Uppsatsen handlar om Malmö konstmuseums fasta utstÀllning "FrÄn 1500 till Nu" och hur besökaren förhÄller sig till utstÀllningen ur ett makt-, genus- och identitetsperspektiv. Uppsatsen Àr inriktad pÄ museibesökare som fungerar som informanter. Upplevelsen pÄ museet, historia och kulturarv, identitet, Àkthet och sanning, kvinnors plats i utstÀllningen Àr nÄgra av de punkter som tas upp. Uppsatsen undersöker hur informanterna relaterar till utstÀllningen, vad de vill att museet ska erbjuda dem och hur besökarna anvÀnder det de tagit del av pÄ museet..

Under vÄrterminen 2011 har jag studerat hur ett verktyg pÄverkar en arbetsprocess. FrÄn en idé har ett projekt vuxit fram och tvÄ ljudbanker för musikproduktion har producerats, detta har gjorts möjligt genom att jag har studerat digital ljudproduktion pÄ Blekinge Tekniska Högskola, dÀr intresset för det som blivit mitt kandidatarbete, har vÀckts till liv. Mitt kandidatarbete har resulterat i tvÄ ljudbanker, den ena banken har fokus pÄ digitala trummor medan den andra har fokus pÄ synthar. Slutreflektionen berÀttar hur denna process har gÄtt tillvÀga, och hur resultatet blev. Jag för fram för- och nackdelar av arbete i Dune, hÀmtar fakta frÄn kÀnda producenter inom elektronisk musik och bedömer det resultat jag har fÄr.

Bakgrund: I dagens kunskapssamhÀlle Àr företag som förlitar sig pÄ individers kompetens för framgÄng oftast mycket sÄrbara. Allt fler företag i kunskapsintensiva brancher har ocksÄ problem med en allt för hög personalomsÀttning. Konsultföretag beskrivs oftast som exempel pÄ ett kunskaposföretag. I dessa företag arbetar ofta de anstÀllda en större del av arbetstiden hos kund. Företagen har dÄ svÄrt att kontrollera de anstÀlldas insatser samtidigt som det fysiska anstÄndet till det egna företaget kan pÄverka individens kÀnsla av delaktighet och vilja att stanna kvar som anstÀlld i företaget.

Bakgrund: Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr ett debatterat omrÄde bÄde inom forskning och inom media. SvÄrigheter med lÀsning och skrivning skapar i förlÀngningen snÀvare grÀnser för bÄde utbildning, social status och personlig utveckling. För att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter behöver pedagoger ha didaktiska och pedagogiska kunskaper om hur de ska möta dessa elever. Forskarna betonar vikten av kartlÀggning och test för att inte missa nÄgra elever, samt för att ringa in de specifika svÄrigheterna. Det Àr ocksÄ av stor vikt att insatser sÀtts in sÄ tidigt som möjligt.

The aim of this study is to study the construction of literary values. I have been looking at how literature awarded with sponsored literary prizes has been reviewed in four major English and American newspapers. I have been studying the reception of literature by Ian McEwan, Hilary Mantel, Colm TĂłibĂ­n and Zadie Smith between 2000 and 2012. The prizes in focus are the Man Booker Prize, the Orange prize for fiction and the Costa Awards. There seems to be an increasing number of articles related to each author after they have been awarded a prize, however with little change in the content of the reviews.

Detta examensarbete behandlar hur individers mÄl, stÄndpunkter och attityder kring ett föremÄl kan anvÀndas i föremÄlets design för att individerna lÀttare skall kunna identifiera sig med föremÄlet ifrÄga samt betrakta det som eget och/eller vÀnligt sinnat. Denna metod för design av föremÄl testades genom design och modellering av ett stridsfordon, vilket sedan utvÀrderades i en enkÀtundersökning tillsammans med ett redan existerande vÀsterlÀndskt stridsfordon. Syftet med undersökningen var att undersöka vilket av stridsfordonen som mÄlgruppen ansÄg vara lÀttast att identifiera sig med/framstod mest som egen.Undersökningen visade att stridsfordonet som designats med tanke pÄ mÄlgruppens  mÄl, stÄndpunkter och attityder ocksÄ i större utstrÀckning upplevdes  som vÀnligt sinnat/egen..

Titel:Skicka vidare ? ungdomars val av kommunikationskanaler för att fÄ information omfritidsaktiviteterFörfattare:Johanna FasthUppdragsgivare:Göteborgs stad Centrum, enheten FritidKurs:Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapVid institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:VÄrterminen 2011Handledare:Annika BergströmSidantal:39 sidor, 15 824 ordSyfte:Att undersöka vilka kommunikationskanaler ungdomar anvÀnder sig av och efterfrÄgar för attfÄ information om fritidsaktiviteter i Göteborgs centrum.Metod och material:Kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper med totalt nio ungdomar i Ärskurs 9.Huvudresultat:Resultatet visar att ungdomarna frÀmst fÄr information om fritidsaktiviteter genom kompisar, dels via sociala sajter, t.ex. Facebook och dels via personliga möten. Undersökningen visar Àven att ungdomarna tycker att information genom det personliga mötet Àr lÀttare att ta till sig Àn information som fÄs via affischer och flyers. Ungdomarna anser att sms-utskick Àr en bra informationskanal för att fÄ information om fritidsaktiviteter..

?Virtuell lek med sand och vatten? Àr ett projekt i samarbete med HAGS Aneby AB. Syftet med lekredskapet Àr att reducera barns stillasittande vardag. Genom att koppla samman fysiskt stimulerande lek med möjligheterna inom de virtuella leksaksvÀrldarna Àr mÄlet att underlÀtta övergÄngen mellan de digitala, passiva spelaktiviteterna och mer fysiskt stimulerande aktiviteter. Med utgÄngspunkt i den klassiska sandlÄdan ville jag undersöka och utveckla sandlÄdans potential.

Rapporten syftar pÄ att utvÀrdera tvÄ gratisprogram samt ett kommersiellt program för att övervaka servrar i en Windowsmiljö.I dagslÀget Àr det viktigt för företag att servrar och tjÀnster Àr tillgÀngliga dygnet runt. Ett driftavbrott kan leda till förluster i bÄde kapital och information. Detta kan motverkas genom att övervakningsprogram varnar tekniker nÀr fel intrÀffar. Genom att fÄ reda pÄ problem i god tid kan risken för datorhaveri förebyggas.I undersökningen har övervakningsprogrammen utvÀrderats efter angivna punkter i en kravspecifikation. UtvÀrderingarna skedde genom att försöka fÄ samma tjÀnster att övervakas i de olika programmen.

SAMMANFATTNINGTitel:Relationsbyggande i e-handel ? kundrelationer utan det personliga mötetFörfattare:Maria HellquistHandledare:Leif RyttingKurs:Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 hp. Turismekonomprogrammet, Linnéuniversitetet, HT 2012.SyfteSyftet med uppsatsen Àr att ge en djupare förstÄelse för kundrelationer inom e-handeln genom att analysera och utreda:? PÄ vilka sÀtt förtroende och lojalitet kan frÀmjas i relationsbyggande inom e-handeln? VarumÀrkets betydelse för relationsskapande i e-handeln.? Det virtuella servicelandskapets roll i relationsbyggande, med avseende pÄ bÄde hemsidan och social media.I anslutning till detta har följande forskningsfrÄga formulerats? Vad Àr karaktÀristiskt för relationsbyggande och lojalitetsskapande i nÀtbaserade företag inom konsumentvaruhandeln?MetodJag har i denna uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning dÄ jag vill fÄ en djupare förstÄelse av fenomenet snarare Àn en bred bild. Undersökning kom att anta en abduktiv karaktÀr eftersom jag har utgÄtt frÄn det empiriska materialet men samtidigt haft den teoretiska basen i Ätanke.

För mĂ„nga Ă€r arbetet den mest centrala delen ilivet dĂ€r de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, kĂ€nslaav sammanhang, Ă€r meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med Ă„tta deltagare iĂ„ldrarna 40 till 65 Ă„r med varierande yrken. Ett heterogent urval anvĂ€ndes föratt fĂ„ en sĂ„ stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att fĂ„ göra gott i mötet medandra mĂ€nniskor samt att arbetet kĂ€nns meningsfullt.

Under vÄrterminen 2011 har jag studerat hur ett verktyg pÄverkar en arbetsprocess. FrÄn en idé har ett projekt vuxit fram och tvÄ ljudbanker för musikproduktion har producerats, detta har gjorts möjligt genom att jag har studerat digital ljudproduktion pÄ Blekinge Tekniska Högskola, dÀr intresset för det som blivit mitt kandidatarbete, har vÀckts till liv. Mitt kandidatarbete har resulterat i tvÄ ljudbanker, den ena banken har fokus pÄ digitala trummor medan den andra har fokus pÄ synthar. Slutreflektionen berÀttar hur denna process har gÄtt tillvÀga, och hur resultatet blev. Jag för fram för- och nackdelar av arbete i Dune, hÀmtar fakta frÄn kÀnda producenter inom elektronisk musik och bedömer det resultat jag har fÄr. PÄ bÄde gott och ont har dessa tvÄ ljudbanker blivit tvÄ produkter.

The design process of an interaction design student is mostly collaborative and computer oriented. Based on this, it?s hard to believe that we have not yet found a tool that will facilitate our needs. With this in mind, which elements do we need to promote collaboration in a virtual design process? This thesis will include design processes, collaboration, creativity and virtual awareness, amongst others.

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

Varje Ă„r producerar Hollywood flertalet filmer med utgĂ„ngspunkt i historien och dessa formar den allmĂ€nna uppfattningen om historiska hĂ€ndelser och personer. Även i klassrummen har filmen hittat in och blivit en naturlig del av undervisningen för mĂ„nga historielĂ€rare. Det Ă€r dock, som tidigare forskning har visat, oklart huruvida dessa filmvisande lĂ€rare har en pedagogisk tanke bakom att trycka pĂ„ Play. Denna uppsats syftar till att ge en bild av historielĂ€rares didaktiska syn pĂ„ att visa film i undervisningen utifrĂ„n frĂ„gorna vad, hur och varför de gör det. Kvalitativa djupintervjuer efter en intervjuguide har genomförts med fem gymnasielĂ€rare.