Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förÀndras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker anvÀnder sig av sociala medier för att nÄ ut till sina vÀljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot tvÄ fiktiva politiker, pÄverkas av traditionella och sociala medier. I studien anvÀndes en experimentell mellangruppsdesign dÀr deltagarna slumpmÀssigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems frÄn dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes pÄ internet, deltog 126 personer. För att mÀta deltagarnas attitydförÀndringar anvÀndes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frÄgeformulÀr.

Denna uppsats har som syfte att belysa manliga bönders identitetsskapande i dialogen mellan yttre bilder och egna erfarenheter. Materialet bestÄr av inspelade intervjuer med bönder som Àr aktiva lantbrukare i en socken norr om VÀsterÄs. I sitt identitetsskapande förhÄller sig bönderna till sina egna erfarenheter samt de samhÀlleliga förestÀllningar som finns om dem och deras yrke. Studien behandlar hur bönderna konstruerar och presenterar sin verklighet i dialog med dessa förestÀllningar. Analysen utgÄr frÄn Pierre Bordieus teori om habitus och kapital i kombination med teorier om narrativt identitetsskapande.

Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden har tilltagit och idag nÀr mÀnniskor byter jobb oftare Àn tidigare har personliga varumÀrken blivit en strategi för att sÀrskilja sig frÄn konkurrenterna. Forskare betonar vikten av ett personligt varumÀrke för att uppnÄ karriÀrsmÄl och uppmuntrar mÀnniskor att anvÀnda sociala medier för att bygga ett personligt varumÀrke.Studiens syfte Àr att undersöka personers uppfattningar och erfarenheter av det egna personliga varumÀrket, dess byggande och dess plats i sociala medier. ForskningsfrÄgorna var hur det egna personliga varumÀrket uppfattas, individers erfarenheter av byggandet av det egna personliga varumÀrket samt individers erfarenheter av det egna personliga varumÀrket i sociala medier.Data samlades in genom intervjuer med privatpersoner och analyserades i flera steg. Personligt varumÀrke beskrivs som en samling styrkor och personliga egenskaper. Utbildning, sprÄkkunskaper, klÀdsel och utstrÄlning Àr delar av det personliga varumÀrket och i stort handlar det om hur man uppfattas av andra mÀnniskor.

Denna studie undersöker hur idrottsföreningar frĂ„n de tvĂ„, publikmĂ€ssigt största sporterna i Sverige, fotboll och ishockey, arbetar med sina medie- och kommunikationskanaler. Med det menar vi hur idrottsföreningarna anvĂ€nder sig av den nya tekniken som sociala medier och andra mediaformer för att utveckla sina föreningar och deras matcharrangemang. Är klubbarna interagerade med sociala medier som Facebook, YouTube och Twitter eller anvĂ€nder de sig av andra mediaformer som videoklipp, ljudfiler med mera? Hur försöker klubbarna locka publik till sina matcher och pĂ„ vilket sĂ€tt arbetar de med sin arena och matcharrangemang? Vi tycker denna undersökning Ă€r intressant för att den Ă€r aktuell och berör ett Ă€mne som det inte skrivits om i nĂ„gon större utstrĂ€ckning..

Studiens syfte var att beskriva och analysera i vilken utstrĂ€ckning och hur de 50 största svenska företagen anvĂ€nder sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumĂ€rke gentemot studenter och andra potentiella arbetstagare.Det Ă€r en beskrivande studie som anvĂ€nt en flerfaldig forskningsstrategi dĂ€r kvantitativ innehĂ„llsanalys, kvalitativ innehĂ„llsanalys och semi-strukturerade intervjuer anvĂ€nts för att uppnĂ„ studiens syfte.Resultatet visade att anvĂ€ndandet av sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumĂ€rke gentemot potentiella arbetstagare Ă€r lĂ„gt bland Sveriges 50 största företag. Endast 18 av dessa anvĂ€nder nĂ„gon form av social media i detta syfte, och nĂ€r det kommer till de företag som endast vĂ€nder sig till studenter Ă€r det endast 4 företag av 50. Men det stĂ„r under stĂ€ndig utveckling, bĂ„de till antalet företag som anvĂ€nder det och sett till hur det anvĂ€nds. Olika typer av sociala medier bidrar med olika möjligheter för att stĂ€rka arbetsgivarvarumĂ€rket, vilket stödjer forskning som menar pĂ„ att en kombination av flera rekryteringsaktiviteter ger bĂ€st effekt.Förslag till fortsatt forskning Ă€r att utföra en liknande studie om nĂ„got Ă„r för att kunna följa utvecklingen i detta Ă€mne. Även en förklarande studie för att förklara vilka effekter sociala medier har för arbetsgivarvarumĂ€rket vore av vetenskapligt intresse.Detta Ă€r den första beskrivande studien som undersöker i vilken utstrĂ€ckning och hur sociala medier anvĂ€nds i arbetet arbetsgivarvarumĂ€rket gentemot potentiella arbetstagare bland ett större antal svenska företag..

AbstraktJag har i min undersökning fördjupat mig i huruvida det Àr viktigt för unga mÀnniskor att synas i sociala medier. Jag har studerat pÄ vilket sÀtt de kommunicerar och hur stor vikt de lÀgger vid textskapande pÄ nÀtet i interaktion med andra. Mina frÄgestÀllningar Àr; Hur beskriver unga mÀnniskor att de tÀnker kring huruvida det Àr viktigt att synas i sociala medier? Vilken roll spelar den visuella texten hos de unga i deras sociala relationer? För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag bland annat tilldelat fem ungdomar olika uppdrag under en veckas tid.  De veckolÄnga uppdragen var utformade sÄ att de antingen skulle hÄlla sig helt borta frÄn att vara synliga pÄ sociala medier, eller att vara överdrivet aktiv med att synas pÄ sociala medier, pÄ sÄ mÄnga sÀtt som möjligt.

Syftet med uppsatsen var att studera de trender som finns inom mötesindustrin idag för att skapa en konceptutveckling genom anvÀndandet av verktyget omvÀrldsanalys samt teorier frÄn upplevelseproduktion. Vi har dÀrefter applicerat denna konceptutveckling pÄ Nordkalotten hotell och konferens. Vi har utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats, ett induktivt arbetssÀtt med kvalitativ datainsamling inom berört omrÄde. Genom omvÀrldsanalys har trender som kan appliceras inom konferensvÀrlden analyserats för att sedan appliceras i den konceptutveckling som föreslagits till Nordkalotten hotell och konferens.Resultatet av vÄr studie rekommenderar anvÀndandet av sociala medier som ett relationsbyggande kommunikationsverktyg för företag och organisationer inom konferensindustrin..

Studenter har ofta som ma?l att fa? ett arbete efter avslutade studier och med ho?g konkurrens pa? arbetsmarknaden skulle personal branding, personligt varuma?rkesbyggande, i sociala medier kunna vara ett bra hja?lpmedel fo?r att fa? ett arbete. Men hur ma?nga utnyttjar egentligen detta? Uppsatsens syfte a?r att belysa denna kombination. Fra?gesta?llningen handlar om hur studenter inom olika yrkesomra?den upplever och hanterar presentationen av sig sja?lva i sociala medier.

Denna studie understryker den sociala miljöns betydelse för enÀggstvillingars identitetsskapande. Hur utvecklas identiteten hos tvÄ genetiskt identiska individer som vÀxer upp i samma miljö? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tio enÀggstvillingar, som Àven vill ge en inblick i hur enÀggstvillingar upplever sin relation till sin tvilling och hur de upplever att de uppfattas av den sociala omgivningen. I vÄr teoretiska referensram har vi anvÀnt oss av diverse identitetsteorier som betonar interpersonella- och grupprocesser, Cooleys teori om spegeljaget samt den sociala jÀmförelseteorin som presenteras av Festinger. I resultatet framgick det hur enÀggstvillingars identitet uppfattas i förhÄllande till sin tvilling, dÀr omgivningen hade en betydande roll i enÀggstvillingarnas identitetsskapande men Àven hur jÀmförelser direkt pÄverkade den egna sjÀlvkÀnslan.

Anva?ndandet av sociala medier har o?kat med ett inneha?ll inriktat mot tra?ning och ha?lsa, vilket har haft en inverkan pa? de kroppsideal som finns idag samt att det har visats ge en o?kad stress och a?ngest hos unga. Stra?van efter den perfekta kroppen har visats vara en bidragande faktor till utvecklandet av a?tsto?rningar. Ortorexi a?r en relativt ny typ av a?tsto?rning som har blivit en allt sto?rre trend i dagens samha?lle och inneba?r en stra?van efter den perfekta kroppen samt o?kad tra?ningsma?ngd.

Genom att la?sa tidigare forskning om Generation Y, inneha?llsmarknadsfo?ring och om sociala medier under uppsatsprocessen fo?ra?ndrades problemsta?llningen succesivt, i enlighet med en abduktiv forskningsansats. Studiens fokus utvecklades fra?n att underso?ka alternativa marknadsfo?ringsmetoder vid marknadsfo?ring mot Generation Y till att omfatta pa? vilken social medieplattform Generation Y a?r mest mottaglig fo?r inneha?llsbaserad marknadsfo?ring.Syftet med denna studie a?r att hja?lpa fo?retag vars ma?lgrupp a?r Generation Y att rikta sin inneha?llsmarknadsfo?ring i ra?tt kanaler och pa? detta sa?tt spara tid och pengar. Fo?r att uppfylla syftet och besvara studiens problem samlades empirisk data in genom en webbaserad, kvantitativ enka?tunderso?kning som genomfo?rdes av totalt 301 respondenter, alla tillho?rande Generation Y.

Denna studie har undersökt hur svenska artister och representanter frÄn svenska skivbolag uppfattar det rÄdande digitaliserade medieklimatets inverkan pÄ musikbranschen. Syftet var att ta reda pÄ hur artister samt skivbolag förhÄller sig mot sociala medier, samt att undersöka hur deras upplevelser frÄn en allt mer digitaliserad musikbransch ser ut. För att kunna utvinna en sÄ djup analys som möjligt har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har genomfört fem djupintervjuer, varav tre med representanter frÄn tre olika skivbolag, samt tvÄ med tvÄ olika osignerade artister. Jag valde att genomföra intervjuer med dessa tvÄ olika aktörer i hopp om att kunna fÄ olika perspektiv i mina frÄgor. Jag har relaterat min analys till teorier om bland annat digitalisering, medieproduktion samt fankulturen. Resultatet har visat pÄ att sociala medier Àr nÄgot mycket viktigt gÀllande bÄde artisters kamp om att nÄ framgÄng i en allt hÄrdare konkurrens dÀr bruset av osignerade band och artister blir intensivare, samt nÀr det gÀller skivbolags arbete med att marknadsföra sina artister. Dock rÄder det delade uppfattningar mellan artisterna och de olika skivbolagen rörande hur de sociala medierna bör anvÀndas.

Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förÀndras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker anvÀnder sig av sociala medier för att nÄ ut till sina vÀljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot tvÄ fiktiva politiker, pÄverkas av traditionella och sociala medier. I studien anvÀndes en experimentell mellangruppsdesign dÀr deltagarna slumpmÀssigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems frÄn dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes pÄ internet, deltog 126 personer. För att mÀta deltagarnas attitydförÀndringar anvÀndes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frÄgeformulÀr.

Internet har i jÀmförelse med andra kommunikationskanaler som TV och radio vuxit fram vÀldigt fort, och en utveckling av detta Àr sociala medier, dÀr interaktion och kommunikation Àr tvÄ viktiga ledord. För turismföretag kan dessa plattformar fylla en marknadsföringsfunktion, om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt, och i bÀsta fall skulle de ocksÄ kunna hjÀlpa turistbyrÄer att attrahera fler gÀstnÀtter till sina stÀder. Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra hur de tre skandinaviska huvudstÀdernas turistbyrÄer marknadsför sig via sociala medier mot turister och se vilka förvÀntningar de har för det framtida anvÀndandet av dessa plattformar. AnstÀllda pÄ de tre olika turistbyrÄerna har intervjuats för att fÄ höra om deras erfarenheter med anvÀndandet av sociala medier, och i detta fall just Facebook och Twitter. Vi har Àven intervjuat en expert pÄ sociala medier för att se om det finns nÄgot sÀtt som Àr mer effektivt vid marknadsföring via dessa.

Syftet med denna studie var att beskriva och ge djupare förstÄelse för hur unga vuxna arbetslösa i VÀstra Götalands lÀn upplever sitt identitetsskapande och sin levnadssituation. I denna studie utfördes tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i Äldrarna 18-29 Är. DÄ vi anser att identiteten Àr social valde vi i vÄr studie att utgÄ frÄn Symbolisk interaktionism, med underliggande teorier som definitionen av situationen (Charon, 2004; Svensson, 1992), den generaliserade andre (Mead, 1976), spegeljaget (Mortensen, 2003) och stÀmplingsteorin (Goffman, 1972; Becker, 1963). Att vara arbetslös pÄverkar mÄnga olika delar av livet och Àr av allra högsta grad avgörande för hur individen upplever sin levnadssituation och sitt identitetsskapande. Det som framkommit pekar frÀmst pÄ vikten av de sociala interaktionerna gÀllande arbetslöshet samt dess betydelse för individen.