Syfte: Marknadens spelregler förändras ständigt. Förslaget om slopad revisionsplikt kommer att innebära stora förändringar för redovisningsbranschen, framför allt när det kommer till vem som vinner slaget om kunderna. I rollen som redovisningskonsult ingår inte enbart bokslut, deklarationer och siffror. Det innefattar även stor portion med service, bemötande och kommunikation. Syftet med denna uppsats är i första hand att identifiera betydande faktorer som är viktiga för att utveckla långsiktiga kundrelationer och undersöka hur Redovisningshuset i Hudiksvall AB använder sig av dessa.

Små aktiebolag i Sverige behöver sedan 2010 inte längre bli reviderade. Trots detta väljer många små aktiebolag att fortsätta eller att påbörja ett samarbete med en revisor. Detta tyder på att företagarna upplever att det finnas ett värde med revisionstjänsten. Tidigare litteratur berör främst nyttan med revision i större aktiebolag. I dessa företag finns det ett direkt värde med revision eftersom företagsledningen och aktieägarna är skilda.

Sammanfattning: Matlagning är för de flesta en aktivitet som utförs varje dag. Det är en aktivitet som påverkas vid funktionsnedsättning på grund av Reumatoid Artrit (RA). Kan inte personen med RA vara aktiv i matlagningen så kanske hon/han vill vara delaktig i denna aktivitet.Denna studie såg aktivitet och delaktighet enligt Model of Human Occupation (MOHO). Aktivitet är beroende av det vi vill, kan och gör. Aktivitet möjliggörs eller begränsas av social och fysisk miljö.

Denna rapport syftar till att, på Å&R Carton i Norrköping, analysera de interna flödena och processerna samt ge förslag på hur ledtider ska kunna reduceras väsentligt. Ett sätt att uppfylla syftet är att dela in verksamheten i processer genom olika metoder och kriterier förprocessbestämning. Valda metoder i rapporten är; kvalitativ ansats med hög validitet och reliabilitet, processbaserad verksamhetsanalys och procedurbeskrivning. Genom omfattande litteraturstudier, insamlande av data i form av intervjuer, benchmarking, platsundersökningar och interna dokument har nulägesmodeller arbetats fram. Analysen av dessa visar bland annat på att såväl planeringsprocessen som inköpsprocessen idag inte fungerar värdeadderande och bör ses över.

Inledning och problem: Äldreomsorgen står inför nya utmaningar. Andelen av den äldrebefolkningen ökar samtidigt som de äldre ställer högre krav på vården, vilket medför att ämnet föruppsatsen är högst aktuellt. Inom äldreomsorgen finns det nationella styr- och uppföljningsmetoder.Genom uppföljningar från Socialstyrelsen vet man att det finns en hel del förbättringspotential, somexempelvis att de äldre vill kunna vara med och påverka sin vardag mer. I uppsatsen studerasTubberödshus äldreboende i Tjörns kommun, där man delegerat ansvaret från staten, till kommunenoch sedan ända ner till den operativa nivån i form av en intraprenad. Med fallet studeras huruvidapersonalens engagemang och kunskap kan användas för att skapa styrmedel som kan förbättrakvaliteten för de boende.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ett delegerat ansvar från kommun tillverksamhetsnivå kan leda till en ökad kvalité inom äldrevården.

Alla verksamheter ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete, vilket fastslogs i lagen om skydd mot olyckor som trädde i kraft år 2004. Den största förändringen med den nya lagen blev att ansvaret för verksamheters brandskydd flyttades från kommunen till den enskilda verksamheten. För flertalet verksamhetstyper finns regler och lagar som avgör vilket brandskydd som krävs inom just den aktuella. För lägeranläggningar finns inga reglerande bestämmelser, utan lagen kräver endast ett skäligt brandskydd vilket kan tolkas på flera olika sätt av både anläggningar och tillsynsenheter.Vässarö är en lägeranläggning på en ö i Östhammars skärgård, som drivs av Stockholms scoutdistrikt. Verksamheten drivs till största del av ideellt arbetande ungdomar och vuxna.

I denna rapport beskrivs effekterna av att införa flödesgrupper och andra Lean-principer i en verkstad med avseende på flexibilitet i volym och produktmix. Fallstudier har gjorts på tre tillverkningsföretag där man har infört flödesgrupper; Sandvik Coromant (Sandvik), Atlas Copco Tooling (Atlas) och Volvo Construction Equipment (VCE).Efter att ha analyserat resultaten från fallstudierna kan konstateras att företag med hjälp av flödesgrupper och andra Lean-principer kan öka flexibiliteten i produktionen. De besökta företagen har erhållit liknande fördelar med avseende på flexibilitet efter införandet av flödesgrupper. Efter införandet fick man en kortare total genomloppstid för produkterna i verkstaden, vilket är indirekt kopplat till flexibilitet i både volym och produktmix. Den minskade genomloppstiden kunde erhållas dels tack vare enklare materialflöden och mindre rörelsesträckor för operatörer när maskiner flyttades närmare varandra till flödesgrupper.

I denna studie analyseras Folkpartiet liberalernas integrationspolitik utifrån deras motion Egenmakt, arbete och jämlikhet ? Liberal integrationspolitik. Fokus ligger på hur de behandlar utanförskapet och de människor som anses leva i utanförskap. En brännpunkt när utanförskap diskuteras är etnicitet varför detta också ligger i denna undersöknings centrum. Vidare ligger intresset på hur deras liberala ståndpunkter i motionen kommer till uttryck.I analysen av det empiriska materialet använder jag mig av kritisk diskursanalys för att metoden inte uppfattar sig själv som politiskt neutral och är politiskt engagerad i social förändring, vilket jag finner väsentligt i en undersökning av ett politiskt dokument som säger sig eftersträva lika rättigheter och lika möjligheter och som riktar sig till alla människor som lever i utanförskap.

Syfte och frågeställningarSyftet med föreliggande studie var att studera idrottsutövares och tränares uppfattningar om trötthet och självförtroende samt hur väl dessa stämmer överens med varandra. Frågeställningarna som användes var följande: Vad anser utövare och tränare påverkar utövarnas trötthet och självförtroende? Hur märks trötthet och självförtroende? Vad anses utövarna behöva hjälp med i arbetet med deras självförtroende och återhämtning? Vad anses utmärka en tränare som är skicklig på att läsa av utövarnas självförtroende?MetodSemistrukturerade intervjuer utfördes med damseniorer (n = 9) från elitlag i tre olika lagidrotter och deras tränare (n = 3). Genomsnittslängden för intervjuerna var för tränarna 113 minuter och för utövarna 48 minuter. Intervjuerna transkriberades ordagrant.

Karlsson, A., & Magnusson, T. (2013). Möjligheter och hinder ?En studie om förskollärares arbete med stora barngrupper. Examensarbete i pedagogik.

Syfte: Studiens syfte är att belysa vilken betydelse fortbildningen ?Matematiklyftet, modul problemlösning? har på ett arbetslags uppfattningar om problemlösning och vilken kompetens lärarna utvecklar för att i undervisningen kunna stödja alla elevers utveckling och lärande i matematik genom problemlösning, och med fokus på elever i matematiksvårigheter. Syftet är även att belysa hur lärarna utvecklar sin kompetens och att identifiera vilka faktorer som påverkar lärarna under kompetensutvecklingen. Teori: Formuleringen av forskningsfrågor och analys av resultatet utgår från en sociokulturell och socialkonstruktivistisk ansats då kollegialt lärande varit grunden för studien. Programteorin har använts som grund för att tolka de faktorer som påverkar lärarna under fortbildningen.Metod: Fallstudiemetoden inspirerad av etnografi, har använts för att besvara studiens syfte.

SammanfattningArbete med kemikalier innebär risk för att människor eller miljö utsätts för skadliga ämnen. Arbetsgivare har ansvar för att arbetstagare inte exponeras för farliga kemikalier i sådan nivå att hälsoproblem uppstår. För att uppnå detta krävs att arbetsplatser arbetar aktivt med förebyggande arbetsmiljöarbete. Denna magisteruppsats syftar till att se vilka hinder och möjligheter som kan finnas vid arbete med kemiska arbetsmiljörisker vid universitetslaboratorium.Analyser gjordes som bygger på material insamlat genom intervjuer och besök både på rutin- och forskningslaboratorier vid två sektioner inom samma institution vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).Resultaten av intervjuerna och studiebesöken visar att sektionerna har ett kemikaliesäkerhetsarbete som ger en arbetsplats som är förhållandevis säker att arbeta på. Engagerade medarbetare och chef bidrog till att rutiner fanns för säkert arbetet på de flesta av de undersökta laboratorierna.

Antalet frivilliga ökar alltmer och därmed ställs det alltfler krav på frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförståelse är att ledare inom ideella organisationer ska värna om de frivilliga, motivera, ?hålla lågan uppe? och stödja ?eldsjälarna?. Då det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset går tillväga för att leda frivilliga, är syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingår i organisationen och hur ledarna ser på sitt ledarskap.

Abstrakt Huvudsyftet med elevers skolgång är att förbereda barn och ungdomar för livets fortsatta utmaningar. Med ämnet idrott och hälsa vill man enligt styrdokumenten hjälpa elever in på en hälsosam livsstil och få dem att bry sig om sin och andras hälsa livet ut (Skolverket, 2011). ?Skolan går ut på att barn och ungdomar skall lära sig saker och ting som är nödvändiga för att klara sig i livet och alla ämnen bidrar till elevers lärande, eller med ett annat uttryck, bildning? (Annerstedt, 2007, s. 25).

Syftet med kartläggningsstudien är att undersöka om frivilligorganisationerna, som endast beviljades projektpengar för alkohol- och drogförebyggande arbete under åren 2003-2004, har fortsatt med projekten efter projekttidens slut, hur eventuella fortsatta projekt finansieras nu samt om projektledarna finns kvar i verksamheten. För att uppnå detta syfte valdes en deskriptiv, kvantitativ forskningsmetod. Kartläggningsfrågor i enkätform skickades via e-post ut till intervjupersoner inom de aktuella frivilligorganisationerna.Av tio svarande frivilligorganisationer uppgav åtta stycken att projektverksamheten än idag drivs i någon form. Projektverksamheterna finansieras idag med bidrag, inkomster från aktiviteter utförda av den egna verksamheten, samt pengar från den egna frivilligorganisationen. Arbetet drivs också helt ideellt eller finansieras genom att organisationen tar betalt för de tjänster som utförs.