjänstemannanivån (rektorer) och genomförarnivån (lärare). Undersökningen av hur de nationella beslutsfattarna vill att genomförandet ska gå till har gjorts genom textanalys av de kommentarer, förarbeten och utvärderingar som gjorts från beslutsfattarna. Därefter har värdegrunden bearbetats till tre kategorier (kallade Allas lika värde, Demokrati och Etik) vilka kan undersökas.

Titel: Friends ? Vänskap i förändring? En studie huruvida en TV- serie förändrasFörfattare: Pär Källman och Rickard KarlssonDokument: C- uppsatsUtbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, höstterminen 07Institution: Sektionen för Hälsa och Samhälle Högskola: Högskolan i HalmstadHandledare: Eva-Lotta FridExaminator: Malin NilssonSammanfattning:Vi har gjort en utvecklingsstudie i syfte att ta reda på om dramaturgi, dialog och karaktärsdrag, i TV-serien Vänner förändrats under de tio år som den producerades. Utifrån en kvalitativ hermeneutisk utgångspunkt har vi gjort en textanalys av serien. Vi har hämtat inspiration från diverse c-uppsatser från tidigare år och från narratologin och hermeneutiken.I vår frågeställning vill vi veta om dramaturgin, dialogen, och karaktärerna på något sätt utvecklats eller förändrats under seriens lopp. Vi fördjupade oss i tre avsnitt ur serien, ett från första säsongen, ett från femte, samt ett från den tionde och sista.

Syftet med studien var dels att undersöka hur momentet procent introduceras i matematikläromedel förelever i år 4-6, samt att undersöka karaktären av elevernas kunskaper i procentbegreppet efter avslutadkurs. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie kring begreppet procent. Därefter gjordes entextanalys på aktuella läromedel för år 4-6 i Sundbybergskommun samt Bollnäs kommun.Undersökningen genomfördes sedan i år 6, en grupp om 40 elever. Eleverna följde en traditionellundervisning med lärarens genomgång som sedan följdes av individuellt arbete. Under arbetets gånggenomfördes tre diagnoser som avsåg att mäta elevernas begreppsförståelse i procent.

Bakgrund: Det har visat sig att en utökad samverkan behövs för att fånga upp de barn och unga som far illa i samhället idag. Därför initierade regeringen år 2006 en nationell samverkanssatsning där målet var att långsiktigt stärka samverkan mellan berörda myndigheter. I anslutning till satsningen som nyligen avslutats har några dokument publicerats, bland annat ett strategidokument vars syfte var att stöda samverkansarbetet, samt en formativ utvärdering som sammanfattar erfarenheterna från projekten. I dokumenten framträdde inledningsvis en otydlig bild av vad som menas med kommunikation samt motstridiga budskap om hur kommunikationen fungerat.Syfte: Syftet med studien var att få en större förståelse för hur begreppet kommunikation kan förstås samt för hur det beskrivs att kommunikationen fungerat i samverkanssatsningen.Metod: En hermeneutisk textanalys har gjorts på ovanstående dokument för att försöka tydliggöra och förstå de oklarheter och paradoxala budskap som kunnat urskiljas i texterna.Resultat: Trots otydliga uttalanden visade textanalysen på att kommunikation i mångt och mycket kan förstås som ett verktyg eller medel för att uppnå en gemensam bas för samverkan. Kommunikation är vidare ett sätt att utbyta kunskap och information på, samt en väg till förståelse.