Studien syftar till att förbättra kunskapen om förhållandet mellan idéhantering och idégenereringsvilja hos Volvo CE och presenterar rekommendationer för fortsatt förbättringsarbete. Detta behov har uppkommit då Volvo CE uppfattat att antalet genererade idéer sjunkit. Följande frågor formulerades i arbetets inledningsfas: Hur påverkas deltagarnas vilja att komma med idéer och förbättringsförslag av idéhanteringssystemet? Finns det brister i Volvos idéhanteringssystem och om så är fallet, hur avhjälps detta? Arbetets empiri samlades genom ett antal intervjuer av deltagare och processledare under hösten 2011 och metoden har varit kvalitativ med grundad teori som ansats. Resultatet av arbetet är ett antal faktorer som tillsammans kraftigt påverkar deltagarnas idégenereringsvilja på lång sikt.

Denna studie har genomförts för att skapa större förståelse för hur generation y uppfattas i arbetslivet. Det har gjorts utifrån tre teman: Vad som karaktäriserar generationen, hur man leder dem samt vilka utmaningar organisationerna står inför i och med den nya generationens intåg på arbetsmarknaden. Detta gjordes genom en kvalitativ studie i form av tre semistrukturerade intervjuer med fyra personer med personalansvar fördelade på tre olika organisationer. Resultatet av studien visar att organisationerna till stor del har negativa uppfattningar av generation y i arbetslivet, men påpekar även att det till viss del handlar om mognad och att den nya generationen kommer att ändra sina attityder och värderingar med tiden. Den största utmaningen man såg med den nya generationen var att attrahera dem till att vilja jobba i just deras organisation.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien är att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frågeställningar:? Går individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? Går det, beroende på akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas inställning till arbete utifrån teorierna om Generation Y?? Går det att ifrågasätta synen på Generation Y som en homogen grupp?? Om det går att ifrågasätta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isådana fall bero på?Arbetsmarknaden står inför ett generationsskifte när dagens unga nu gör entré, de såkallade Generation Y. Generation Y profileras som målmedvetna, reflexiva ochsjälvsäkra individer som vågar ställa krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svårighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

Orust Kretsloppsakademi is a nonprofit organisation, with a goal of annually generate the same amount of electrical energy that is consumed. Orust is an island on the west coast of Sweden, north of Gothenburg. The population of 15 000 reaches 40 000 during summer, due to the large amount of vacationer. The total electricity demand is 174 GWh a year with a maximum power need of 32 MW. This report presents an analysis for the plausibility of their plan and from a power system stability perspective, the effects on the electrical grid.The conclusion is that the restraints for development of power generation from wind, solar and wave generation, are the power systems capability to transfer power, primarily in the transformers of the grid.

Den svenska arbetsmarknaden sta?r info?r ett generationsskifte i och med att fyrtiotalisterna ga?r i pension och den yngre generationen, generation Y, kommer ut pa? arbetsmarknaden. Den ha?r generationen motiveras av andra faktorer a?n de a?ldre generationerna vilket inneba?r att organisationer beho?ver anpassa hur de arbetar med att motivera sina ansta?llda. Vinstandelssystem har historiskt sett visat sig vara ett framga?ngsrikt koncept men det finns en oklarhet ga?llande om dessa system kommer att fungera pa? en generation som inte va?rdesa?tter trygghet och som inte drar sig fo?r att byta arbetsgivare.

Today the Internet is used more and more as a transportation for information. Much of the information is confidential and should not be read by those not privileged. To protect the information from unauthorized access cryptography can be applied. The cryptography algorithms in use today all have their pros and cons. They are therefore suited for different applications.

Syftet med den här studien är att beskriva chefers föreställningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frågeställningar:1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhållande till äldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende på ledarstil till generation Y?För att besvara dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ undersökning där åtta operativa chefer intervjuats.

Today the Internet is used more and more as a transportation for information. Much of the information is confidential and should not be read by those not privileged. To protect the information from unauthorized access cryptography can be applied. The cryptography algorithms in use today all have their pros and cons. They are therefore suited for different applications.

Vi har valt att undersöka den pågående generationsväxling som sker på arbetsmarknaden, den äldre generationen börjar nu gå i pension och den yngre generationen börjar i allt högre grad röra sig in på arbetsplatserna. Ämnet har länge legat till grund för forskning och det har förutspåtts att de stora pensionsavgångarna skall leda till stor arbetskraftsbrist. Detta är inget som vi ser på dagens arbetsmarknad utan det är istället arbetslösheten bland unga som är det mest framträdande. Forskning om det förmodade generationsskiftet har länge vart aktuellt, men verkar nu börja närma sig i och med att pensionsavgångarna beräknas tillta. Samtidigt som de yngre årskullarna börjar minska i antal.

Sverige står inför en stor generationsväxling de närmaste åren. Rekordgenerationen ska pensioneras och därmed ersättas av de yngre generationerna. I samband med generationsväxlingen sker det en kvalitativ förändring eftersom de olika generationerna har olika erfarenhet och värderingar. Dessa värderingar ligger till grund för hur individer driver företag, hur de prioriterar sin arbetstid och hur de lever sitt liv. Med tanke på vilka värderingar som styr de olika generationerna, tillsammans med att Generation Y börjar inta arbetsmarknaden, är det intressant att se om individers generationstillhörighet avspeglas på sättet de ser på ledarskap.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien är att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frågeställningar:? Går individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? Går det, beroende på akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas inställning till arbete utifrån teorierna om Generation Y?? Går det att ifrågasätta synen på Generation Y som en homogen grupp?? Om det går att ifrågasätta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isådana fall bero på?Arbetsmarknaden står inför ett generationsskifte när dagens unga nu gör entré, de såkallade Generation Y. Generation Y profileras som målmedvetna, reflexiva ochsjälvsäkra individer som vågar ställa krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svårighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

The purpose of this thesis is to study the difference in value generation and its drivers between leveraged buyouts and listed companies. The primary objective is to observe if differences exist. A secondary objective is to understand the differences and attempt to provide an explanation based on earlier research on Private Equity. A selection of large Swedish LBO-transactions, carried out between 1998 and 2012, are analyzed and their value generation drivers subject to comparison with a weighted index of companies listed on the Nasdaq OMX Stockholm. A clear difference in value creation is observed, both in size and composition.

Syftet med denna uppsats är att bidra med en utökad kunskap kring generation Y, som definieras som bestående av 80- och 90-talister, och deras arbetsvärderingar. Genom att undersöka vilka arbetsvärderingar svenska 80- och 90-talister besitter diskuteras begreppet generation Y och om dessa båda grupper kan betraktas som enhetliga gällande arbetsvärderingar. En enkätundersökning genomfördes bland svenska högskolestudenter. Utifrån resultatet av denna samt ett teoretiskt underlag har vi gett förklaringar till 90-talisternas syn på arbetsvärderingar. Denna syn har sedan jämförts med enkätresultatet med avseende på 80-talister för att därefter jämföras med tidigare kunskap om 80-talisternas arbetsvärderingar. Slutligen har innebörden av jämförelsen diskuterats med avseende på generationsbegreppet utifrån tidigare forskning. Efter genomförd studie kan vi konstatera att det är de inre arbetsvärderingarna som värderas högst av generation Y, följt av de yttre och de frihetsrelaterade.

Rekrytering är en viktig komponent för alla organisationer oavsett om det handlar om ett företag, ett fotbollslag, en sekt eller dylikt. Det är i grund och botten rekrytering som skapar en organisation. Ledare är viktiga personer för ett företag, det är de som sammanfogar de anställda, driver företaget framåt och utgör stommen i en organisation. Vi har valt att sammanfoga dessa två genom att undersöka hur företag rekryterar ledare genom platsannonser; dess utformning och hur de har utvecklats över de senaste tio åren. Utifrån befintlig rekryteringsteori har vi, för att underlätta en kvantifiering av platsannonserna, utformat en analysmodell som kategoriserar den teoretiska utvecklingen i tre olika generationer.

Ett spels karta är begränsande i det att när man valt en viss storlek kan man inte gå utanför den ramen utan att göra relativt resurskrävande operationer. Denna undersökning genomfördes för att se om en trädstruktur kan användas som lösning att hantera en honeycomb-struktur på ett lämpligt sätt för att ständigt kunna utöka ett spels karta. Resultatet visar att det är möjligt att använda trädstrukturen relativt bra till växande kartor men att det inte är att rekommendera till spel, eftersom strukturen i sig är en omväg. I samband med denna karta skapades en slumpmässig path-generator som skulle kunna användas till att generellt skapa slumpmässiga kartor i spel. För att se vad försvårigheter man stöter på när man utvecklar en slumpad map-generator, vilket visade sig vara svårt i och med att man hittade många specialfall..