Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Ma?let med detta examensarbete har varit att studera Migrationsverkets va?ntrum vid Asylpro?vningsenheten i Flen och hur det anva?nds. Detta fo?r att identifiera rummets brister och fo?rba?ttringsmo?jligheter. Syftet har vidare varit att ta fram ett gestaltningsfo?rslag som skapar en tydligare identitet fo?r rummet och som bidrar till en starkare la?nk mellan beso?kare och myndighet.Genom metoder, sa?som observationer, platsanalys, notationer, intervjuer samt omva?rldsanalys, har en o?kad fo?rsta?else fo?r va?ntrummet skapats och det har konstaterats att det finns en brist vad ga?ller rummets igenka?nning och identitet.Med hja?lp av litteratur och resultatet fra?n metoderna har ett gestaltningsfo?rslag sedan utvecklats.

Arbete har en stor påverkan på individens liv. Det ger förutsättningar för att kunna försörja sig och är del av ens identitet. Förlust av förmåga att arbeta är både negativt för individen och samhället. I arbetet med den vuxna människan i arbetslivet har arbetsterapeuter, trots stor kunskap och kompetens gällande människan i aktivitet, en begränsad utbredning inom arbets-rehabiliteringen, speciellt inom företagshälsovården. Syftet med denna studie var att identifiera viktiga kategorier vid en funktionsbedömning.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Många kvinnor som får diagnosen bröstcancer, blir ofta tvungna att göra ingrepp på sitt ena bröst, som resulterar i att hela eller delar av bröstet måste avlägsnas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst utifrån kvinnlig kropp och identitet, sexualitet och relationen med partnern. 12 kvalitativa internationella publicerade artiklar har analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre stycken kategorier med tillhörande subkategorier: Förlust av en förändrad kropp och att få en ny identitet, Saknad i det sexuella livet, Att få stöd och känna rädsla i sin relation.

anställda inom Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF). Syftet med uppsatsen är attundersöka hur samverkan fungerar utifrån tre fokusområden; kommunikation, roller ochansvarsfördelning samt delaktighet och samverkan. För att uppnå syftet med uppsatsenställdes följande frågor; ?Hur fungerar kommunikationen inom RKUF??, ?Hur tydlig är rollochansvarsfördelningen för frivilliga och anställda inom RKUF??, I vilken utsträckning ärfrivilliga och anställda delaktiga i organisationens planering, arbete och beslut??, ?Vad är dengenerella uppfattningen om hur samverkan och samhörighet fungerar inom RKUF??. Studiengenomfördes med hjälp av kvantitativ metod.

Den här studien handlar hur språket påverkar en persons identitet och handlingsutrymme. Det är en kvalitativ studie baserad på fyra intervjuer. Samtliga intervjupersoner är latinamerikanska män, bosatta i Sverige. Två av dem pratar flytande svenska medan de andra två håller på att lära sig. Syftet är att beskriva dessa personers egna erfarenheter av hur deras nya språk, svenskan, har påverkat deras syn på dem själva och deras möjligheter att agera i samhället.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur barn och pedagoger i förskolan samspelar med varandra under vardagliga situationer. Vi har fått fram att både barn och pedagog intar olika roller i samspelet vilket påverkar deras sätt att interagera med varandra. Vi har valt att observera samspelet utifrån ett genusperspektiv där vi har fokuserat på om samspelet artar sig annorlunda beroende på barnets kön och om pedagogen intar olika roller beroende på barnets kön.Syftet med undersökningen var att vi ville öka vår kunskap om hur genus används och arbetas med i förskolan. Pedagoger och barn är ständigt i ett genusarbete under en vanlig dag i förskolan och vi ville observera de samspel och bemötanden en vanlig dag ger. Resultatet blev att det gjordes skillnader på könen men inte nödvändigtvis de traditionella skillnader som litteraturen belyser.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter det finns för skolan och historieundervisningen om man sätter den mänskliga hjärnan i centrum. Berättade som metod i historieundervisningen presenteras närmare och en diskussion om identitet som begrepp och verktyg i undervisningen avslutar undersökningen. Studien syftar till att väva samman neurovetenskapens område med historiedidaktikens fält. Metoden för uppsatsen bygger i första hand på insamlad fakta från olika forskningsområden: neurovetenskaplig forskning, kognitionsvetenskap, psykologi, kognitiv psykologi, filosofi samt studier i historiedidaktik. Resultatet bygger på en diskussion som sammanställer forskningen och ger förslag på hur forskning kring hjärnan kan utnyttjas för att forma en mer enhetlig skolverksamhet..

Sammanfattning Inledning: Dyslexins möjliga konsekvenser för elevers läsande och skrivande är väl kartlagt inom forskningen. Den forskning som gjorts inom fältet har ofta gjorts utifrån ett lärar-, föräldra-, eller skolperspektiv. I denna studie belyses möjliga sekundära konsekvenser av diagnosen dyslexi utifrån elevens egna perspektiv i relation till elevers självuppfattning, identitetsutveckling och bemötande. Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med denna studie är att problematisera den etikettering som diagnosen dyslexi innebär genom att lyfta fram dess positiva och negativa konsekvenser för självuppfattning, identitet och bemötande. Studien syftar till att förstå relationen mellan dyslexi, självuppfattning och identitet ur elevens perspektiv.

Syftet med uppsatsen är att belysa vad som kan göras för att undvika konflikter inom band och för att hantera dem, detta genom att undersöka olika konflikter inom band och genom att se vad bandmedlemmarna berättar om dem. Syftet är också att reflektera över på vilket sätt resultaten kan överföras på och vara användbara för organisationer.Metoden består av en induktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi, dessutom har undersökningen skett i form av en fallstudie. Detta medför att det var möjligt att samla in empirin som sedan kunde tolkas med hjälp av teorin och vidare var det möjligt att undersöka ett fenomen i stället för att bevisa någonting. Det användes kvalitativa intervjuer med medlemmar i ett band där de intervjuade fick prata om sina egna upplevelser för att få fram empiri, samt böcker om Mötley Crüe och Kiss.Studien visar att medvetenhet om olika roller och samspel mellan bandmedlemmar är viktig för hantering av konflikter och för att undvika dem. Studien ger närmare inblick på detta genom att beskriva olika samband mellan konflikter och bland annat gruppdynamik, roller, förväntningar, behov och krav.

Dagens samhälle skapar tillfällen men samtidigt också nya krav på individen. Individen har idag möjligheten att själv göra sina individuella val men valen har sina baksidor och det är inte alltid så att valen utgörs helt av oss själva. Den här antologin belyser hur Det vi kallar livet? skapar valmöjligheter och vilka konsekvenser det kan ha för individen och hennes identitet och livsvillkor. Vi uppmärksammar hur deltagarna i studien ser på olika fenomen samt vilka styrningsmoment som eventuellt kan ligga bakom valens möjligheter.?Det kallas livet?? är en kvalitativ studie som bygger på empiriskt datamaterial.

The purpose of this paper is to examine how six students who attend a high school relate to their multilingualism and emphasize how their multilingualism has affected their views of themselves and their identity. The fundamental questions were:How do six students who attend a secondary school relate to their multilingualism?How has students' multilingualism affected their views of themselves and their identity?I did use a qualitative research method in terms of interviews to receive answers for my inquiries.Carla Jonsson (2010) speaks inter alia about ?the third space? which concerns adolescents creating a ?third room?. Almqvist (2006) believes that adolescents that are exposed to discrimination and prejudices can lead to them turning their backs on society in disappointment. Boyd (1985) has, in his thesis, found that multilingual students communicate with the majority language and with their mother tongue with their parents.

Uppsatsens syfte är att undersöka konsekvenser och eventuella konflikter av att vara anställd i en offentlig verksamhet och att samtidigt vara politiskt aktiv inom utomparlamentariska vänsterrörelser där man arbetar utifrån en långtgående kritik av olika systemorättvisor. Frågeställningarna tar upp hur man som socialarbetare inom offentlig sektor kan utöva motstånd inom och utom arbetet och vad konsekvenserna av motståndet blir, hur socialarbetare förhåller sig till den eventuella konflikt som detta motstånd leder till och hur det påverkar identitet/självbild att vara i motståndsposition. Uppsatsens frågeställningar har undersökts ur ett maktperspektiv på motstånd med hjälp av teorier om identitet kopplat till motståndspositionen och kollektiva processer i skapandet av grupper som rör sig mellan en utanför- och innanförposition i samhället. Resultatet är att personer som är aktiva inom en utomparlamentarisk vänsterrörelse och samtidigt arbetar med socialt arbete inom offentlig sektor upplever detta som mycket problematiskt. De hanterar det genom att göra avvägningar kring vilka motståndshandlingar de utför, och hur mycket de berättar på sitt arbete om sin politiska aktivism..

Modernismens storhetstankar om mänsklighetens obegränsade kapacitet har gjort den postmoderna människan smärtsamt medveten om mänsklighetens begränsningar. Medvetenheten förvandlar bland annat den problemfria semestern till en moralisk terräng. Valet av semester anses påverka både resenären och värddestinationen. I denna undersökning söks en förståelse för samtida moraliskt resande genom att studera volontärresans arrangemang och volontärresenärers upplevelser. Teorier som behandlar kulturell identitet, turismens kultur, den postmoderna resenären samt moraliskt resande och hållbar turismutveckling kopplas till empiri grundad på djupintervjuer med volontärresenärer samt representanter från två olika volontärresearrangörer.

Denna uppsats syfte var att studera värnplikten som en socialiseringsprocess där social identitet skapas. Uppsatsen bygger på två frågeställningar som berör syftet närmare: Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till det militära i förhållande till sitt civila liv innan värnplikten? Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till sitt nuvarande civila liv i förhållande till det militära liv de lämnat?Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med hermeneutik som tolkningsgrund. Urvalet består av tio informanter som gjort värnplikten. I intervjuerna speglade informanterna sina upplevelser från och tankar om värnplikten.