Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebär det? Ja, det är inte så alldeles enkelt att svara på. Kvalitet är ett begrepp med många och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den Ideologiska kontexten.Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivåer förhåller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn på kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun?Skolan är en del av välfärdsinstitutionen och som sådan indragen i en Ideologisk strid om hur samhällsutvecklingen bäst främjas.

Detta är en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i Stockholmsregionen. Undersökningen är baserad på två tidskrifter som kom ut 1859 och framåt. Den ena tidskriften är Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra är Dagny som blev en uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet. Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgåvor under deras första år för att ta reda på vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra något till den rådande hierarkin som fanns i samhället med manlig dominans. Syftet med undersökningen är att visa vilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gällande kvinnorna i samhället eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var. För att analysera texterna har jag använt mig av en Ideologikritisk textanalys som innebär att man läser texterna med vetskapen om att det finns en rådande Ideologi i samhället där texterna ges ut och att också försöka se om texterna visar någon form av ?reform? för att förändra Ideologin. Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de behandlar ämnen som kvinnors rätt till arbete och utbildning och att kvinnor ska få fler rättigheter i samhället, såsom rösträtt.

David Lewis heter upphovsmannen till den kontroversiella teorin som kallas modal realism. Den modala realismens syfte är att förklara vad det innebär för en möjlig sats att vara just möjlig. Teorin säger att det måste finnas en värld vari sådana satser får sin satisfiering. Därför är alla möjligheter aktualiserade någonstans och allt som kan hända händer i någon av alla möjliga världar. Lewis menade dessutom att hans teori inte tolererar moralteorier såsom en universalistisk utilitarism, eftersom summan av gott och ont i totaliteten av alla världar med nödvändighet måste vara fixerad enligt den modala realismen.

Detta är en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i Stockholmsregionen. Undersökningen är baserad på två tidskrifter som kom ut 1859 och framåt. Den ena tidskriften är Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra är Dagny som blev en uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet. Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgåvor under deras första år för att ta reda på vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra något till den rådande hierarkin som fanns i samhället med manlig dominans. Syftet med undersökningen är att visa vilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gällande kvinnorna i samhället eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var. För att analysera texterna har jag använt mig av en Ideologikritisk textanalys som innebär att man läser texterna med vetskapen om att det finns en rådande Ideologi i samhället där texterna ges ut och att också försöka se om texterna visar någon form av ?reform? för att förändra Ideologin. Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de behandlar ämnen som kvinnors rätt till arbete och utbildning och att kvinnor ska få fler rättigheter i samhället, såsom rösträtt.

Anledningen till att vi antar att kyrkoherdarna har en starkare värdegrund än ledare i privat och offentliga organisationer grundar sig i ett personligt engagemang. Vi brinner för frågor angående ledarskapsutveckling, en vilja till förståelse och en förändring till att få ledare att helt enkelt växa som ledare. Vår utgångspunkt ligger i ett antagande att kyrkoherdar har ett starkt värdesystem och därmed även en förmåga till att leda sin församling på ett etisk, människovänligt sätt.Syftet med den här uppsatsen är att analysera vad som påverkar och utmärker fyra kyrkoherdars ledarskap. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ, empirisk intervjustudie med fyra kyrkoherdar inom Lunds stift. Som ett komplement till vår bakgrund har vi även genomfört en kvalitativ intervju med en ärkebiskop.

Denna uppsats belyser visualiseringen av nazismens epok i Tyskland och Förintelsen genom de tyska filmatiseringarna som skildras utifrån förövarens perspektiv. De två filmer som analyseras i uppsatsen är Dennis Gansels Führerns elit (2004) och Jo Baiers Attentatet mot Hitler (2004). Det som är intressant med de här filmerna är hur intällningen till nazismens Ideologi har ändrats och hur nazismen tacklas med våra nutida värderingar. Metoden sker genom en närläsning av hur filmerna rent visuellt uttrycker den nazistiska Ideologin, främst motståndsmässigt. För att få en större inblick i nazismens människo- och samhällssyn är Harald Ofstads definitioner kring de nazistiska värderingarna de tyngsta bland de teoretiska utgångspunkterna.

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremål för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie är att granska hur debatten kring underhållsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet består av texter från svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och främst från dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

Denna studie syftar till att studera hur genuspedagogik framställs i den svenska dags- och kvällspressen under åren 2012-2013.  Jag har använt mig av kvalitativ textanalytisk metod och har utifrån en diskursanalytisk ansats analyserat tio artiklar som på olika sätt förhåller sig till genuspedagogik i förskolan. Artiklarna är publicerade av de fyra upplagemässigt största dags-och kväll tidningarna i Sverige dvs. Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. I resultatet framträder två distinkta diskurser om genuspedagogik i förskolorna: I artiklarna skrivs det om genuspedagogik som att pedagogiken ?går emot? biologi/natur men även att genuspedagogiken är en demokratisk rättighet. De hinder som lyfts fram om genuspedagogik är att pedagogiken är en könsneutralisering av barnet, att genuspedagogiken endast är uppbyggd av en ?Ideologi? och att det är ett experimenterande med barnet i förskolan som vissa genuspedagoger ägnar sig åt.

AbstractUppsatsen syftar till att identifiera och uppmärksamma vilken funktion välgörenhetsaktioner och produktutdelning har i en amerikansk talkshow.  Grundläggande är syftet att identifiera mönster kring hur välgörenhetsinslag konstrueras och ramas in i den specifika genren för att studera vilken betydelse det får för samhället och de rådande samhällsIdeologierna.Den teoretiska utgångspunkten ramas in av Culture Studies-fältet och vi ser specifikt till Foucaults teorier kring diskursbegreppet. Thompsons teori kring Ideologiskapande processer används för att i analysen hitta de fenomen som kan antas grundläggande för en viss Ideologi.The Ellen DeGeneres Show studeras genom en textanalys av åtta avsnitt ur den amerikanska produktionen The Ellen DeGeneres Show och kompletteras med ytterligare några klipp från programserien ?Twelve Days of giveaways? som förekommer i programmet.Genom att studera donationerna och utdelning av produkter/giveaways drar vi slutsatser kring vad produktionen skapar för bild av Ellen DeGeneres programledarperson. Bilden av DeGeneres är storslagen, modern och generös. Donationerna till nödställda projicerar en bild av DeGeneres som en hjälpande hand.Det medborgerliga ansvaret framträder tydligt i showen.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur HIV-positiva människor har organiserat sina vardagsliv före och efter att de fått kännedom om sin diagnos. För att kunna förstå och analysera deltagarnas vardagslivsuppfattningar har den realistiska livsformsanalysen tillämpats.För att kunna förstå och förklara förändringsprocessen som pågår inom en individ som har fått kännedom om att han är HIV-positiv så har vi tillämpat en teori om kris och utveckling. För att kunna besvara syftet med undersökningen så har vi intervjuat personer som vi fått kontakt med via intresseorganisationer och olika nätforum.Vi har analyserat och bearbetat de historier som ligger till grund för denna uppsats, vilket har resulterat i tre huvudsakliga slutsatser. Den första slutsatsen handlar om att en individ som gått igenom krisbearbetning av HIV har förstärkt sina livsplaner och förtydligat de mål som han hade före kännedom. Vi kan alltså argumentera för att HIV har förstärkt deltagarnas livsformsIdeologier.Den realistiska livsformsanalysen har inte beprövats på samkönade par tidigare och det var inte det som var den centrala delen i undersökningen heller men här har ett oväntat resultat uppenbarats.

Bakgrund: Enligt Skolverkets rapport Läromedlens roll i undervisningen (2006) använder lärare i grundskolan läromedel, ofta en lärobok, som huvudsakliga utgångspunkt i planeringen av undervisningen, men även som verktyg i själva undervisningen. I samma rapport framgår att lärare ofta anser att om de bara följer en lärobok säkerställer det att undervisningen följer läro- och kursplaner. Att läroböcker ges en såpass hög legitimitet av lärare skapar intresse av att undersöka om det är lämpligt. Enligt Thomas Englund (2005) skapas läroplaner i en politisk kamp mellan olika Ideologier och slutresultatet kan klassas som Ideologiskt. Det är därmed av intresse att bedriva forskning inom området och göra en jämförande Ideologisk analys av Lgr 11 och läroböcker.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra Ideologin så som den uttrycks i Samhälle i dag 9 (2013) med Ideologin så som den uttrycks i Lgr 11.Metod: Utifrån Ball & Daggers (2011) Ideologidefinition och med hjälp av centrala begrepp så som demokrati och mångkultur och med stöd i tidigare forskning genomförs en kvalitativ textanalys dels av grundskolans viktigaste styrdokument, samt Samhälle i dag 9 Fokus (2013)Resultat: Analysen visar att läroboken på många punkter följer den Ideologi som uttrycks i Lgr 11 men även avviker från den vid ett flertal punkter.

Lyxmarknaden i världen har ökat, detta trotts den ekonomiska oron. Vårt intressefångades då vi observerat varumärken i Sverige vilka har en prestige känsla men vioch massan ändock har råd att köpa produkterna. Silverstein och Fiske (2003)definierar fenomenet som Masstige. Masstige är en sammansättning av orden prestigeoch massa, alltså prestige som massan kan ha råd med. Syftet med undersökningen äratt undersöka om masstigevarumärken i Sverige använder sig av klassiskamarknadsföringsstrategier som finns för lyxigavarumärken.

Det Socialdemokratiska arbetarpartiet har betytt mycket för den välfärdsstat som präglat Sverige sedan 1960-talet, välfärdspolitiken har dessutom alltid varit en hörnsten för socialdemokratin. Tidigare forskning visar att välfärd har varit ett intressant studieobjekt för främst ekonomiska och demografiska studier, varför jag nu ämnar studera området från ett sociologiskt och politiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det Socialdemokratiska arbetarpartiet förändrat sin välfärdspolitik under de senaste decennierna samt hur den förda välfärdspolitiken kan relateras till partiets grundIdeologi. Giddens teori om ?tredje vägen? samt Esping-Andersens teori om välfärdsstater ligger till grund för denna studie.

Vårt moderna samhälle är naturvetenskapens glansepok. Det som kännetecknar naturvetenskapen är att den är fri från religiös eller annan slags tro. Inom naturvetenskapen måste alla påståenden förankras i den verklighet som kan observeras. Detta lämnar inget utrymme för hänvisning till vare sig världsliga eller andliga auktoriteter. Religionens verklighetsförklaringar är ytterst ogiltiga för den moderna människan.

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremål för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie är att granska hur debatten kring underhållsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet består av texter från svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och främst från dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.