Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.

I denna studie har jag valt att analysera tvÄ svenska ungdomsfilmer som behandlar ett Àmne som Àr högst aktuellt i dagens samhÀlleliga debatt; hur unga kvinnor skuldbelÀggs av sin omgivning efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp, trakasserier eller vÄldtÀkt. Mitt syfte Àr att undersöka konstruerandet av könsidentiteter i de tvÄ svenska ungdomsfilmerna ?Hip Hip hora? och ?SÀg att du Àlskar mig? som bÄda anvÀnts i utbildningssyfte i svenska skolor. Vidare vill jag undersöka hur konstruktionen av kön samverkar med skapandet av sexualitet, ras/etnicitet och klass i de tvÄ filmerna. För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod; narrationsanalys.

Problem-definition: How companies work with social media to strengthen their brand equity and what other purposes might lay behind this usage.Purpose: How Volkswagen Sweden use social media in order to strengthen their brand equity.Method: Qualitative case- study of Volkswagen Sweden where a number of respondents will be interviewed with the help of a semi structured interview guide.Theories: A number of theories in the field of brand equity and communication theory will be used in this paper, some of these theories are, Post-model, Social technographics ladder, brand equity and word of mouth.Empiric: A semi-structured interview guide will be shaped from theory and answered through interviews with people who have knowledge within the field.Conclusions: Extracted from the results the research members has identified a number of important factors that business should consider when they work with social media or planning to. They have also answered how business can strengthen their brand equity with social media..

In this thesis recruiter?s attitudes and usage of social media within the media business has been examined. The purpose was to find out whether a certain type of behavior in social media could or could not lead to a future employment. How much weight is put on the virtual identity and what does recruiters look for when the look someone up on the internet. Personal interviews with recruiters were done in six different media companies in Stockholm to find out how they used social media when searching and employing new employers.

VÄr uppsats strÀvar efter att beskriva turisters motivations- och identitetskapande med hjÀlp av det sociala mediet Facebook. Facebook Àr idag det största sociala nÀtverket och unga vuxna Àr de mest frekventa anvÀndarna. Vi kommer sÄledes i vÄr uppsats gÄ in pÄ en djupare diskussion om deras anvÀnde av Facebook vid resande med hjÀlp av information insamlad genom personliga intervjuer samt litteratur. De intervjuade bestod av svenska unga vuxna i Äldrarna 18-25 Är. Den specifika Äldersgruppen valdes eftersom de tillhör den största anvÀndargruppen pÄ Facebook.

Lojalitetsplikten Àr en allmÀn rÀttsprincip som följer av anstÀllningsförhÄllandet och innebÀr i korthet att arbetstagaren skall sÀtta arbetsgivarens intresse före sitt eget samt att inte orsaka arbetsgivaren nÄgon skada. Lojalitetsplikt har under senare tid kommit att vÀxa sig allt starkare Àven inom andra avtalsomrÄden, sÀrskilt nÀr det Àr frÄga om lÄngvariga avtal dÀr avtalet snarast Àr att betrakta som en samarbetsform dÀr de ömsesidiga intressena betonas. Den arbetsrÀttsliga lojalitetsplikten bestÄr av olika företeelser, dÀribland att arbetstagare skall avhÄlla sig ifrÄn att konkurrera med sin arbetsgivare och att inte röja företagshemlig information. Lojalitetsplikten för Àven med sig inskrÀnkningar i kritikrÀtten, det vill sÀga den rÀtt arbetstagare har att offentligt kritisera sin arbetsgivare eller företrÀdare för arbetsgivaren. Till spÀnningsfÀltet mellan lojalitetsplikt och kritikrÀtt kommer sociala medier, som Àr ett samlingsnamn pÄ en enorm massa av kommunikationskanaler som dagligen anvÀnds av en stor del av den svenska befolkningen.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Social media has made it possible to have a conversation in real time through audio, images and text, with anyone worldwide. The easy availability of social media has created a new society. Companies and organizations have the opportunity to interact with their audiences and their target in a way not previously possible. Welcome to the Web 2.0 world!Social media is a collective name for the communication channels that allow users to communicate directly with each other in real time through text, image or sound. Examples of social media are blogs, SMS, Skype, Facebook, Flickr, Youtube, Linkedin and Myspace.The purpose of this essay is to explore social media's role and opportunities in terms of being able to influence companies and organizations marketing communication. We have used a qualitative approach and our thesis is based on a qualitative text analysis study where we have analyzed 13 articles (the articles are from scholarly journals, magazines and trade/professional) from 2007 to 2009.

Antologin syftar till att belysa olika boendeförhÄllanden i vÀlfÀrdsstaten Sverige. UtifrÄn aspekter som, Miljonprogramsförorter, unga vuxnas och hemlösas boendesituation har vi belyst de olika boendeförhÄllandena. Vi vill lyfta fram boende som ett livsvillkor och dess betydelse för en individs identitetsskapande. För att fÄ en förstÄelse för detta har vi utgÄtt ifrÄn en kvalitativ forskningsmetod, dÄ vi anvÀnt oss av fÀltobservationer och forskningsintervjuer. Det insamlade datamaterialet har vi analyserat utifrÄn Grundad teori som Àr en induktiv analysmetod dÀr forskaren utgÄr förutsÀttningslöst och inte har en pÄ förhand given teori.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur ungdomar skapar en gemensam identitet i sin kamratgrupp samt hur individen inom gruppen pÄverkas av detta. Dessa studier Àr viktiga ur ett lÀrarperspektiv dÄ lÀroplanen fastslÄr att en trygg identitet Àr en förutsÀttning för att ungdomarnas empatiska förmÄga ska kunna utvecklas (Lpf 94). Teorier om identitetsskapande inom ungdomsgrupper prövas mot verkliga fall. Fokus ligger pÄ hur kamratgrupper anvÀnder sig av symboler, riter och ?vi- och dem kÀnsla? för att skapa gemenskap.

Som den största webbaserade portalen har Facebook blivit en viktig plattform för mÄnga företag. Ett enkelt sÀtt att kommunicera med sina kunder Àr genom att företaget administrerar sitt egna varumÀrkescommunity pÄ Facebook. Studier har visat pÄ möjligheter för företag att stÀrka relationer till konsumenter och Àven höja varumÀrkesvÀrde, men risker med b.la. negativ Äsiktsspridning har ÀndÄ lett till debatter om varumÀrkescommunities verkliga pÄverkan för företag. Denna studie undersöker hur varumÀrkescommunities pÄ Facebook i Sverige pÄverkar olika konsumentrelationer och vilken pÄverkan de har pÄ svenska varumÀrken. Detta görs genom att analysera hur relationer mellan konsument, produkt, varumÀrke, företag och andra konsumenter pÄverkas av varumÀrkescommunities.

Syftet med studien Àr att studera populÀrmusikens pÄverkan och dess betydelse för elevers identitetsskapande och hur pedagoger kan frÀmja elevernas intresse för musik i en fritidsverksamhet. Metoden bygger pÄ gruppintervjuer och de har bearbetats kvalitativt. Gruppintervjuerna genomfördes med sammanlagt 12 elever som fördelades pÄ tvÄ grupper, med sex deltagare i varje grupp. Eleverna tillhörde samma fritidshem och de gick i Ärskurs 3. De resultat som visade sig i undersökningen Àr att eleverna var mycket medvetna om vad som Àr populÀrt och inte populÀrt.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett överdrivet Facebook anvÀndande bland barn och ungdomar mellan 6 och 16 Är och vilka effekter ett överdrivet internetanvÀndande fÄr utifrÄn ett hÀlsoperspektiv. I den teoretiska delen ville jag undersöka vad ett sÄ kallat Facebook beroende innebÀr och vilka slutsatser jag kunde göra mot min empiriska del. Den empiriska delen skulle utröna om det fanns skillnader mellan pojkar och flickor i vilken utstrÀckning man anvÀnder Facebook men ocksÄ om det finns skillnader bland yngre eller Àldre barn och ungdomar. Den teoretiska delen var tÀnkt att ge en bild av beroende av internet och sociala medier, och vilken pÄverkan ett ökat internetanvÀndande fÄr pÄ hÀlsan. Hypotesen Àr att allt fler barn och ungdomar anvÀnder internet och sociala nÀtverk i större utstrÀckning idag Àn för ett par Är sedan, och att tiden tas ifrÄn fysiska aktiviteter och sömn.

Det övergripande syftet med denna uppsats Ă€r att studera hur ungdomar anvĂ€nder sig av Lunarstorm som en del av sin vardag, och hur de med hjĂ€lp av detta community skapar en egen identitet. Uppsatsens frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Vilken roll spelar Lunarstorm i ungdomars identitetsskapande? Uppsatsens tidigare forskning Ă€r indelad i personers livsstil och kapital, socialisation och identitet. Under identitet presenteras Katarina Skantze MansnerĂșs D-uppsats ?Identitet - stora tĂ€nkares tankar om skapandet av en identitet?.

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga de kommunikationskanaler KÄren anvÀnder sig av och se om medlemmarna uppfattar den information som sÀnds via kanalerna. Och utefter detta kunna ge ÄtgÀrdsförslag..