Under 1900-talet har synen på ideella organisationer och deras roll i samhället skiftat. Från att ha varit de som i stort sett stod för samhällets sociala omsorg till att ha en marginal roll under välfärdsstatens storhetstid är de nu åter på framfart. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har det från regeringens sida lagt allt mer fokus på att stärka kommunernas stöd till anhöriga som vårdar äldre och sjuka, och framförallt på att ge de frivilliga en roll i detta. Det har avsatts stimulansmedel för ett utvecklat anhörigstöd och ett krav för att få del av pengarna är att kommunerna ska använda minst en femtedel av bidraget till försöksverksamhet med nya eller fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. I en av Skånes kommuner bedrivs det sedan år 2005 ett sådant projekt och uppsatsens syfte är att kartlägga hur kommunen och de frivilliga upplevt samarbetet i just detta projekt. Dessutom kommer samarbetet att analyseras utifrån teorier om frivilligsektorns roll och samverkan.

Ca 51% av den svenska befolkningen engagerar sig i ideellt arbete. Ca 600 miljoner timmar ideellt arbete läggs ned varje år, eller ca 350 000 heltidsarbeten. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse och kunskap om män och kvinnors motiv till deras ideella arbete. För att erhålla detta har i studien använts en kvalitativ ansats. Uppsatsen är avgränsad till kvinnor och män som arbetar ideellt i Norrbotten, samt utför frivilligt arbete inom ideella föreningar.

Ca 51% av den svenska befolkningen engagerar sig i ideellt arbete. Ca 600 miljoner timmar ideellt arbete läggs ned varje år, eller ca 350 000 heltidsarbeten. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse och kunskap om män och kvinnors motiv till deras ideella arbete. För att erhålla detta har i studien använts en kvalitativ ansats. Uppsatsen är avgränsad till kvinnor och män som arbetar ideellt i Norrbotten, samt utför frivilligt arbete inom ideella föreningar.

Bakgrund och problem: Definitionen av en ideell förening är en förening som finns till för att främja sina medlemmars intressen.  I Sverige finns det ett brett intresse av att vara en del av och arbeta med ideella uppgifter. Statistik visar att män och kvinnor arbetar ideellt 16 timmar per månad i ideella föreningar, stiftelser och liknande. Arbete som görs utan ersättning. Ideella föreningar har knappa resurser och letar efter vägar att på bästa sätt utnyttja dessa.

Det finns i nuläget väldigt lite forskning inom IT-säkerhet i ideella organisationer, trots att dessa organisationer är en viktig del av samhället och brister i deras IT-säkerhet kan leda till minskat förtroende från allmänheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-säkerhet hos medarbetarna i de ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och påverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer är mycket viktiga för IT-säkerheten i en organisation. För att förstå hur attityderna ser ut i ideella organisationer var det därför nödvändigt att ta reda på även kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-säkerhet, och även deras beteenden, var bristfälliga i flera aspekter.

Elitidrottsföreningarna i Sverige blir allt större och många av dessa omsätter mångmiljonbelopp, vilket ställer krav på bättre styrning inom föreningarna. De flesta elitidrottsföreningar är ideella och många upplever att det är svårt att styra ideella organisationer. En modell för styrning som tillämpats flitigt, främst inom den tillverkande industrin, är processtyrning. Processtyrning syftar till att uppnå högre kundvärde i det som verksamheten producerar genom effektivare resursanvändning. Hur processtyrning tillämpas inom ideella föreningar i Sverige är relativt outforskat.

Elitidrottsföreningarna i Sverige blir allt större och många av dessa omsätter mångmiljonbelopp, vilket ställer krav på bättre styrning inom föreningarna. De flesta elitidrottsföreningar är ideella och många upplever att det är svårt att styra ideella organisationer. En modell för styrning som tillämpats flitigt, främst inom den tillverkande industrin, är processtyrning. Processtyrning syftar till att uppnå högre kundvärde i det som verksamheten producerar genom effektivare resursanvändning. Hur processtyrning tillämpas inom ideella föreningar i Sverige är relativt outforskat.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera förekomsten samt karaktären av nyckeltal i ideella föreningars årsredovisningar. Vidare är syftet att utveckla nyckeltal för extern användning inom ramen för ett Balanced Scorecard i en ideell förening. Metod: Denna uppsats består av två delstudier. Den första delstudien, årsredovisningsstudien kan sägas vara av explorativ karaktär. Metoden vi använt oss av är en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod där de kvalitativa inslagen är övervägande.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Syftet med vår uppsats är att förklara vad det är som driver de allmännyttiga ideella idrottsföreningarna in i gråzonen mellan den korrekta och helt felaktiga redovisningen.Vi valde att göra vår uppsats med hjälp av åtta fallstudier. Vi har utvecklat en egen teori som avser att förklara vilka faktorer som driver allmännyttiga ideella idrottsföreningar in i Gråzonen. Teori har vi utvecklat utifrån Positive Accounting Theory, den institutionella teorin och agentteorin. Från teorin har vi sedan utarbetat sex hypoteser som vi avser att pröva med en empirisk undersökning.Vi gjorde ett icke-sannolikhetsurval för att få med allmännyttiga ideella idrottsföreningar i urvalet som vi ansåg relevanta för undersökningen. Det innefattade att föreningarna skulle skilja sig gentemot varandra i storlek, medlemsstruktur och grundförutsättningar.

Uppsatsen är en studie av Islamic Center i Malmö och dess nätverk och syftar till att förstå hur religiösa föreningar påverkar förutsättningarna för ekonomisk integration. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer som huvudkälla, såväl intervjuer med individer på Islamic Center som andra personer som på olika sätt arbetar med och har insyn i organisationen. Den har främst baserats på teori kring socialt kapital och nätverksbyggande som viktiga förutsättningar för ekonomisk integration. De viktigaste slutsatserna med uppsatsen anser vi vara att ideella/idéburna organisationer har något att bidra med till de offentliga institutioner som skall hjälpa folk in i arbetslivet. Samtidigt så måste de ideella/idéburna organisationerna själva vara beredda att anpassa sig till det regelverk som offentliga institutioner lyder under för att kunna få ta del av det arbetet.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilken/vilka verksamheter som bedrivs av ideella föreningar, i första hand idrotts- och kulturföreningar, som enligt mervärdesskatteutredningen ska vara mervärdesskattebefriade. Vidare avser denna framställnig undersöka hur utredningens förslag överensstämmer med direktivet samt principen om skatteneutralitet.För att uppfylla syftet är min avsikt att besvara problemformuleringarna:Vilka delar av ideella föreningars verksamhet kommer att vara undantagna från mervärdesskatt enligt mervärdesskatteutredningens förslag till anpassning till mervärdesskattedirektivet?Är de föreslagna undantagen från mervärdesskattskyldighet förenliga med mervärdesskattedirektivet samt principen om skatteneutralitet?.

I ideella föreningar saknas möjligheten att använda sig av ett entydligt mått på prestation. Det är därför istället upp till varje enskild ideell förening att skapa egna mätetal som visar på hur väl föreningen lever upp till sina ledord. Dessvärre är ideella föreningars ledord ofta abstrakta och vagt formulerade, vilket innebär att det kan vara problematiskt att skapa mätetal som är representativa för ledorden. I denna studie har vi studerat tre stycken idrottsföreningar för att undersöka hur fallföreningarna lyckats med att skapa mätetal som visar på hur väl de lever upp till sina ledord. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och respektive idrottsförenings styrdokument har vi funnit att fallföreningarna inte är särskilt lyckosamma med att med att skapa mätetal som är representativa för ledorden.

Syftet med uppsatsen är att utveckla nyckeltal för olika slag av ideella föreningar som visar vad de har gjort för att uppfylla föreningens mål. Uppsatsens syfte är således normativt. För att fokusera karaktären hos nyckeltalen har en kvalitativ metod tillämpats. Vid framtagandet av nyckeltal har vi utgått ifrån ett abduktivt tillvägagångssätt, vilket innebär att nyckeltalen som presenteras är ett resultat från att både ha studerat normer och teorier, såsom lagar och frivilligorganisationers rekommendationer, samt 25 ideella föreningars årsredovisningar. För att klarlägga vilka normer som styr årsredovisningens utformning redogör vi för Årsredovisningslagens bestämmelser samt för tidigare rekommendationer på nyckeltal.

Sedan den första januari 2001 lyder ideella organisationer under bokföringslagen och årsredovisningslagen. Syftet med extern redovisning är att delge organisationens intressenter information som ska utgöra underlag för beslutsfattande och ansvarsutkrävande. Till skillnad från en vinstdrivande organisation är en ideell organisations syfte inte att generera vinst, de finansiella medlen skall istället användas för att bedriva verksamhet som gagnar organisationens syfte. Ideella organisationer måste därför använda sig av andra indikatorer för att mäta resultatet av verksamheten. Uppsatsen syftar till att utröna hur ideella organisationer kan mäta, redovisa och kommunicera resultatet av sin verksamhet genom att studera litteratur och tidigare forskning på området, för att sedan jämföra hur väl dessa teorier stämmer in på den svenska scoutrörelsen.