Slutsatserna Àr att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan pÄverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svÄra att mÀta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det Àr viktigt för organisationerna Àr att de tar reda pÄ vilka fördelar som pÄverkar kassaflödet och nÀr dem pÄverkar och hur mycket de kan pÄverka. Detta behöver göras för att kunna berÀkna investeringar i sociala medier..

Studien syftar till att diskutera hur killar förhÄller sig till bilder av maskulinitet som tillgÀngliggörs via visuella medier, samt hur denna typ av bilder tillsammans med text uttrycker maskulinitet i relation till kroppen som en del av ett identitetsskapande projekt. Studiens teoretiska utgÄngspunkter ligger i R.W. Connells teori om socialt förkroppsligande och den maskulina hegemonin samt Judith Butlers teori om att kön konstrueras performativt. Denna kvalitativa studie har följt fem fotbollsutövande- och intresserade killar i 17-18 Ärs Äldern under fem veckor. Det har genomförts tre fokusgruppssamtal och fem veckors kontinuerlig deltagande observation.

Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hÀlsotrender konstrueras och omkonstrueras pÄ sociala medier, och vad detta kan fÄ för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgÄngspunkt har en kvalitativ metod anvÀnts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: HÀlsotrender pÄ sociala medier Àr till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas dÄ anvÀndare interagerar med varandra pÄ sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhÀvs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och instÀllning vidare pÄverkas av. .

Sociala medier har blivit ett allt mer omtyckt rekryteringsverktyg bland sÄvÀl företag som arbetssökande. Eftersom det finns begrÀnsad forskning inom omrÄdet sociala medier som rekryteringsverktyg anses den aktuella studien tidsenlig. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka rekryterarens upplevelse och anvÀndning av sociala medier som arbetsverktyg samt att undersöka hur informationen om arbetssökande pÄ sociala medier tolkas. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som analyserades tematiskt. Sammanlagt deltog tolv personer i undersökningen.

Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiskaungdomsförbund anvĂ€nder sociala medier.Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta OhlĂ©nHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssĂ€te: Högskolan i Halmstad, Sektion HĂ€lsa och SamhĂ€lleKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2009Syfte: Att förstĂ„ hur politiska ungdomsförbund anvĂ€nder sigav sociala medier.Teori: Dagordningsteorin, TvĂ„stegshypotesen,Diffusion of innovations.Metod: Som kunskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds ett explorativt förhĂ„llningssĂ€tt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehĂ„llsanalys av webbplatser.Resultat: Sociala medier Ă€r och kommer med största sannolikhetatt förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete.Dock behövs en mer strategisk planering kring deras anvĂ€ndning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier Ă€rstor. Det personliga mötet Ă€r stort och ökad anvĂ€ndningav sociala medier hĂ€nger ihop med en ökad anvĂ€ndningav just personliga möten.Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund,opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering..

Termen sociala medier har fÄtt mycket uppmÀrksamhet i samband med presidentens valkampanj i USA Är 2008, detta har vÀckt ett intresse att ta reda pÄ vad sociala medier egentligen innebÀr och pÄ vilket sÀtt det tillÀmpas vid svenska förhÄllanden och i den svenska politiken. Detta Àr inte en helt enkel uppgift och ett mycket stort Àmne att undersöka. För att avgrÀnsa Àmnet har denna studie för avsikt att kartlÀgga anvÀndningen av sociala medier bland socialdemokraternas kommunala politiker i Uddevalla. Teorier om offentlighet och tvÄstegshypotesen anvÀnds som analysredskap i studien.Som kunskapsteoretisk utgÄngspunkt anvÀnds ett explorativt förhÄllningssÀtt. Metoderna har utgjorts av intervjuer.

Kulturskolan i Kungsbacka kontaktade medieproducent-studenten Erik Iversen för att fÄ hjÀlp med att ta fram en handlingsplan för sociala medier. Skolan vill börja anvÀnda sig av sociala medier och locka fler besökare till skolans evenemang men vet inte hur de ska anvÀnda sociala medier.Handlingsplanen skulle hjÀlpa lÀrarna att kommunicera via sociala medier och lÀgga upp strategi för hur mediet kan anvÀndas som ett verktyg.Projektet inleddes med en förstudie dÀr tidsplan och krav för arbetet satts upp. Det arbetet följdes upp av intervjuer med lÀrare pÄ kulturskolan och dÀrefter ett genomförande i form av skrivande av handlingsplan.Resultatet av projektet blev en handlingsplan med personlig prÀgel för Kulturskolan i Kungsbacka med riktlinjer och förslag för hur anvÀndande av sociala medier ska gÄ till.Projektets slutsatser Àr att det Àr viktigt att göra en bra planering för hur arbetet ska ske och i vilka steg det ska ske.Rapportens teoretiska delar fokuserar pÄ hur marknadsföring via sociala medier ser ut pÄ olika plan i form av strategisÀttande men Àven en del om hur manualer skrivs och vad man ska tÀnka pÄ..

Syftet med denna undersökning har varit att titta pĂ„ hur uppfattningar kring sociala medier ser ut pĂ„ en mediekoncern i Östergötland samt hur sociala medier anvĂ€nds. Vi har Ă€ven studerat behovet av en policy som kan vĂ€gleda anvĂ€ndningen av sociala medier och vad denna i sĂ„ fall bör innehĂ„lla. Detta har undersökts genom Ă„tta djupgĂ„ende intervjuer samt en mindre enkĂ€t.Resultatet visar att det rĂ„der en positiv syn kring sociala medier men Ă€ven en viss skepticism. AnvĂ€ndningen av sociala medier skiljer sig Ă„t mellan olika verksamhetsomrĂ„den och organisationskulturen spelar en avgörande roll. Ett dilemma som har framkommit Ă€r svĂ„righeten att hantera balansen mellan arbetsliv och privatliv.

Syfte:Att undersöka ungdomsförbundens attityd till- och anvĂ€ndning av sociala medier. Samt avgöra huruvida sociala medier som ett nytt kommunikationsmedel underlĂ€ttat deltagandet i de politiska ungdomsförbunden och dĂ€rmed pĂ„verkat antalet nya medlemmar.Metod:Kvantitativ webbenkĂ€tsundersökningMaterial:Respons frĂ„n 65 (av 170) partidistriktHuvudresultat:De distrikt som deltog hade överlag en mycket positiv instĂ€llning till sociala medier; de ansĂ„g att sociala medier var viktiga för deras verksamhet och anvĂ€ndes i stor utstrĂ€ckning. De flesta instĂ€mde ocksĂ„ med pĂ„stĂ„endet att sociala medier kommer att fĂ„ större betydelse för den politiska diskursen och distrikten var benĂ€gna att satsa mer pĂ„ sociala medier.Jag kunde konstatera att det fanns en korrelation mellan sociala medier och andelen nya medlemmar; de distrikt som i hög grad anvĂ€nde sig utav sociala medier hade ocksĂ„ fĂ„tt en markant större andel nya medlemmar. Även om man tog hĂ€nsyn till partitillhörighet, distriktens storlek och hur viktigt distrikten tyckte rekrytering var. Vidare forskning inom omrĂ„det anser jag vara angelĂ€get..

Inom skolan har det lÀnge funnits webblösningar och andra Internetbaserade programvaror för att elever och lÀrare ska kunna kommunicera med varandra pÄ nÀtet och samtidigt kunna ha möjlighet till en mer flexibel undervisningsmetod. Sociala medier Àr ett vitt begrepp som nÀmns lite var stans idag, men vad innebÀr dÄ sociala medier? Sociala medier Àr ett samlingsnamn pÄ kommunikationskanaler som tillÄter anvÀndare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud..

Syftet med denna studie var att undersöka om och hur flickor pÄverkas av sociala medier, med inriktning pÄ fenomenen Facebook och Instagram. Studien omfattar 78 stycken enkÀter besvarade av flickor som Àr mellan 14 och 15 Är gamla och gÄr pÄ olika högstadieskolor i norra Sverige. Resultaten visar att de flesta av flickorna har konton pÄ sociala medier och anvÀnder dessa regelbundet. NÀstan alla har tillgÄng till internet via deras mobiltelefon vilket gör att sociala medier stÀndigt Àr nÀrvarande. Slutsatsen i vÄr studie visar pÄ att flickornas utseende tycks spela en stor roll nÀr de presenterar sig sjÀlva pÄ sociala medier.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva identitet och identitetsskapande samt undersöka hur kryssningspassagerarens identitetsskapande pÄverkas av temakryssningar. För att fÄ fram det empiriska materialet utfördes deltagande observationer ombord pÄ en temakryssning. En enkÀtundersökning genomfördes Àven via sociala medier, dÀr kryssningspassagerarna frÄn samma temakryssning svarade pÄ frÄgor relaterade till identitetsskapande.Resultatet frÄn undersökningen visar att temakryssningar pÄverkar kryssningspassagerarens identitetsskapande pÄ olika vis. En av de viktigaste slutsatserna som presenteras Àr att kryssningspassagerare anvÀnder sig av temakryssningar för att utveckla och/eller framhÀva sin identitet. Passagerarna Äker pÄ en temakryssning eftersom den bilden de har av kryssningen stÀmmer överens med deras egen sjÀlvbild och de identifierar sig sjÀlva med det specifika temat.

Alexandra ?Kissie? Nilsson driver en av Sveriges fra?msta mode/livsstils blogg. Hon a?r omtalad runt om i landet fo?r sina extrema bantningsmetoder och fo?r sina sko?nhetsingrepp. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rklara hur betydande sociala medier a?r fo?r ungdomars identitetsskapande och hur en frontfigur influerar dem.

Titel: Friendvertising - De som delar men inte tror sig delaFörfattare: Sofia Fris Åsum, Angelica Gustafsson och Matilda HallUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetKurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: VĂ„rterminen 2014Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 61 sidor inklusive bilagorAntal ord: 17 953Syfte: Att undersöka unga vuxnas förhĂ„llningssĂ€tt till friendvertisingMetod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuerMaterial: Fem fokusgruppsintervjuerHuvudresultat: Resultatet visar att den undersökta gruppen unga vuxna har ett positivt förhĂ„llningssĂ€tt tilltillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet friendvertising, men att det Ă€r komplext. De anser att friendvertising Ă€r effektivt, attdet har större pĂ„verkan Ă€n traditionell reklam, att filmerna skapar starka kĂ€nslor samt att personer somdelar friendvertisingmaterial blir volontĂ€rer för varumĂ€rket i frĂ„ga. DĂ€remot menar de att de inte delarmaterial i sociala medier i sĂ€rskilt stor utstrĂ€ckning. Av svaren att döma Ă€r det tydligt att orsakerna till detta handlar om identitetsskapande. De ser sociala medier som en offentlig sfĂ€r och det som delas Ă€r synligt för mĂ„nga.

Syftet med studien Àr att studera det sociala mediet Instagram och hur Instagram utgör ett identitetsskapande verktyg för sjÀlvrepresentation hos studenter frÄn medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet (MKV) samt statsvetenskapliga programmet (SVEP) pÄ Högskolan i Halmstad. .