Sökresultat:
820 Uppsatser om Idéskapande - Sida 54 av 55
SVĂ RBEHĂRSKADE OFFENTLIGA RUM - att bygga med mĂ€nniskan i fokus
Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och
essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av
invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter
mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla
oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning
varierat frÄn nödvÀndiga
aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En
tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och
privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och
stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.
SĂDRAs Gröna Skogsbruksplaner : en uppföljning relaterad till SĂDRAs miljömĂ„l, FCS's kriterier och svensk skogspolitik
SĂDRA beslutade 1995 att starta ett projekt för att förse föreningens medlemmar med
naturvÄrdsanpassade skogsbruksplaner. Projekt "Gröna skogsbruksplaner" har som mÄl att
fram till Är 2002 tÀcka halva medlemsarealen med gröna planer, och har för att nÄ detta givits
en budget pÄ 50 miljoner kronor. Konceptet med grön plan Àr ursprungligen skapat av
skogsvĂ„rdsorganisationen, men SĂDRA Ă€r först med att producera gröna planer i stor skala.
De gröna planerna skall enligt projektets syfte "ge SĂDRAs medlemmar ett verkningsfullt
redskap for virkesproduktion med hĂ€nsyn till de miljömĂ„l som finns formulerade i SĂDRAs
miljöpolicy". Detta Àr ett led i det miljöengagemang som pÄ senare Är ökat i Sverige.
InstÀllningen till anvÀndningen av Lync : En kvantitativ fallstudie av anstÀllda pÄ avdelningen Verksamhetsstöd inom FörsÀkringskassan grundad pÄ UTAUT-modellen
Detta ar en studie dar man undersokt varfor mikroforetag deltar i portaler och vilketstod mikroforetag ar i behov av via portaler. Detta ar intressant da utvecklingen avICT (informations- och kommunikationsteknik) innebar nya forutsattningar forsmaforetags mojligheter att marknadsfora och salja varor och tjanster och dessatillsammans med de medelstora foretagen utgor upp emot 99% av helaforetagspopulationen i EU-landerna och star for en stor del av de nya arbetstillfallensom skapas i vastvarldens ekonomier. Begransningen till mikroforetag gors eftersomtidigare forskning i forsta hand har berort det som definierats som sma ochmedelstora foretag och inte mikroforetag (1-10 anstallda). E-commerce funktionalitetskall finnas i portalerna eftersom man kan finna tidigare studier som behandlarsamarbete mellan mikroforetag utan e-commerce i portaler.For att genomfora studien valde man att gora en multipel flerfallsstudie efter engenomgang av befintlig forskning pa omradet. Data till flerfallsstudien samlades ingenom dokument, observationer, enkater och intervjuer.
Inskolning förr och nu : Pedagogers och förÀldrars uppfattningar
Lundgren, Johanna & Pant, Elisabeth (2009): Inskolning förr och nu. Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GÀvle. SammanfattningFörskolans ursprung byggdes pÄ en teori om utveckling dÀr barnets aktiva handlande var drivkraften i lÀroprocessen.
Tillbaka till istiden : Om lÀrprocesser och inre motivation
Vid skapande av sitt företagsnamn eller sitt varumÀrke behöver man veta vad ett varumÀrke innebÀr och de kriterier som skall uppfyllas. För att lÀra sig mer om detta och hur man kan göra, finns mycket litteratur att tillgÄ. UtifrÄn denna kunskap och företagets affÀrsidé skapas flera ledord. Dessa ord skall vara representativa för företagets syssla, omrÄde och för de budskap man vill ge sÀnda. Med dessa som grund skapar man ett namn som gÀrna fÄr vara en förkortning och det kan vara helt pÄhittat. För att göra det mer unikt kan en symbol kopplas till namnet och bÄda kan anvÀndas för större sÀrskiljande pÄ marknaden.
PĂ„ promenad genom Prag med pennan som verktyg - en landskapsarkitekts bilddagbok
Denna uppsats Àr en sammanstÀllning i dagboksform som berÀttar om hur jag lÀr kÀnna Prag med hjÀlp av
teckningen som verktyg. Tecknandet och skissandet
Àr ett skapande arbete, men det syftar hÀr inte till att
formge och skapa nya platser, istÀllet blir det ett sÀtt
att nÀrma sig staden och aktivt betrakta den.
Dagboken Àr det som hÄller samman arbetet och beskriver
kronologiskt, i bÄde ord bild, den utveckling
som sker under arbetets gÄng. Teoretiska referenser,
och mina reflektioner kring dem, varvas med bilddagboken
för att ge en djupare förstÄelse av processen
och de frÄgor som dyker upp under arbetets
gÄng.
Den första delen Àgnas Ät att hitta och orientera sig
i en okÀnd stad. Jag promenerar, men istÀllet för att
ta hjÀlp av befintliga kartor försöker jag skapa min
egen genom att efter varje promenad rita smÄ minneskartor.
Ăven om minnet Ă€r diffust stĂ€mmer dessa
smÄ minneskartor trots allt relativt vÀl överens med
verkligheten, Àven om vinklar och avstÄnd inte alltid
Àr korrekta. Den första tiden upplever jag ett behov
av att orientera mig och skapa sammanhang, men
snart tycker jag mig ha en överblick och hittar ganska
bra.
Film och andra rörliga bilder som lÀromedel?
Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka gymnasielÀrarnas anvÀndning av rörliga bilder i undervisningen, i olika Àmnen dÀr bÄde gymnasiegemensamma-/kÀrnÀmnen och profil-/karaktÀrsÀmnen finns representera. Undersökningen utgick frÄn antagandet att ovanstÄende förekommer ? men i varierande grad ? och sökte dÀrför reda pÄ hur och varför det rörliga materialet anvÀnds i undervisningssammanhang samt vilka typer av rörliga bilder det handlar om. Av intresse var ocksÄ hur lÀrarna fÄr fram det rörliga material, hur de tÀnker kring och arbetar med avsÀndare och kÀllkritik vid sÄvÀl val av material som i klassrummet samt hur de upplever att deras elever förhÄller sig till den hÀr typen av undervisning.
Metoden för undersökningen var den kvalitativa forskningsintervjun. Sex stycken intervjuer genomfördes med gymnasielÀrare - som undervisar i svenska, engelska, matematik, fysik, historia, samhÀllskunskap, religion, fotografi, form, bild, grafisk design, kultur och idéhistoria, instrument, digitalt skapande samt ljudlÀggning ? pÄ en mindre skolenhet med inriktning mot estetik och media.
Att vara eller inte vara : En frÄga om varumÀrken
Vid skapande av sitt företagsnamn eller sitt varumÀrke behöver man veta vad ett varumÀrke innebÀr och de kriterier som skall uppfyllas. För att lÀra sig mer om detta och hur man kan göra, finns mycket litteratur att tillgÄ. UtifrÄn denna kunskap och företagets affÀrsidé skapas flera ledord. Dessa ord skall vara representativa för företagets syssla, omrÄde och för de budskap man vill ge sÀnda. Med dessa som grund skapar man ett namn som gÀrna fÄr vara en förkortning och det kan vara helt pÄhittat. För att göra det mer unikt kan en symbol kopplas till namnet och bÄda kan anvÀndas för större sÀrskiljande pÄ marknaden.
TillstÄndsansökan för tÀktverksamhet: vÀgledning vid
utformning av ansökningshandlingar
Grunden till vÄrt moderna samhÀlle Àr bokstavligen sand, grus, sten och berg. Betongen och cementen som vÄra hus byggs av samt de massor som anvÀnds för att skapa bÄde bÀrlager och slitlager i vÄra vÀgar kommer till största del frÄn de produkter som bryts i tÀkter. MÄnga mÀnniskor förutsÀtter att material till byggnationer finns och reflekterar aldrig över var materialet kommer ifrÄn och vilka processer och potentiella miljöstörningar som uppkommer i och med den brytning som hjÀlper till att utveckla vÄrt samhÀlle. Det hÀr examensarbetet grundar sig i att skapa ansökningshandlingar till tÀktverksamhet i Rutvik, LuleÄ Kommun. I det ingÄr att skapa en tÀktplan med ritningar före, under och efter avslutad verksamhet.
TillstÄndsansökan för tÀktverksamhet: vÀgledning vid utformning av ansökningshandlingar
Grunden till vÄrt moderna samhÀlle Àr bokstavligen sand, grus, sten och
berg. Betongen och cementen som vÄra hus byggs av samt de massor som
anvÀnds för att skapa bÄde bÀrlager och slitlager i vÄra vÀgar kommer till
största del frÄn de produkter som bryts i tÀkter. MÄnga mÀnniskor
förutsÀtter att material till byggnationer finns och reflekterar aldrig
över var materialet kommer ifrÄn och vilka processer och potentiella
miljöstörningar som uppkommer i och med den brytning som hjÀlper till att
utveckla vÄrt samhÀlle.
Det hÀr examensarbetet grundar sig i att skapa ansökningshandlingar till
tÀktverksamhet i Rutvik, LuleÄ Kommun. I det ingÄr att skapa en tÀktplan
med ritningar före, under och efter avslutad verksamhet.
Ansökningshandlingarna skall i det hÀr fallet Àven innehÄlla en
miljökonsekvensbeskrivning.
Imorgon Àr en annan dag : Ortsanalys för krympande stÀder i Sverige
Sedan slutet av 1900-talet har flyttningsströmmarna i Sverige huvudsakligen riktats mot nÄgra fÄ urbana regioner dÀr den ekonomiska tillvÀxten varit störst. I kommuner som befinner sig utanför dessa dynamiska regioner blir antalet invÄnare allt fÀrre och Àldre. Detta medför negativa konsekvenser för kommunernas verksamhet dÄ fÀrre mÄste försörja allt fler, samtidigt som kompetens och underlag för den kommunala verksamheten försvinner med de som flyttar. För att kommunerna ska kunna fortsÀtta att bedriva sin verksamhet i framtiden, anses i denna uppsats att de istÀllet för att försöka öka sin befolkning, först och frÀmst bör inrikta sig pÄ att hushÄlla med den befolkning de har kvar. Genom att samla befolkningen med hjÀlp av riktade flyttningar, Àr det möjligt för kommunerna att effektivisera sin verksamhet, samtidigt som arbetet med att uppnÄ en hÄllbar stadsplanering underlÀttas.
"Det kostar pÄ, det tar lite tid..." : Studie av ett förbÀttringsarbete inom microsystemet för patienter som genomgÄr elektiv höft- och knÀplastik
Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring Àr huvudorsaken till upp-komsten av vÄrdskador i hÀlso- och sjukvÄrden. Komplexiteten i hÀlso- och sjukvÄrds organisat-ion i kombination med den mÀnskliga faktorn stÀller krav pÄ struktur i kommunikationen med hjÀlp av standardisering. En utmaning för hÀlso- och sjukvÄrden Àr att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten pÄ patientsÀkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) Àr en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjÀlper till att skapa den struktur och förutsÀgbarhet som krÀvs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer sÄvÀl under normala förhÄllanden som under stress.
KrÀftfisket i RÄneÀlv: en analys av institutionerna som reglerar en gemensam resurspool
KrÀftfisket i RÄneÀlv utgör en gemensam resurspool, en sk. common - pool resource (CPR). Runtom i vÀrlden utarmas sÄdana resurspooler i allt snabbare takt eftersom ett stort problem med allmÀnna resurser Àr att de kan tömmas men det Àr mycket svÄrt att stÀnga anvÀndare ute. KrÀftbestÄndet i RÄneÀlv Àr av arten flodkrÀfta, vilken Àr vÀldigt kÀnslig för bÄde sjukdomar och miljöförÀndringar. Vad Àr det dÄ som gör att man fiskat krÀftor i RÄneÄ sedan 1960-talet och det finns inga tecken som tyder pÄ att resursen skulle vara hotad av överutnyttjande? Detta trots att resursen mÄste möta Àven bÄde biologiska och ekonomiska potentiella hotbilder.
Offentlig sektor och employer brand - Hur attraherar och behÄller man arbetskraft inom offentlig sektor?
Syftet med denna studie har varit att i en större kommun i VÀstra Götalandsregionen undersöka högre tjÀnstemÀns, tankar och upplevelser gÀllande offentlig sektor som en attraktiv arbetsgivare. Vidare studerades den aktuella organisationens skapande av sitt egna employer brand under sina anstÀllningsprocesser. Detta för att identifiera ytterligare omrÄden att arbeta med gÀllande att attrahera och behÄlla kompetenta medarbetare.Enligt Minchington (2006) sÄ har forskning kring employer brand ofta fokuserat pÄ nÀringslivet. Offentlig sektor kommer enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) egen rapport ?HÀr finns Sveriges viktigaste jobb? (2011a) att ha ett större behov av att anstÀlla kompetenta medarbetare i framtiden, vilket gör att Àven denna sektor bör arbeta med att utveckla sitt employer brand.
VÀrdeskapande pÄ den virtuella marknaden - En studie av jÀmförelsesidor för resor
Uppsatsen har skrivits i en tid dÄ allt fler företag lÀgger sin verksamhet pÄ Internet. Resebranschen ligger framförallt lÄngt fram nÀr det gÀller Internet och Àr klart störst pÄ e-handel dÄ den stÄr för 30 procent av den totala e-handeln i Europa. Konsumenten ges via Internet tillgÄng till en oÀndlig mÀngd information frÄn miljontals företag vilket skapar ett behov av att sortera informationsflödet. Nya affÀrsmodeller sÄsom jÀmförelsesidor för resor har aktualiserats för att bistÄ konsumenten att sortera bland mÀngden av erbjudanden pÄ Internet. I uppsatsen frÄgar vi oss vilka faktorer som Àr viktiga för att jÀmförelsesidorna ska kunna förstÀrka vÀrdet av de tjÀnster de erbjuder.