Sökresultat:
1091 Uppsatser om Idépolitik - Sida 50 av 73
Kan en avreglerad sjukförsÀkringsmarknad ge oss den sjukförsÀkring politiker vill att vi ska ha?
Hög sjukfrÄnvaro Àr en stÀndigt aktuell frÄga i Sverige. Förutom problemet med hög sjukfrÄnvaro i absoluta tal finns i Sverige Àven stora regionala skillnader i sjukfrÄnvaro som inte kan förklaras med skillnader i hÀlsostatus mellan olika regioner. För att sjukförsÀkringen ska fÄ mer karaktÀr av försÀkring med mindre godtycklighet i ersÀttningsbedömning krÀvs en tydligare koppling mellan risken som ska försÀkras bort och försÀkringens anvÀndande. FrÄgan som behandlas i denna uppsats Àr huruvida sjukförsÀkringens uppgift att hantera risk för inkomstbortfall pÄ grund av ohÀlsa samt att omfördela resurser mellan högrisk ? och lÄgriskindivider kan utföras mer effektivt och försÀkringsmÀssigt pÄ en konkurrensmarknad Àn med en enhetlig sjukförsÀkring.
Driftsrestriktionsdirektivet 2002/30/EG. En dold konflikt mellan miljöskyddet och lufttrafikföretagens tilltrÀdetill flygmarknaden
Denna uppsats försöker att med hjÀlp av en teleologisk lagtolkning fÄ fram syftet och ÀndamÄlet med Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2002/30/EG om regler och förfaranden för att av bullerskÀl införa driftsrestriktioner vid flygplatser inom gemenskapen, nedan kallat driftsrestriktionsdirektivet. UtifrÄn denna rÀttsliga tolkning förs en övergripande diskussion om hur detta direktiv eventuellt skulle kunna genomföras i svensk politik för att bÀst kunna skydda miljön och ge acceptabel rÀttssÀkerhet för de lufttrafikföretag som drabbas av driftsregleringarna. Av den rÀttsliga tolkningen framkommer att det frÀmsta syftet med direktivet Àr att vidta ÄtgÀrder för att minska flygbullret vid flygplatser med sÀrskilt allvarliga bullerproblem, med ÀndamÄlet att skydda de kringboendes hÀlsa och miljön. I och med införandet av en ?god avvÀgning? vid införandet av driftsrestriktioner blir dock det egentliga ÀndamÄlet med direktivet att uppnÄ största möjliga miljövinster pÄ det mest kostnadseffektiva sÀttet.
Fra?n mo?rkret stiga vi mot ljuset : den tidiga svenska arbetarro?relsens strategiska musikanva?ndning
Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.
Hade Ned Ludd rÀtt?
Uppsatsen behandlar frÄgan om huruvida högre takt i produktivitetsutvecklingen pÄverkar sysselsÀttningsgraden negativt i en ekonomi dÄ förbÀttringar i arbetsbesparande teknologi medför lÀgre efterfrÄgan pÄ arbete. FrÄgestÀllningen har uppkommit med jÀmna mellanrum genom historien sedan den första industriella revolutionen utan att nÄgot lÄngsiktigt samband kunnat bekrÀftas. Uppsatsens undersökning av 10 OECD lÀnder mellan 1979 och 2003 finner inte heller stöd för ett sÄdant lÄngsiktigt samband. DÀremot finns starkt stöd för att produktivitetsutveckling har negativ inverkan pÄ sysselsÀttningen pÄ bÄde kort och medelfristig sikt. UtifrÄn detta kan arbetstillfÀllen rÀddas pÄ kort och medelfristig sikt men inte pÄ lÄng sikt dÄ de, inom tillverkningssektorn och Àven generellt, ser ut att minska oavsett takten i produktivitetsutvecklingen.
SjukvÄrdssystem i förÀndring - en jÀmförelse mellan Sverige, Danmark och Norge
Tanken med denna uppsats Àr att jÀmföra Sveriges sjukvÄrdssystem med Danmarks och Norges och analysera om en liknande reform med ökad centralisering, som skett i Norge och som kommer att ske i Danmark, Àr ett alternativ för Sverige. Alla tre lÀnderna har en historia med decentraliserad, offentligt tillhandahÄllen sjukvÄrd och vikten lÀggs vid allas rÀtt till lika vÄrd. Solidarisk finansiering med skatter Àr en sjÀlvklarhet för dessa tre lÀnder. Reformerna som skett i Norge och planeras i Danmark innebÀr att man gÄr ifrÄn den traditionella modellen och mer ansvar och makt flyttas över pÄ staten. De danska och norska motsvarigheterna till Sveriges landsting lÀggs ner och nya sjukvÄrdsregioner bildas.
Makroekonomiska följder av HIV/AIDS - teoretisk diskussion och simulering av Botswanas ekonomiska tillvÀxt 2002-2050
Sedan 1996 Àr HIV/AIDS den frÀmsta dödsorsaken i Botswana och skapar stora sociala och ekonomiska störningar i landet. Trots att sjukdomen i sig inte Àr ett ekonomiskt fenomen utgör den stora omfattningen ett allvarligt hot för landets ekonomiska utveckling de kommande Ärtiondena. Den ekonomiska utvecklingen i Botswana var fram till mitten pÄ 1990-talet en av vÀrldens snabbaste. FrÄn att ha varit ett av de tio fattigaste lÀnderna i vÀrlden utvecklades landet till ett av Afrikas rikaste och klassas nu som ett medelinkomstland. Denna uppsats ska försöka reda ut vilka nÄgra av de makroekonomiska konsekvenserna Àr för ett land dÀr en av fyra bÀr pÄ den livshotande sjukdomen.
Bulgariens vÀg mot EU - en studie om handel och specialisering
Uppsatsen, Bulgariens vÀg mot EU ? en studie om handel och specialisering ? , undersöker de ekonomiska effekter som Europaavtalet har medfört för Bulgariens del. Avtalet etablerade ett frihandelsomrÄde mellan Bulgarien och EU och syftade till att förbereda landet för ett framtida EU-medlemskap. Vidare verkade Europaavtalet för ett frÀmjande av handelsutbytet mellan de tvÄ parterna genom handelsliberalisering. Studiens primÀra syfte Àr att skildra Bulgariens utveckling under en tioÄrsperiod med avseende pÄ handelsmönster och specialisering.
Att vara, eller inte vara, rationell?: Rational Choice och aktörers beteende vid institutionell pÄverkan, i fallet regionbildningsprocessen i Norra Sverige
Rational choice Àr ett dominerande paradigm inom den samhÀllsvetenskapliga forskningen. Teorin Àr vÀl anvÀnd för att förklara politik och politisk pÄverkan, och otaliga forskningsstudier har gjorts inom dess ramar sedan den fick sitt genombrott. Allt sedan rational choice blivit ett dominerande paradigm har teorin Àven kommit att kritiseras. Kritiker hÀvdar att teorin, trots sina fördelar i vissa fall, Àr otillrÀcklig för att förklara samhÀllsvetenskapliga fenomen. Framför allt de beteendeantaganden som teorin utgÄr ifrÄn har kritiserats frÄn sÄvÀl psykologiskt, som sociologiskt och ekologiskt hÄll.
Vilka faktorer har pÄverkat den ekonomiska tillvÀxten i Afrika? -en empirisk studie under perioden 1989-2004
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka varför Afrika har haft sÄ dÄlig tillvÀxt de senaste sexton Ären jÀmfört med resten av vÀrlden. Paneldata frÄn 41 afrikanska lÀnder mellan Ären 1989 och 2004 anvÀnds för att undersöka Ätta variablers pÄverkan pÄ den ekonomiska tillvÀxten. Variablerna som ska granskas Àr sparande, humankapital, inflation, inflation i kvadrat, bistÄnd, öppenhet, jÀmstÀlldhet och aids. Fokus ligger pÄ aids och jÀmstÀlldhet, eftersom de inte varit föremÄl för tidigare empirisk forskning i samma utstrÀckning som de andra variablerna. Regressioner gjordes dels över ett treÄrsintervall och dels över ett femÄrsintervall för att undersöka hur variablerna pÄverkar tillvÀxten för olika tidsperioder.
DjÀvulen syns i detaljerna
Titel: ?DjÀvulen syns i detaljerna?Författare: Maria Möllborn och Josefine SöderstedtKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90)Termin: Ht. 2007Sektion: HÀlsa och SamhÀlle (HOS)Handledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av dokument: C-uppsatsSidantal: 62Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den mediala framstÀllningen mellan manliga och kvinnliga politiker och om det finns nÄgon skillnad i framstÀllningen av dessa? Tanken med vÄr forskning Àr att bidra till en mer aktuell bild av hur dagens medieframstÀllning av hur kvinnliga och manliga politiker ser ut. Vi anser ocksÄ att Sverige befinner sig i en brytpunkt dÀr vi för första gÄngen har en kvinnlig statsministerkandidat i ett av de största partierna inför valet Är 2010.
LÀhÀckar för minskad vinderosion och andra ekosystemtjÀnster
MÀnniskans nÀringar och kulturer har orsakat landskapsförÀndringar som pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden lett till flera ekologiska konsekvenser som erosion liksom övergödning av vattendrag och hav. Skogsbruk sÄvÀl som jordbruk har dÀrutöver resulterat i stora utarmningar av den
biologiska mÄngfalden pÄ jorden. Sedan en tid har jordbrukets negativa konsekvenser fÄtt alltmer uppmÀrksamhet inom bland annat politik, forskning och nÀringsliv, varav somliga mÀnniskor aktivt försökt stoppa det negativa hÀndelseförloppet som manifesterat mÄnga av
vÀrldens odlingslandskap. Diskussioner som innefattar ekosystemet och dess sÄ kallade tjÀnster för mÀnniskans sÄvÀl som andra organismers överlevnad och vÀlbefinnande erhÄller dÀrutöver mer och mer fokus i strÀvan mot miljövÀnligare alternativ för storskalig odling. I
sökandet efter mer ekologiskt sunda odlingssystem har intresset igen vÀckts för agroforestrysystem, som kombinerar vedartade vÀxter med vanligt förekommande grödor.
Etableringen av lÀhÀckar pÄ respektive intill odlingarealer i SkÄne kan bidra med flertalet ekosysystemtjÀnster vilka bevisats stoppa ex.
Mediedrev : en demokratisk förutsÀttning eller ett politiskt fall?
Syftet med denna undersökning Àr att se hur journalistiken förÀndrats vid rapporteringen i politiska mediedrev 1995- 2010. Vi ska ocksÄ titta pÄ hur mediedrev som fenomen har förÀndrats under samma tid. UtifrÄn Lars Nords definition av mediedrev har vi gjort ett urval av fyra politiska mediedrev; TobleroneaffÀren frÄn 1995 som bland annat handlar om hur Mona Sahlin anvÀnde statens kontokort för privata inköp. KvittoaffÀren frÄn 2001 dÀr Yvonne Ruwaida gjorde av med offentliga medel utan att redovisa kvitton. I Ministerskandalen 2006 ertappades före detta ministrarna Maria Borelius (handelsminister) och Cecilia Stegö Chilo (kulturminister) med att ha anlitat svart arbetskraft samt struntat i att betala tv licens.
DELTIDSARBETSLĂSHETEN I SVERIGE - En studie om utveckling och bestĂ€mningsfaktorer
UndersysselsÀttning eller ofrivillig deltidsarbetslöshet Àr vanligt förekommande pÄ arbetsmarknaden i Sverige idag. Liksom deltidsarbete domineras Àven ofrivillig deltidsarbetslöshet av kvinnor. Men Àven mÀn Àr bÄde deltidssysselsatta och ofrivilligt deltidsarbetslösa. Syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka grupper som Àr ofrivilligt deltidsarbetslösa samt hur fenomenet pÄverkas av arbetslöshetsersÀttningen. Data som anvÀnds i uppsatsen Àr frÄn Statistiska centralbyrÄns arbetskraftsundersökningar samt statistik frÄn Arbetsmarknadsverket.
Stabilitetspaktens effekter pÄ BNP; en kontrafaktisk simulering
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka effekter reglerna inom tillvÀxt- och stabilitetspakten skulle ha haft pÄ BNP. Uppsatsen ger Àven kort historik och en genomgÄng av lagstiftningen som omgÀrdar stabilitetspakten. Den regel som undersöks Àr 3 %-regeln som sÀger att medlemslÀnderna inom EMU inte fÄr ha ett budgetunderskott pÄ mer Àn 3 procent. Uppsatsen utgÄr frÄn en reducerad AS/AD modell dÀr finanspolitik Àr en av variablerna som orsakar skift i aggregerad efterfrÄgan. Den metod som anvÀnds Àr en sÄ kallad VAR-modell dÀr tvÄ regressioner skattas, en för BNP-gapet och en för Ärliga inflationsförÀndringen.
Energi, ekonomi och externa kostnader - En uppsats som tar hÀnsyn till klimatet
Den hÀr uppsatsen undersöker den dubbla roll som fossila brÀnslen spelar i ekonomin. Fossil energi Àr en viktig del av produktionen och pÄverkar dÀrmed inkomstnivÄerna i positiv riktning. Samtidigt ger den upphov till koldioxidutslÀpp som kan pÄverka klimatet och ge upphov till extrema vÀderfenomen, stigande havsnivÄer, ökad migration och konflikt, vilka sÄ smÄningom kan orsaka stora externa kostnader. FrÄgestÀllningen Àr:? Hur pÄverkas ekonomin av koldioxidutslÀppande fossila brÀnslen, beroende pÄ om externa miljökostnader inkluderas eller exkluderas ur analysen?För att besvara denna, utvecklas Solowmodellen med naturresurser sÄ att de fossila brÀnslenas externa kostnader synliggörs i ökande deprecieringstakter.