De ideella idrottsföreningarna har en viktig position i vårt samhälle eftersom de bidrar med positiv utveckling för såväl samhälle som individ. Generellt finns en tydlig bild av hur Sveriges föreningsengagemang minskar och idrottsföreningarna har svårt att rekrytera ny ideell kraft. Det bidrar till att idrottsföreningarna går ifrån sina ideella grunder och istället börjar agera och ta till sig styrformer som liknar mindre företag för att föreningarna ska överleva. En sådan process kallas företagisering. Studiens syfte är att öka förståelsen gällande ideella idrottsföreningars upplevelser kring företagisering, att ge riktlinjer för hur föreningarna ska arbeta för att behålla de ideella insatserna samt visa på vilka faktorer som påverkar att föreningar blir företagiserade.

Riksidrottsförbundet är idrottsrörelsens samlingsorgan vilka bland annat ansvarar för den strategiska ledningen av den svenska idrottsrörelsen. Riksidrottsförbundet ska ansvara för att statliga medel används till att landets idrottsverksamhet drivs i enlighet demokratiska principer. Samtidigt består idrottsrörelsen av ideella idrottsföreningar med stark självbestämmanderätt. Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara huruvida Riksidrottsförbundet, i en kontext av starka värden om föreningsfrihet och organisationers självbestämmande, har möjlighet att styra sina medlemsorganisationer mot ökad jämställdhet. Detta har studerats utifrån Riksidrottsförbundets egna policy- och styrdokument rörande jämställdhet samt intervjuer med Riksidrottsförbundet, Svenska Fotbollförbundet samt en enskild ideell idrottsförening.

Syftet med vår studie var att undersöka hur ekonomisk krishantering sker i ideella idrottsföreningar samt varför ekonomiska kriser uppstår bland ideella idrottsföreningar. Vidare undersökte vi skillnader i ekonomisk krishantering mellan idrottsföreningar och vinstdrivande företag. Vi studerade även krishanteringsmodeller för att se om någon gick att tillämpa i idrottsföreningar. Till sist studerade vi hur föreningarna kan förebygga kriser. För att få svar på våra frågor gjorde vi en litteraturundersökning samt intervjuer med fem ishockeyföreningar.

Eftersom sportklubbar i Sverige a?gs av sina medlemmar kan inte privata akto?rer komma in och ko?pa upp en klubb. Vad som ha?nder i Sverige a?r ista?llet att ideella idrottsfo?reningar och ideella fo?reningar sammanblandar sitt varuma?rke. Pa? detta omra?de finns ingen tidigare forskning.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka ideella fotbollstr?nares sj?lvskattade kompetens i relation till de ?nskade behov de upplever i sin tr?narroll. Avsikten ?r ?ven att skapa en djupare f?rst?else f?r vad tr?nare faktiskt beh?ver i sin vardag f?r att l?ngsiktigt kunna m?ta de m?l och visioner som Svenska Fotbollf?rbundet (SvFF) har formulerat, ?s? m?nga som m?jligt, s? l?nge som m?jligt? och ?en spelarutbildning i v?rldsklass?. Studien syftar ocks? till att belysa eventuella k?nsskillnader i upplevd kompetens och uttryckt utvecklingsbehov. Metod: Unders?kningen genomf?rdes som en kvantitativ enk?tstudie riktad till ideella fotbollstr?nare fr?n hela Sverige.

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som länge har ökat och ännu fortsätter att öka, sett till statistiken. I dagsläget ligger mycket ansvar på ideella frivilligorganisationers bord. Men det krävs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera så bra som möjligt, så att de kan bistå med hjälp till alla kvinnor oavsett bakgrund. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med våldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillräckliga resurser. Vi försöker också ta reda på hur saker påverkas av den rådande könsmaktsordning som finns i samhället samt hur det ser ut med attityder kring våldsutsatta kvinnor.

Under 1900-talet har synen på ideella organisationer och deras roll i samhället skiftat. Från att ha varit de som i stort sett stod för samhällets sociala omsorg till att ha en marginal roll under välfärdsstatens storhetstid är de nu åter på framfart. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har det från regeringens sida lagt allt mer fokus på att stärka kommunernas stöd till anhöriga som vårdar äldre och sjuka, och framförallt på att ge de frivilliga en roll i detta. Det har avsatts stimulansmedel för ett utvecklat anhörigstöd och ett krav för att få del av pengarna är att kommunerna ska använda minst en femtedel av bidraget till försöksverksamhet med nya eller fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. I en av Skånes kommuner bedrivs det sedan år 2005 ett sådant projekt och uppsatsens syfte är att kartlägga hur kommunen och de frivilliga upplevt samarbetet i just detta projekt. Dessutom kommer samarbetet att analyseras utifrån teorier om frivilligsektorns roll och samverkan.

Ca 51% av den svenska befolkningen engagerar sig i ideellt arbete. Ca 600 miljoner timmar ideellt arbete läggs ned varje år, eller ca 350 000 heltidsarbeten. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse och kunskap om män och kvinnors motiv till deras ideella arbete. För att erhålla detta har i studien använts en kvalitativ ansats. Uppsatsen är avgränsad till kvinnor och män som arbetar ideellt i Norrbotten, samt utför frivilligt arbete inom ideella föreningar.

Ca 51% av den svenska befolkningen engagerar sig i ideellt arbete. Ca 600 miljoner timmar ideellt arbete läggs ned varje år, eller ca 350 000 heltidsarbeten. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse och kunskap om män och kvinnors motiv till deras ideella arbete. För att erhålla detta har i studien använts en kvalitativ ansats. Uppsatsen är avgränsad till kvinnor och män som arbetar ideellt i Norrbotten, samt utför frivilligt arbete inom ideella föreningar.

Bakgrund och problem: Definitionen av en ideell förening är en förening som finns till för att främja sina medlemmars intressen.  I Sverige finns det ett brett intresse av att vara en del av och arbeta med ideella uppgifter. Statistik visar att män och kvinnor arbetar ideellt 16 timmar per månad i ideella föreningar, stiftelser och liknande. Arbete som görs utan ersättning. Ideella föreningar har knappa resurser och letar efter vägar att på bästa sätt utnyttja dessa.

Det finns i nuläget väldigt lite forskning inom IT-säkerhet i ideella organisationer, trots att dessa organisationer är en viktig del av samhället och brister i deras IT-säkerhet kan leda till minskat förtroende från allmänheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-säkerhet hos medarbetarna i de ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och påverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer är mycket viktiga för IT-säkerheten i en organisation. För att förstå hur attityderna ser ut i ideella organisationer var det därför nödvändigt att ta reda på även kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-säkerhet, och även deras beteenden, var bristfälliga i flera aspekter.

Elitidrottsföreningarna i Sverige blir allt större och många av dessa omsätter mångmiljonbelopp, vilket ställer krav på bättre styrning inom föreningarna. De flesta elitidrottsföreningar är ideella och många upplever att det är svårt att styra ideella organisationer. En modell för styrning som tillämpats flitigt, främst inom den tillverkande industrin, är processtyrning. Processtyrning syftar till att uppnå högre kundvärde i det som verksamheten producerar genom effektivare resursanvändning. Hur processtyrning tillämpas inom ideella föreningar i Sverige är relativt outforskat.

Elitidrottsföreningarna i Sverige blir allt större och många av dessa omsätter mångmiljonbelopp, vilket ställer krav på bättre styrning inom föreningarna. De flesta elitidrottsföreningar är ideella och många upplever att det är svårt att styra ideella organisationer. En modell för styrning som tillämpats flitigt, främst inom den tillverkande industrin, är processtyrning. Processtyrning syftar till att uppnå högre kundvärde i det som verksamheten producerar genom effektivare resursanvändning. Hur processtyrning tillämpas inom ideella föreningar i Sverige är relativt outforskat.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera förekomsten samt karaktären av nyckeltal i ideella föreningars årsredovisningar. Vidare är syftet att utveckla nyckeltal för extern användning inom ramen för ett Balanced Scorecard i en ideell förening. Metod: Denna uppsats består av två delstudier. Den första delstudien, årsredovisningsstudien kan sägas vara av explorativ karaktär. Metoden vi använt oss av är en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod där de kvalitativa inslagen är övervägande.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.