Vårt syfte är att studera och jämföra den riskjusterade avkastningen för miljöfonder. Detta för att undersöka om miljöfonder ger en bättre eller sämre avkastning än marknadsindex. Vi beaktar även om det förekommer skillnader mellan olika miljöfonders avkastning och risk med hänsyn till fondernas placeringsinriktningar. Metodmässigt bygger vårt arbete på en kvantitativ metod, där den riskjusterade avkastningen nämligen Sharpe, Treynor och Jensens avkastningsmått studeras för respektive miljöfond, utifrån de totalt sätt 11 stycken miljöfonderna, som finns på den svenska fondmarknaden. Som jämförelseindex används för övrigt SIX Avkastningsindex.

Den svenska välfärden förknippas ofta med en väl utbyggd trygghetsapparat för landets medborgare. Dock har välfärdssystemet allt mer kommit att kritiseras och kritiken baseras bland annat på att det stöd och den trygghet som systemet förväntas tillhandahålla, inte är tillräckligt. Företrädare från frivilligorganisationer, bland annat generalsekreteraren från Riksförbundet barnens rätt i samhället, Göran Harnesk, anser att välfärden är under nedmontering och att ansvaret för sociala insatser inom utsatta grupper, till exempel våldsutsatta kvinnor och barn i behov av stöd, istället läggs på frivilliga organisationer. Den svenska regeringen är en socialdemokratisk minoritetsregering och i det socialdemokratiska partiprogrammet definieras dess människosyn: ?Människan är en social varelse, och som samhällsvarelser är vi alla beroende av varandra./../Frihet, jämlikhet och solidaritet är värdeord som ytterst handlar om den enskilda människans liv.

Sedan flera hundra år tillbaka har människor immigrerat till Sverige. Efterhand har denna invandring mer och mer reglerats genom olika lagar och samarbeten. I Sverige har det så uppstått en grupp av personer som inte är asylsökande och som av olika skäl lever i landet utan uppehållstillstånd. En del av dessa har tidigare sökt asyl men fått avslag, medan andra aldrig sökt asyl. Dessa personer kan inte åtnjuta hälso- och sjukvård på samma villkor som den svenska befolkningen eller ens på de villkor som staten beslutat att asylsökande ska ha rätt till.

Syftet med uppsatsen var att utreda vilka kriterier som g?ller f?r att en princip ska kunna klassificeras som en allm?n associationsr?ttslig princip, samt besvara fr?gan om likhetsprincipen uppfyller kriterierna. Vad g?ller fastst?llandet av vilka kriterier som g?ller togs avstamp i r?ttsfallet NJA 2019 s. 23, d?r HD gjorde vissa principiella uttalanden avseende distinktionen mellan en sj?lvst?ndig r?ttsregel och en princip. Med hj?lp av denna distinktion, samt uttalanden i doktrin, utformades kriterierna f?r en allm?n associationsr?ttslig princip enligt f?ljande: - 1.

Den här uppsatsen har syftat till att öka kunskapen om socialtjänstens kuratorers arbete med papperslösa på familjecentraler, och att öka förståelsen för vad kuratorerna upplever påverkar arbetet. En kvalitativ metod har använts i denna induktiva studie. Fem semistrukturerade intervjuer med kuratorer har genomförts vid fyra familjecentraler med utgångspunkt vid två geografiska områden.Resultatet visar att kuratorerna behöver arbeta på ett annat sätt med papperslösa, göra andra vägval, än med andra familjer de möter, till exempel genom att hänvisa till eller samarbeta med ideella organisationer. Kuratorernas arbete med papperslösa består till stor del av att finnas tillgänglig för stöd och samtal, att förklara andra myndigheters beslut och upplysa om samhällsinformation och i varierande grad själv ?dra i trådar? och vara aktivt stöd.

Orientering är en sport som går ut på att besöka ett antal förutbestämda kontrollpunkter med hjälp av en karta. Orienteringskartan redovisar olika objekt som finns i verkligheten så som stenar, gropar, höjder och branter. Att tillverka en orienteringskarta är dyrt och tidskrävande. Omkring 120 000?150 000 kr och mellan 20?30 h/km2 fältarbete läggs ner på varje karta som skapas.

Introduktion: Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem. 12 422 fall av inomhusmisshandel i nära relation riktat mot kvinnor över 18 år anmäldes under 2010. I medeltal dör 30 kvinnor årligen i Sverige på grund av fysiskt våld. 17 av dessa dödas av sin nuvarande eller tidigare partner. Psykiskt våld kan utgöras av hot, kontroll samt trakasserier och kan vara svårt att identifiera.

För att skadeståndsansvar ska vara aktuellt krävs att culpa föreligger, någon ska ha vållat någon annan en skada genom en vårdslös handling. Skadeståndsansvar kan även vara aktuellt trots att inte vårdslöshet eller uppsåt har förekommit, exempelvis vid strikt ansvar. Principalansvaret är ett ansvar som innebär ansvar för annans vållande, en arbetsgivares ansvar för sina arbetstagares oaktsamma handlingar i tjänsten enligt 3:1 skadeståndslagen (1972:207) (SkL). För att kunna avgränsa ansvaret krävs ett klargörande av vem som är arbetstagare och om skadan har inträffat i tjänsten.Arbetstagarbegreppet utvidgas genom 6:5 SkL och även för den som inte är arbetstagare i civilrättslig mening kan principalansvar föreligga. Enligt 6:5 p.

De senaste åren har sociala medier fått allt större betydelse i människors liv. Det diskuteras om det till och med har varit en del av förutsättningarna för omvälvande sociala förändringar i olika länder. Det mesta av det som skrivits om sociala medier och hur de används rör dock vinstdrivande företag eller uppseendeväckande protester. Mycket lite har skrivits om hur ideella organisationer och sociala rörelser med en mer låg profil använder dem. Detta examensarbete syftar därför till att undersöka hur moderna sociala rörelser använder sociala medier i sitt arbete.

Bakgrund: Hur man skapar den bästa arbetsron i klassrummet verkar ständigt vara ett återkommande problem ute på skolorna. Vissa lektioner är bättre än andra och detta kanske inte alltid går att styra över. När anser lärare och elever att arbetsron är som bäst? Arbetsro är ett svårdefinierat begrepp och kan innebära olika saker i olika sammanhang, men kanske går det att förbättra förutsättningarna om vi vet hur vi ska försöka lägga våra scheman och anpassa lektionerna.Syfte: Att belysa och undersöka några olika faktorer som kan påverka den av elever respektive lärare upplevde arbetsron i ett klassrum, oavsett klassammansättningen. Faktorerna som har valts är av sådan karaktär att de är svåra att styra över: lektionens tid på dagen, veckodag, hur lektionen ligger i förhållande till andra aktiviteter samt hur klassrummet ser ut.

Sammanfattning Denna uppsats behandlar ett nytt elektroniskt standardspråk för finansiell rapportering. eXstensible Markup Language, XBRL. Undersökningen tar sin utgångspunkt i de, av Ramverket för finansiell rapportering och Redovisningsrådet, fastställda kraven på att redovisningen skall vara jämförbar och relevant. I och med den tekniska utveckling som skett de senaste åren och de problem som redovisningsprofessionen den senaste tiden buktats med, känns dessa båda krav idag mycket aktuella. XBRL är ingen ny redovisningsstandard utan stödjer de allmänt accepterade redovisningsprinciperna.

Bakgrund: En ökad press på företagen gällande attskapa konkurrensfördelar har sin grund i den framfart som globaliseringen medfört. Outsourcing, vilket innebär att leverantören tar över de funktioner som tidigare gjordes internt, har gett möjligheter till att lägga fokus på företagets huvudsakliga verksamhet. Detta för att uppnå starkare konkurrenskraft. Tidigare lade företagen ut främst IT-relaterade tjänster, medan idag har vändningen gått mer mot att lägga ut ekonomi- och personalfunktioner. Kontroll och kostnad har ständigt varit motiven till att lägga ut.

I ungdomsåren skapar vi grunden för de värderingar vi bär med oss resten av livet. För att fylla ett samhälle med deltagande, kunniga och tillitskännande medborgare är det med andra ord viktigt att introducera dessa värden redan i ungdomsåren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara på huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken på socialt kapital än oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhällsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nätverk, som kan förbättra samhällseffektiviteten genom att underlätta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).

Problemområde:Idrottsrörelsen i Sverige är i mångt och mycket uppbyggd och drivs av ideella krafter, en vital del är den stora mängd idrottsledare som är aktiva inom föreningslivet. Dock är ledarfrågan ett stort problem för idrotten. Forskning visar på att det inom idrotten finns ett stort tapp på aktiva ungdomar. Hur skulle idrottsrörelsen kunna ta vara på kunskapen hos ungdomarna? Utifrån denna problematik, att idrotten är starkt beroende av ledare samtidigt som det upplevs allt svårare att få ledare att ställa upp, vill vi undersöka och söka svar på frågan varför unga individer som slutat vara aktiva inom idrotten ändå väljer att stanna kvar och vara ledare. Syfte:Syftet med denna studie är att studera och öka förståelsen kring varför ungdomar (16-25) väljer att vara kvar inom idrotten som ledare efter sin aktiva karriär. Metod:Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ forskningsstrategi.

Författare:      Klara WesterlundTitel:              Våldsamt vag. En intervjustudie om maskulinitet och våld i det lokalpolitiska                       samtalet. Syftet med denna studie är att undersöka lokalpolitikers uppfattningar om våld och se om dessa uppfattningar kan ge några förklaringar till varför det inte bedrivs ett våldspreventivt arbete inom ramen för det kommunala jämställdhetsarbetet. Grundad teori är den kvalitativa och induktiva metod som har använts vid datainsamling och databearbetning i denna studie. Fem lokalpolitiker intervjuades och ur detta intervjumaterial framkom följande tre huvudkategorier: våldsdefinition, våldsprevention och mäns överrepresentation.Resultatet visar att våld är ett brett begrepp där fysiskt våld och psykiskt våld är de två huvudsakliga definitionerna som görs. Däremot framkom inte sexualiserat våld att uppenbart ingå i definitionen av våld.Våldspreventionens tydligaste riktningar är det kommunala arbetet som syftar till att öka tryggheten i den offentliga miljön för invånarna i kommunen.