Denna uppsats är en kvalitativ studie om erkännande i ideellt arbete. Studien utgår från åtta intervjupersoners uppfattningar och upplevelser av sitt ideella arbete i den ideella föreningen Friskis&Svettis Karlstad, om de upplever att de får erkännande i sitt ideella uppdrag och i så fall på vilket sätt. Syftet med studien är att undersöka ideellt arbete inom ramen för Friskis&Svettis Karlstad, kopplat till erkännandets mellannivå, solidaritet. Tidigare forskning inom området är knapphändig och befinner sig till största del inom fältet för arbete, enligt normen om att arbete är lönearbete. Den forskning som finns visar på att erkännande på arbetsplatsen bidrar till välbefinnande och ökad motivation. Anledningar till varför människor väljer att engagera sig ideellt är bland annat en social aspekt, vilket lägger en grund till att erkännande är intressant att koppla ihop med ideellt arbete. Studiens intervjupersoner upplever att ideellt arbete är att betrakta som arbete, beroende på tidsåtgång, uppgifternas karaktär och hur professionellt de genomförs.

Syftet med studien har varit att kartlägga relationer mellan sponsorer och svenska ideella elitidrottsföreningar och hur dessa utvecklas över tid. En deduktiv studie användes för att besvara syftet med både kvantitativa och kvalitativa inslag som är genomförd genom enkäter och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att sponsorsamarbeten går att ses som en livscykel där relationerna förändras över tid. Framförallt ökar samarbetet och det blir högre ömsesidigt beroende mellan parterna. Relationen blir även mer informell, där kommunikation sker mer informellt.

2005 hade Sverige 600 000 ideellt arbetande idrottsledare. Trots detta stora antal idrottsledare upplever många idrottsföreningar att intresset för att vara ideell ledare har sjunkit de senaste åren.Tidigare forskning föreslår att nya ledare bäst rekryteras inom grupper av tidigare klubbmedlemmar eller genom föräldrarna till idrottsutövarna. Stöd till ledarna föreslås av flera forskare för att de ska fortsätta att trivas.Idrottsföreningarna är en pedagogisk arena och undersökningar visar att idrottande barndricker mindre alkohol samt att idrotten är en viktig mötesplats där barn fostras i demokrati och möten med andra människor.Syftet med denna uppsats har varit att beskriva framgångsfaktorer för ideellt ledarskap inom föreningsidrotten i Gästrikland. En kvantitativ undersökning i form av webbenkäter har genomförts för att finna struktur i det data som insamlas. Undersökningen innefattar 230 ideella idrottsledare.

Sprutbyte har varit ett kontroversiellt ämne för debatt och forskning sedan 1980-talet. Denna studie syftar till att belysa fyra ideella organisationers - Convictus, Svenska Brukarföreningen (SBF), IOGT-NTO och Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) - arbete i sprutbytesdebatten i Stockholm och på så sätt utvidga förståelsen för både debatten och hur den ideella sektorn möjligen kan vara en del av större social förändring. Vilken inställning organisationerna haft till sprutbyte och hur den inställningen är nära kopplad till organisationernas syn på narkotika i allmänt, hur organisationerna argumenterat för respektive mot sprutbyte och hur argumenten legitimerats samt hur organisationerna ser på sin roll i sprutbytesdebatten är frågor som behandlas i studien. Eftersom organisationerna anses agera utifrån olika verklighetsuppfattningar analyseras organisationernas argument och inställningar utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Empirin består av fyra intervjuer med organisationsrepresentanter och hemsidematerial.

Marknadsföring är en viktig del av företagssektorn och har på de senare åren blivit allt viktigare för icke kommersiella1 och ideella organisationer. Det är viktigt att icke kommersiella och ideella organisationer har en strategi med sin marknadsföring.Syftet med studien är att få idéer och visa hur de ansvariga för den kommunala utemiljön kan marknadsföra sin förvaltning gentemot invånarna och politikerna, samt öka förståelsen om vilka effekter det finns med god marknadsföring.Eftersom ämnet om hur icke kommersiella och ideella organisationer bör marknadsföra sin verksamhet, finns i så liten skala har jag fått studera litteratur och vetenskapliga artiklar, rapporter och elektroniska källor inom om-rådet för företagsmarknadsföring. Det är den form av marknadsföring som ligger närmst det ämne jag valt att studera. Det har även varit aktuellt att göra intervjuer, dels med konsulter som arbetar med att marknadsföra offentliga utemiljöer, dels med ansvariga för marknadsföring av utemiljön i tre kommuner. Detta för att jämföra hur det fungerar i verkligheten och vad som kommer fram i teorin.

I föreliggande studie undersöks hur rättssäkerheten tillämpas och tolkas allmänt för barn som placeras utanför det egna hemmet av socialtjänsten samt hur rättssäkerheten tolkas och tillämpas när det rör barn som är placerade på ideella kvinnojourer. Studien är av rättssociologisk art. Metoden som används i studien är en kombination av rättsdogmatisk metod och samhällsvetenskaplig metod. Detta för att genom den rättsdogmatiska metoden studera lagstiftning och den samhällsvetenskapliga undersöka hur lagen tillämpas i praktiken. Materialet består av texter samt intervju.

The purpose of this thesis is to illustrate how non-profit organizations map the market of potential donors and how they apply their knowledge about the motives of the potential donors. The case-study of Church of Sweden Aid shows how a Swedish non-profit organization applies this in the daily work. In its strategic marketing the organization actively use marketing surveys in different forms. By employing an analyst Church of Sweden Aid has a possibility to make another step forward in order to understand its donor market and to adjust its strategic marketing plan to it. Church of Sweden Aid says that they don?t work with the donor?s motives.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om erkännande i ideellt arbete. Studien utgår från åtta intervjupersoners uppfattningar och upplevelser av sitt ideella arbete i den ideella föreningen Friskis&Svettis Karlstad, om de upplever att de får erkännande i sitt ideella uppdrag och i så fall på vilket sätt. Syftet med studien är att undersöka ideellt arbete inom ramen för Friskis&Svettis Karlstad, kopplat till erkännandets mellannivå, solidaritet. Tidigare forskning inom området är knapphändig och befinner sig till största del inom fältet för arbete, enligt normen om att arbete är lönearbete. Den forskning som finns visar på att erkännande på arbetsplatsen bidrar till välbefinnande och ökad motivation. Anledningar till varför människor väljer att engagera sig ideellt är bland annat en social aspekt, vilket lägger en grund till att erkännande är intressant att koppla ihop med ideellt arbete. Studiens intervjupersoner upplever att ideellt arbete är att betrakta som arbete, beroende på tidsåtgång, uppgifternas karaktär och hur professionellt de genomförs.

Bakgrund: Genom elitidrottens utveckling mot en mer affärsmässig verksamhet har också kraven på och behoven hos elitidrottsföreningar förändrats. I föreningar på toppnivå inom exempelvis hockey drivs elitverksamheten mer eller mindre som företag, men ses rent juridiskt som föreningar. Ofta är dessa föreningar målstyrda. Balanced scorecard är en styrform som strävar efter att uppnå balans mellan målsättningar vad gäller mått, tid och organisation. Parallellt med den affärsmässiga verksamheten inom elitföreningarna finns det sektioner som drivs helt av ideella krafter och med helt andra målsättningar än de affärsmässiga.

I den aktuella studien har följder studerats utav nedläggningen av fältarbetsgruppen i Östersunds kommun. Detta utifrån myndighetspersoner, ungdomar, politiker samt ideella organisationers anställdas upplevelser. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner som har arbetslivserfarenheter samt erfarenheter av fältarbetsgruppens verksamhet. Studiens resultat påvisar flertalet negativa följder gentemot ungdomar, dess vårdnadshavare, ideella organisationers samt för socialtjänsten. Intervjudeltagarna berättar om hur ungdomarna har förlorat en vidare kontaktyta med myndighetspersoner vars uppgift är att befinna sig i ungdomarnas sociala miljö.

Bakgrund:Många svenska ideella idrottsföreningar, oavsett nivå, har idag ekonomiska svårigheter. Volontärarbete samt bidrag från kommun och stat är av stor vikt för föreningarnas överlevnad. Samtidigt har idrottsföreningars verksamhet blivit mer komplex vilket innebär större krav på den ekonomiska kunskapen inom föreningarna.Syfte:Skapa förståelse för föreningars ekonomiska situation samt att belysa vikten av ett ekonomiskt kunnande inom föreningslivet, genom att lyfta de målsättningar, strategier och ekonomiska styrmedel som används i dagsläget.Metod:Rapporten utgår från en flerfallstudie av fyra ideella idrottsföreningar. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har använts. Vid insamling av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer har genomförts.Resultat:I studien har framdagats att både reella och symboliska målsättningar används, samt både ekonomiska och icke ekonomiska.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Denna undersökning behandlar riskkapitalets påverkan på svensk fotboll. Syftet är att undersöka vilka motiv en investerare har när de väljer att satsa sitt kapital i fotbollen samt hur klubbarnas finansiella utveckling ser ut. Undersökningen har utgått från teorier kring riskkapitalbolag och externa finansiärer samt avgörande händelser för allsvenskan och de europeiska ligorna. Det empiriska underlaget består främst av personliga intervjuer med personer som har betydande positioner i de allsvenska stockholmsklubbarna AIK, Djurgården och Hammarby. I analysen jämför vi teorin med empirin och drar därifrån slutsatser kring de aktuella undersökningsfrågorna.

Att adoptera en hund från en förening som omplacerar hundar, handlar om att man tar sig an en hund och vårda den som sin egna i resten av hundens liv. Avtalen som tillämpas vid omplacering av hundar, anses av föreningarna vara en så vedertagen avtalsform att en närmare beskrivning av den juridiska ställningen inte uttryckligen beaktas. Syftet med uppsatsen var att försöka fastställa vilken avtalstyp som kan aktualiseras och som kan fungera normbildande. För att kunna fastställa avtalstypen har jag dels behövt se till rättskällorna lag, praxis och doktrin, men även till näraliggande avtalsområden och skatterättsliga aspekter. Efter att granskat och analyserat all relevant källitteratur, har jag kunnat konstatera att det är svårt att fastställa en avtalstyp som kan tillämpas på alla adoptionsavtal.

Ideella föreningar är enligt svensk nuvarande lagstiftning, under vissa förutsättningar, befriade från skattskyldighet för såväl inkomstskatt som mervärdesskatt. I den nuvarande regleringen gäller samma bedömningsgrunder för vad som är skattebefriat i de båda skatteslagen. Detta framgår av den hänvisning som finns i 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200, ML) till 7 kap. 7 § första och andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229, IL), Denna koppling kommer att utvecklas längre ned i denna framställning.Medan inkomstskatt är en nationell angelägenhet är mervärdesskatt ett av de rättsområden som omfattas av EU:s normgivningsmakt.