No abstract.

Studien syfte Àr att söka reda pÄ hur vÄldsutsatta kvinnor anvÀnder samt hÄller en social interaktion via sociala medier, frÀmst facebook. Det finns Àven en avsikt att söka reda pÄ hur anstÀllda pÄ kvinnojourer beskriver anvÀndandet av sociala medier. Genom fem semistrukturerade samtalsintervjuer har resultatet visat att det finns ett behov för kvinnor utsatta för vÄld att anvÀnda sig av sociala medier. Framförallt vad gÀller kontakten med de nÀtverk som de annars kan bli isolerade ifrÄn under tiden som de lever i förtyck och tiden efter, nÀr mÄnga upplever sig som vÀldigt isolerade. Det finns en bristande kunskap kring anvÀndandet av sociala medier och det sÀkerhetstÀnkande som behövs för att anvÀnda detta nya sÀtt att kommunicera vilket visat sig i de intervjuer som genomförts.

Studiens syfte Ă€r att undersöka ungdomars sociala medieanvĂ€ndande och hur dessa pĂ„verkar dem dĂ„ de Ă€r online och offline. Det som studien fokuserar pĂ„ Ă€r införlivande av tillhörighetskĂ€nslor, kollektiv sjĂ€lvkĂ€nsla och bekrĂ€ftelse via sociala medier hos informanterna. Det Ă€r en kvalitativ metod som anvĂ€nds i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras och kopplas till tidigare forskning samt Richard Jenkins teori om social identitet vilken inkluderar begrepp som grupper, kategorisering, institutionalisering, habitualisation, identifikation, sjĂ€lvbild och offentlig image. Även Berger och Luckmanns begrepp face-to-face interaktion och socialisationsprocess anvĂ€nds i analysen samt begrepp som berör internetberoende.Det empiriska materialet analyseras enligt hermeneutiska principer, och visar pĂ„ att alla informanterna tar del av sociala medier varje dag.

Studien syftar till att undersöka den ökade pressen pÄ den personliga imagen pÄ de sociala medieplattformarna Facebook och Instagram och studera hur stockholmare i Äldrarna 20-30 uppfattar eventuella effekter av detta. Undersökningen har sin utgÄngspunkt i tvÄ vetenskapliga discipliner; medie- och kommunikationsvetenskap och psykologi och Àr baserad pÄ fyra kvalitativa informantintervjuer och tvÄ fokusgruppintervjuer om fyra respektive fem gruppdeltagare. Datamaterialet har dÀrefter transkriberats för att senare sammanstÀllas med hjÀlp av ett kvalitativt analysschema. TillÀmpad analysmetod Àr hermeneutisk meningstolkning som gÄr ut pÄ att analysera de separata delarna som skapar förutsÀttning för att förstÄ helheten. Analysschemat Àr dÀrför uppdelat pÄ fyra huvudteman: anvÀndarfrekvens, user gratifications, den personliga imagen pÄ sociala medier samt psykologiska effekter av deltagandet pÄ sociala medier.

Sociala medier har fÄtt en allt större betydelse i samhÀllet och vÀxer snabbt. Problem som uppstÄr vid yttranden i vilka arbetstagaren uttrycker sig negativt om sin arbetsgivare eller arbetsplats, eftersom lojalitetsplikt rÄder i ett anstÀllningsförhÄllande. PrivatanstÀllda har en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare och har inte den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Den grundlagsskyddade yttrandefriheten gÀller gentemot det allmÀnna, vilket betyder att offentligt anstÀllda har yttrandefrihet gentemot sin arbetsgivare till skillnad frÄn privatanstÀllda. Inom privata anstÀllningar Àr lojalitetsplikten lÄngtgÄende och uppstÄr nÀr ett anstÀllningsavtal ingÄs.

Titel: Vad fort det gÄr! ? en studie av offentliga verksamheters instÀllning och lÀrande av krishantering i sociala medierFörfattare: Jesper Franke och Johanna LyngarthUppdragsgivare: Bengt Johansson, JMGKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Mathias A. FÀrdighSidantal: 43Antal ord: 12 163 (exl. abstract, executive summary och bilagor)Syfte: Att undersöka svenska, offentliga verksamheters instÀllning till socialamedier samt vad de har lÀrt sig av att ha hanterat kris i dem.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer av respondentkaraktÀr.Material: Tio respondentintervjuer med representanter frÄn sex olika offentliga verksamheter.Huvudresultat: Resultatet visar att de intervjuade offentliga verksamheterna har registrerade konton i sociala medier, men att kvalificerad nÀrvaro dÀr krÀver resurser. De verksamheter som avsatt mindre resurseranvÀnder plattformarna som envÀgskanaler, dÀr man inte kan utnyttja deras interaktiva fördelar.

Bakgrund och problemformulering: TillgÄng till information Àr en naturlig och nödvÀndigkomponent för en vÀl fungerande ekonomistyrning inom företag. Sociala medier företrÀder enny vÄg av informationsflöde i form av ostrukturerad data. Denna ökade mÀngd ostruktureraddata har kommit att stÀlla krav pÄ hantering och analys av denna, vilket i sin tur förÀndrarförutsÀttningarna för ekonomistyrning inom företag. Företag som kan hantera information pÄett effektivt sÀtt kan utveckla strategiska konkurrensfördelar. Dock finns det begrÀnsadkunskap om hur information frÄn ostrukturerad data kan och ska hanteras inom företag.Företag som inte anammar nya tekniker för att hantera och analysera stora mÀngderostrukturerad data riskerar att gÄ miste om viktiga konkurrensfördelar.Syfte: Att identifiera, undersöka och analysera hur information frÄn sociala medier pÄverkarentreprenörsföretags ekonomistyrning.Metod: Undersökningsmetoden utgörs av en avslöjande singel casestudie.

Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka och kartlÀgga hur unga vuxna frÄnkristna minoritetsförsamlingar i VÀsterbotten och Norrbotten upplever religiösa krÀnkningarpÄ sociala medier. Som bakgrund till denna studie ligger forskning kring sociala medier ochinternets nya status, web 2.0. Metoden för studien har varit kvalitativa forskningsintervjuer,en enskild intervju och tvÄ fokusgruppsintervjuer. Till hjÀlp under intervjuerna har memesanvÀnds som material. Resultatet av intervjuerna har framstÀllts med ett fenomenologisktteoriperspektiv och visar pÄ att dessa unga kristna upplever religiösa krÀnkningar online, mensÀllan gör nÄgot Ät det.

Detta examensarbete handlar om hur nÀrvaron pÄ sociala medier ser ut för svenska morgonprogram pÄ radio. Hur mycket interagerar de med sina lyssnare? Studien Àr till för att delvis ge radiokanalerna en medvetenhet om hur de arbetar, men ocksÄ att lÀra att det inte bara Àr att skriva nÄgra inlÀgg ibland utan att det krÀvs en strategi för att vinna hem sina lyssnare. Undersökningen görs genom insamling av data frÄn sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram som dÀrefter jÀmförs i diagram. Med en utgÄngspunkt i Shannon och Weavers kommunikationsmodell som idag har utvecklats till en tvÄvÀgskommunikation tittar författarna nÀrmre pÄ hur morgonprogrammen interagerar med sin publik.

Syftet med avhandlingen var att fÄ fram konkreta förslag pÄ hur svenska dagligvaruföretag kan arbeta med Facebook i sin marknadsföring för att öka bÄde befintliga och nya kunders varumÀrkeslojalitet till företaget.Teorikapitlet innehÄller teorier kring Àmnena varumÀrke, mÀrkeslojalitet, kommunikation, Internet, sociala medier och Facebook. Ytterligare information har Àven samlats in genom intervjuer med tre experter inom sociala medier för att styrka teorierna kring sociala medier.Studien visade att svenska dagligvaruföretag idag inte anvÀnder sig av Facebook i dess fulla kapacitet. Genom att anvÀnda sig av en kombination av grupper, sidor, applikationer och event kan företag stÀrka sina kunders varumÀrkeslojalitet. Det handlar om att anvÀnda dessa olika verktyg för att skapa en relation med kunden och en kanal för dialog. Kan företaget sedan besvara kundens frÄgor och funderingar pÄ ett bra och snabbt sÀtt genom denna nya mediekanal kan en lÄngvarig relation skapas mellan kunden och företaget som i sin tur leder till varumÀrkeslojalitet hos kunden. .

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ likheter och skillnader mellan stora och smÄ hotellkedjor i sÀttet hur dessa marknadsför sig via sociala medier.Till detta syfte har vi arbetat mot tre frÄgor:Hur anvÀnder sig hotellkedjor av sociala medier i sin marknadsföring?Hur ser interaktionerna ut mellan hotell och deras följare via sociala medier?Har storleken pÄ hotellkedjor nÄgon betydelse i sin marknadsföring via sociala medier?Metod: För att komma mer pÄ djupet inom Àmnet har vi valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod samt en observation. Det empiriska material vi samlat för arbetet Àr frÄn fyra respondenter frÄn fyra hotellkedjor som Àr insatta och har betydande roller i det vi valt att studera. Alla har vi intervjuat ansikte mot ansikte och observationen Àr genomförd i form av sammansatt matris.Slutsats: Vi har genom utförda intervjuer och analys identifierat hur smÄ och stora hotell förhÄller sig till sociala medier. UtifrÄn detta har vi Àven funnit likheter och skillnader mellan stora och smÄ hotellkedjor i sÀttet hur dessa anvÀnder sig av dem sociala medierna som marknadsföringskanaler.

I denna uppsats undersöks designmönster. Tidigare, erkÀnda designmönsterbibliotek har anvÀnts som grund för att ta fram en ny designmönstermall. Sedan har sex designmönster identifierats och skapats frÄn sociala medier med hjÀlp av mönsteridentifikation, dessa Àr: gilla-knapp, hashtag, dela, kommentera, lÀgga upp bilder och nyhetsflöde. Vidare har intervjuer med sju respondenter frÄn olika Stockholmbaserade webbyrÄer genomförts för att undersöka huruvida de identifierade mönstren frÄn sociala medier pÄverkar deras webbdesign. Centralt för undersökningen var dessutom att ta reda pÄ om webbyrÄer idag överhuvudtaget anvÀnder sig av designmönster nÀr de bygger en webbplats.

Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur en grupp kvinnliga anvÀndare av sociala medier kÀnner inför relationen stress och sociala medier. Det som har tolkats av mig Àr kvinnornas egna berÀttelser av upplevelser och kÀnslor kopplade till anvÀndandet av sociala medier.Metod:Undersökningen baserades pÄ tillvÀgagÄngsÀttet hos en fokusgruppintervju men höll formen av ett förtroligare samtal. Eftersom Àmnet för undersökningen ansÄgs falla inom ramen för frÄgor av kÀnslig art, valdes den traditionella intervjuformen bort. Det var viktigt att deltagarna i studien kunde kÀnna trygghet i gruppen och med forskaren. Fyra deltagare medverkade i undersökningen, med forskaren som observatör.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Studien redogör för vad tre företag anser att det finns för möjligheter med att anvÀnda sig av tekniker inom sociala medier. BÄde för att kunna sprida kunskap och information internt i företaget samt med kunder och partners externt. Tidskrifter och vetenskapliga artiklar inom IT-relaterade omrÄden skriver frenetisktom hur sociala medier kan stödja verksamheter och möjliggöra enklare samarbete för företag. Via vÄr litteraturstudie har vi funnit att dagens KMS inte stödjer dagens behov gÀllande kunskaps- och informationsspridning. Studiens syfte Àr att undersöka vilka tekniker som företagen anvÀnder sig av idag för att sprida kunskap och information internt och externt samt vilken kunskap och ambition som företag har gÀllande tekniker inom sociala medier och vilka möjligheter de ser.