Sök:

Sökresultat:

381 Uppsatser om Ideella föreningar - Sida 23 av 26

Svensk Elitfotboll - hur ser framtiden ut? En kvalitativ studie om den svenska elitfotbollens syn pÄ IdrottsAB och 51-49-spÀrren

Syftet med studien Àr att undersöka vad representanter för den svenska elitfotbollen har för tankar och Äsikter kring IdrottsAB och den för Sverige unika 51-49-spÀrren. Vi har tvÄ övergripande frÄgestÀllningar i vÄr undersökning som lyder: Varför har sÄ fÄ allsvenska klubbar valt att bilda IdrottsAB? Hur skulle ett upphÀvande av 51?49-spÀrren kunna pÄverka Allsvenskan och dess klubbar? De teorier som ligger till grund i vÄr analys Àr idrottsprofessorn Tomas Petersons begrepp kommersialisering och professionalisering. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av intervjuer av representanter frÄn de allsvenska klubbarna, Svenska Fotbollsförbundet och Föreningen Svensk Elitfotboll. Större delen av intervjuerna har skett pÄ plats, medan ett fÄtal intervjuer skett via telefon.

KÀrt barn har mÄnga namn : FrÄn Idé till institution

Bakgrund och Problem: FrÄgor om företags sociala ansvar, eller samhÀllsansvar Àr föremÄl för en alltmer intensiv debatt. I debatten diskuteras frÄgor om etiska riktlinjer eller koder för företags uppförande, och vikten av att ta ett globalt ansvar. FramvÀxten av ideella initiativ har varit mycket stark bÄde internationellt och i Sverige och floran av uppförandekoder Àr idag mycket rik. Fackföreningar, enskilda organisationer, branschorganisationer, privata företag har utvecklat egna regelverk för andra att följa. Det hÀr arbetet benÀmns ofta som CSR, Corporate Social Responsibility.

Svenska miljöfonders utveckling - med beaktande av risk, avkastning och miljöomtanke

VÄrt syfte Àr att studera och jÀmföra den riskjusterade avkastningen för miljöfonder. Detta för att undersöka om miljöfonder ger en bÀttre eller sÀmre avkastning Àn marknadsindex. Vi beaktar Àven om det förekommer skillnader mellan olika miljöfonders avkastning och risk med hÀnsyn till fondernas placeringsinriktningar. MetodmÀssigt bygger vÄrt arbete pÄ en kvantitativ metod, dÀr den riskjusterade avkastningen nÀmligen Sharpe, Treynor och Jensens avkastningsmÄtt studeras för respektive miljöfond, utifrÄn de totalt sÀtt 11 stycken miljöfonderna, som finns pÄ den svenska fondmarknaden. Som jÀmförelseindex anvÀnds för övrigt SIX Avkastningsindex.

Staten och frivilligorganisationerna - vem tillhandahÄller vÀlfÀrden?

Den svenska vÀlfÀrden förknippas ofta med en vÀl utbyggd trygghetsapparat för landets medborgare. Dock har vÀlfÀrdssystemet allt mer kommit att kritiseras och kritiken baseras bland annat pÄ att det stöd och den trygghet som systemet förvÀntas tillhandahÄlla, inte Àr tillrÀckligt. FöretrÀdare frÄn frivilligorganisationer, bland annat generalsekreteraren frÄn Riksförbundet barnens rÀtt i samhÀllet, Göran Harnesk, anser att vÀlfÀrden Àr under nedmontering och att ansvaret för sociala insatser inom utsatta grupper, till exempel vÄldsutsatta kvinnor och barn i behov av stöd, istÀllet lÀggs pÄ frivilliga organisationer. Den svenska regeringen Àr en socialdemokratisk minoritetsregering och i det socialdemokratiska partiprogrammet definieras dess mÀnniskosyn: ?MÀnniskan Àr en social varelse, och som samhÀllsvarelser Àr vi alla beroende av varandra./../Frihet, jÀmlikhet och solidaritet Àr vÀrdeord som ytterst handlar om den enskilda mÀnniskans liv.

Vem har rÀtt till vÄrd? Gömda flyktingar, vÄrd och etiska stÀllningstaganden

Sedan flera hundra Är tillbaka har mÀnniskor immigrerat till Sverige. Efterhand har denna invandring mer och mer reglerats genom olika lagar och samarbeten. I Sverige har det sÄ uppstÄtt en grupp av personer som inte Àr asylsökande och som av olika skÀl lever i landet utan uppehÄllstillstÄnd. En del av dessa har tidigare sökt asyl men fÄtt avslag, medan andra aldrig sökt asyl. Dessa personer kan inte Ätnjuta hÀlso- och sjukvÄrd pÄ samma villkor som den svenska befolkningen eller ens pÄ de villkor som staten beslutat att asylsökande ska ha rÀtt till.

Likhetsprincipen - en allm?n associationsr?ttslig princip? Om vilka kriterier som st?lls upp f?r att en princip ska kunna klassificeras som en allm?n associationsr?ttslig princip samt likhetsprincipens uppfyllande av dem

Syftet med uppsatsen var att utreda vilka kriterier som g?ller f?r att en princip ska kunna klassificeras som en allm?n associationsr?ttslig princip, samt besvara fr?gan om likhetsprincipen uppfyller kriterierna. Vad g?ller fastst?llandet av vilka kriterier som g?ller togs avstamp i r?ttsfallet NJA 2019 s. 23, d?r HD gjorde vissa principiella uttalanden avseende distinktionen mellan en sj?lvst?ndig r?ttsregel och en princip. Med hj?lp av denna distinktion, samt uttalanden i doktrin, utformades kriterierna f?r en allm?n associationsr?ttslig princip enligt f?ljande: - 1.

"Man mÄste göra andra vÀgval" : Om kuratorers arbete med papperslösa pÄ familjecentral

Den hÀr uppsatsen har syftat till att öka kunskapen om socialtjÀnstens kuratorers arbete med papperslösa pÄ familjecentraler, och att öka förstÄelsen för vad kuratorerna upplever pÄverkar arbetet. En kvalitativ metod har anvÀnts i denna induktiva studie. Fem semistrukturerade intervjuer med kuratorer har genomförts vid fyra familjecentraler med utgÄngspunkt vid tvÄ geografiska omrÄden.Resultatet visar att kuratorerna behöver arbeta pÄ ett annat sÀtt med papperslösa, göra andra vÀgval, Àn med andra familjer de möter, till exempel genom att hÀnvisa till eller samarbeta med ideella organisationer. Kuratorernas arbete med papperslösa bestÄr till stor del av att finnas tillgÀnglig för stöd och samtal, att förklara andra myndigheters beslut och upplysa om samhÀllsinformation och i varierande grad sjÀlv ?dra i trÄdar? och vara aktivt stöd.

Automatisk identifiering av branter för orienteringskartor

Orientering Àr en sport som gÄr ut pÄ att besöka ett antal förutbestÀmda kontrollpunkter med hjÀlp av en karta. Orienteringskartan redovisar olika objekt som finns i verkligheten sÄ som stenar, gropar, höjder och branter. Att tillverka en orienteringskarta Àr dyrt och tidskrÀvande. Omkring 120 000?150 000 kr och mellan 20?30 h/km2 fÀltarbete lÀggs ner pÄ varje karta som skapas.

Kvinnors erfarenheter av vÄld i en nÀra relation : En litteraturstudie

Introduktion: VÄld i nÀra relationer Àr ett folkhÀlsoproblem. 12 422 fall av inomhusmisshandel i nÀra relation riktat mot kvinnor över 18 Är anmÀldes under 2010. I medeltal dör 30 kvinnor Ärligen i Sverige pÄ grund av fysiskt vÄld. 17 av dessa dödas av sin nuvarande eller tidigare partner. Psykiskt vÄld kan utgöras av hot, kontroll samt trakasserier och kan vara svÄrt att identifiera.

Treaty overrides ur ett folkrÀttsligt perspektiv

För att skadestÄndsansvar ska vara aktuellt krÀvs att culpa föreligger, nÄgon ska ha vÄllat nÄgon annan en skada genom en vÄrdslös handling. SkadestÄndsansvar kan Àven vara aktuellt trots att inte vÄrdslöshet eller uppsÄt har förekommit, exempelvis vid strikt ansvar. Principalansvaret Àr ett ansvar som innebÀr ansvar för annans vÄllande, en arbetsgivares ansvar för sina arbetstagares oaktsamma handlingar i tjÀnsten enligt 3:1 skadestÄndslagen (1972:207) (SkL). För att kunna avgrÀnsa ansvaret krÀvs ett klargörande av vem som Àr arbetstagare och om skadan har intrÀffat i tjÀnsten.Arbetstagarbegreppet utvidgas genom 6:5 SkL och Àven för den som inte Àr arbetstagare i civilrÀttslig mening kan principalansvar föreligga. Enligt 6:5 p.

Sociala medier inom klimatrörelsen : hur moderna sociala rörelser anvÀnder internet för kommunikation

De senaste Ären har sociala medier fÄtt allt större betydelse i mÀnniskors liv. Det diskuteras om det till och med har varit en del av förutsÀttningarna för omvÀlvande sociala förÀndringar i olika lÀnder. Det mesta av det som skrivits om sociala medier och hur de anvÀnds rör dock vinstdrivande företag eller uppseendevÀckande protester. Mycket lite har skrivits om hur ideella organisationer och sociala rörelser med en mer lÄg profil anvÀnder dem. Detta examensarbete syftar dÀrför till att undersöka hur moderna sociala rörelser anvÀnder sociala medier i sitt arbete.

Arbetet mot hemlöshetsproblematiken i Stockholms stad - Narrativa utsagor av yrkesverksamma personer inom socialförvaltningar och ideella organisationer

Bakgrund: Hur man skapar den bÀsta arbetsron i klassrummet verkar stÀndigt vara ett Äterkommande problem ute pÄ skolorna. Vissa lektioner Àr bÀttre Àn andra och detta kanske inte alltid gÄr att styra över. NÀr anser lÀrare och elever att arbetsron Àr som bÀst? Arbetsro Àr ett svÄrdefinierat begrepp och kan innebÀra olika saker i olika sammanhang, men kanske gÄr det att förbÀttra förutsÀttningarna om vi vet hur vi ska försöka lÀgga vÄra scheman och anpassa lektionerna.Syfte: Att belysa och undersöka nÄgra olika faktorer som kan pÄverka den av elever respektive lÀrare upplevde arbetsron i ett klassrum, oavsett klassammansÀttningen. Faktorerna som har valts Àr av sÄdan karaktÀr att de Àr svÄra att styra över: lektionens tid pÄ dagen, veckodag, hur lektionen ligger i förhÄllande till andra aktiviteter samt hur klassrummet ser ut.

Elektoniskt rapportering : En studie av XBRL och dess inverkan pÄ rapporternas jÀmförbarhet och relevans

Sammanfattning Denna uppsats behandlar ett nytt elektroniskt standardsprÄk för finansiell rapportering. eXstensible Markup Language, XBRL. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i de, av Ramverket för finansiell rapportering och RedovisningsrÄdet, faststÀllda kraven pÄ att redovisningen skall vara jÀmförbar och relevant. I och med den tekniska utveckling som skett de senaste Ären och de problem som redovisningsprofessionen den senaste tiden buktats med, kÀnns dessa bÄda krav idag mycket aktuella. XBRL Àr ingen ny redovisningsstandard utan stödjer de allmÀnt accepterade redovisningsprinciperna.

Outsourcing : en studie i hur mikro- och smÄföretag lÀgger ut ekonomifunktioner 

Bakgrund: En ökad press pÄ företagen gÀllande attskapa konkurrensfördelar har sin grund i den framfart som globaliseringen medfört. Outsourcing, vilket innebÀr att leverantören tar över de funktioner som tidigare gjordes internt, har gett möjligheter till att lÀgga fokus pÄ företagets huvudsakliga verksamhet. Detta för att uppnÄ starkare konkurrenskraft. Tidigare lade företagen ut frÀmst IT-relaterade tjÀnster, medan idag har vÀndningen gÄtt mer mot att lÀgga ut ekonomi- och personalfunktioner. Kontroll och kostnad har stÀndigt varit motiven till att lÀgga ut.

Socialt kapital bland organiserade ungdomar

I ungdomsÄren skapar vi grunden för de vÀrderingar vi bÀr med oss resten av livet. För att fylla ett samhÀlle med deltagande, kunniga och tillitskÀnnande medborgare Àr det med andra ord viktigt att introducera dessa vÀrden redan i ungdomsÄren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara pÄ huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken pÄ socialt kapital Àn oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhÀllsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nÀtverk, som kan förbÀttra samhÀllseffektiviteten genom att underlÀtta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->