Denna kvalitativa studie undersöker ledarskapsfaktorer hos räddningschefer och kommunalråd i svenska kommuner som varit med om betydelsefulla krissituationer. Intervjudata ifrån två tidigare studier användes. Räddningschefer representerade det direkta ledarskapet medan kommunalråden representerade det indirekta ledarskapet. Analysen genomfördes huvudsakligen enligt Grounded Theory. Två dimensioner identifierades.

The purpose of this study is to examine the actual political conditions that exist for the Iranian women. What is the political reality of the Iranian women and how can they exert political influence within the political system that exists in Iran today. This is done to see how the Iranian women's potential political influence affects Iran's democratic status. This will be answered through the overall research question: What opportunities do the Iranian women have to influence policy? This overall question is then split into three smaller research questions:1) What formal possibilities to political influence do the Iranian women have?2) What real possibilities to political influence do the Iranian women have?3) How have women in Iran tried to exert political influence outside the institutional framework?This will be done through a qualitative text analysis where texts concerning the Iranian women?s political influence are examined.

I en värld där organisationerna blir större och komplexare och det blir mer och mer att ta ställning till, så väcks intresset för att dela på ledarskapet. Både på arbetsplatsen och i privatlivet vill vi få mer gjort. För att klara dessa nya krav som ställs på oss så kan ett delat ledarskap vara en av lösningarna.Det delade ledarskapet kan ge oss den avlastning som behövs och hjälpa oss att skilja arbete från privatliv i och med att vi vet att vi har andra att förlita oss till. Vi behöver inte ensamma ta ansvar för hela arbetet.Sedan kan det delade ledarskapet göra att vi breddar synfältet för vårt ledarskap och klarar av att hantera större och komplexare organisationer. Det finns en del som skrivit om detta och några som använt det delade ledarskapet beskrivit hur det har hjälpt dem och även vilka problem de kan ställas inför i denna form av ledarskap.Detta förde mig in på tanken om ett delat manligt och kvinnligt ledarskap, som jag även har egen erfarenhet av, och om detta skulle vara en form som ytterligare stärker vårt ledarskap och breddar synfältet i den allt mer komplexa organisationsvärlden.Min studie bygger på intervjuer med tre ledarpar som alla använder sig av ett delat ledarskap och där två av dessa paren är en man och en kvinna.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil på den operativa nivån som är mest lämpliga vid myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitära insatser och varför. Uppsatsen syftar även till att studera om situationen påverkar vilken ledarstil som är mest lämplig. På basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap är mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper är beror både på situationen och på ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap ligger främst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en känsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil på den operativa nivån som är mest lämpliga vid myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitära insatser och varför. Uppsatsen syftar även till att studera om situationen påverkar vilken ledarstil som är mest lämplig. På basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap är mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper är beror både på situationen och på ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap ligger främst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en känsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Organisationskulturen pekas ut som en faktor som påverkar ledarskapet. Ledarskapet, som är socialt konstruerat, är alltså beroende av i vilket sammanhang det befinner sig i. Samtidigt skapas det socialt föreställningar kring kvinnor och män. Forskning har visat att män ofta tillskrivs egenskaper som starkare kan förknippas med ledaregenskaper, samtidigt som kvinnan oftast ställs i relation till mannen. De tankar som finns kring män och kvinnor ligger sedan till grund för hur organisationer präglas av att vara manliga eller kvinnliga.

Syftet för den kvalitativa undersökningen är att undersöka om och hur lärare kan stödja rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur rektorns perspektiv.Följande frågeställningar används för att hitta svar på denna studie:Vad rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, känslor, icke materiellt):Tycker rektorer att det är svårt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lärare rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle rektorer vilja ha av lärare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd rektorerna får (konkreta svar, ej känslomässiga, materiellt):Vilket stöd får rektorer av lärare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lärarnas stöd till rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk består av kapitel som handlar om rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det består av kapitel som handlar om rektorns pedagogiska ledarskap men också om relationen mellan rektor och lärare. Relationen är väldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen är i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att rektorer ofta nämner ord som diskussion, gemenskap och förtroende.

Uppsatsen är en studie av hur förvaltningsideal påverkar vid rekrytering av chefer till den offentliga förvaltningen och hur förvaltningsidealet är under förändring. Den ger också en kort genomgång av de två vanligaste förvaltningsidealen, Weber och New Public Management, men presenterar även ett tredje alternativ kallat New Public Service.Genom att studera vilka typer av chefer som kommuner önskar rekrytera har vi härigenom observerat vilket förvaltningsideal som styr vid rekryteringsprocessen och om detta ideal är under förändring.Vår metod är huvudsakligen baserad på kvalitativa intervjuer med personalchefer i den kommunala förvaltningen.I uppsatsen stärks vår hypotes om att den kommunala förvaltningen rör sig ifrån ett New Public Management inriktat ideal, som under 1980-talet och 1990-talet haft stor inverkan på kommuner, och att förvaltningen inte strävar mot ett weberianskt ideal utan istället söker sig mot ett mera individ- och medborgarcentrerat ideal som kan liknas vid New Public Service..

Detta är en kvalitativ studie som ämnar studera hur unga män kan uppfatta manliga ideal samt förhålla sig till dessa. Studien genomfördes genom fokusgruppsintervju med bilder som hjälpmedel och har därefter analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys. Materialet har genom Connells teorier om den hegemoniska manligheten analyserats och delats in i fem olika teman som behandlar kropp, sexualitet, självförtroende, familj och ambivalens. Genom dessa teman identifierades hur fokusgrupperna tydligt beskriver bilden av idealmannen som en ung, stark, vacker, sexuellt aktiv, muskulös man med ett gott självförtroende. Deltagarna i fokusgrupperna identifierar sig med denna idealbild och upprätthåller därigenom de hierarkier som finns män emellan.

Syftet för den kvalitativa undersökningen är att undersöka om och hur lärare kan stödja rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur rektorns perspektiv.Följande frågeställningar används för att hitta svar på denna studie:Vad rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, känslor, icke materiellt):Tycker rektorer att det är svårt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lärare rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle rektorer vilja ha av lärare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd rektorerna får (konkreta svar, ej känslomässiga, materiellt):Vilket stöd får rektorer av lärare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lärarnas stöd till rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk består av kapitel som handlar om rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det består av kapitel som handlar om rektorns pedagogiska ledarskap men också om relationen mellan rektor och lärare. Relationen är väldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen är i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att rektorer ofta nämner ord som diskussion, gemenskap och förtroende.

Syftet med uppsatsen Om ledarskap i Reggio Emilia inspirerade nätverk ? en fallstudie var att ta reda på vilket ledarskap som leder till ett nätverk som främjar det Reggio Emilia inspirerade arbetet i förskolorna. Min frågeställning för arbetet var ?Vilken inverkan har ledarskapet vid nätverksträffarna haft på de enskilda pedagogernas förmåga att reflektera tillsammans, genomföra dokumentationer och utforskande projekt?? För att få svar på frågeställningen så har jag studerat litteratur och deltagit vid 18 av 20 nätverksträffar i en kommundel under perioden augusti till december 2006 i fem olika nätverk och gjort observationer samt delat ut en enkät till alla deltagare med öppna och slutna frågor.Jag kom fram till att ledarskapet och innehållet i de olika nätverken varierade och att det påverkades av ledarskapet. Pedagogerna reflekterade tillsammans på olika sätt.

Syftet med studien var att fa? fo?rdjupad kunskap om sambandet mellan olika ledarskapsstilar och kommunikation. Syftet var dessutom att fa? fo?rdjupad kunskap om sambandet mellan ledarnas kommunikation och medarbetarnas arbetstillfredssta?llelse. 114 deltagare besvarade ett fra?geformula?r inneha?llande 51 pa?sta?enden om ledarskap, kommunikation och arbetstillfredssta?llelse.

Denna studie undersökte organisationskultur och ledarskap på ett av de mest framgångs-rika företagen i Sverige, W.L. Gore & Associates Scandinavia AB (Gore), där organisa-tionskulturen sägs vara grunden till varför de har vunnit pris för Sveriges bästa arbets-plats två år i rad. Gore är en ledande tillverkare av tusentals produkter inom textil, indu-stri, elektronik och medicin. Organisationens mest kända varumärke är GORE-TEX®, som bland annat används i skydds- och sportkläder (Gore 2011a, Hamel, 2008; My-newsdesk, 2011). Denna studie syftar till att kartlägga vilka organisationskulturella framgångsfaktorer som finns representerade i Gores organisationskultur samt om det finns ett samband mellan dessa faktorer och ledarskapet på Gore.

Ledarskapsrollen utvecklas och effektiviseras ständigt, vilket ofta leder till störreansvarsområden för ledaren. När en chef eller ledare får fler uppgifter som ska lösas och bearbetas finns det en risk att vissa grundläggande uppgifter inte får samma fokus, till exempel ledarskapet och relationen mellan chef och dennes medarbetare. Denna studie har som fokus att studera ett företag i Sverige som inte använder sig av ett rent ledarskapsprogram utan ett chefsprogram där en del av programmet berör ledarskapsutveckling.Syftet med studien är att studera ledarskapet i företaget, både utifrån vad företagsledningenförespråkar och hur anställda uppfattar det. Det ger oss ett underlag som kan besvara vår frågeställning kring om det finns skillnader i det faktiska ledarskapet och det som ledningen vill bedriva.För att kunna uppnå vårt syfte har vi studerat material som vi fått genom företaget samt kompletterat det med en intervju med en person som varit med och utformat programmet. För att få en uppfattning om hur det faktiska ledarskapet fungerar har en enkät lämnats ut till chefer och deras medarbetare.

Syftet med denna studie har varit att undersöka delat ledarskap ur ett ledar- och medarbetarperspektiv i en statlig verksamhet. Vi önskade få svar på hur ledarna samverkar och delar upp arbetsuppgifterna mellan sig och hur medarbetarna ser på detta. Vi undersökte också hur kommunikationen upplevdes av inblandade parter. Vår metod för att lyckas med detta har varit kvalitativ med induktiv ansats där vi genom enkätfrågor, till såväl ledarna som ett urval av gruppens medarbetare, fått svar på frågeställningarna beträffande samverkan och arbetsuppdelningen samt hur kommunikationen fungerar mellan parterna. Svaren från respondenterna ger en samstämmig bild av att det fungerar mycket bra.