Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hemrehabilitering för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Stroke är en allvarlig sjukdom som kan ge upphov till många olika funktionsnedsättningar som påverkar människans vardagliga liv. Sveriges befolkning blir idag allt äldre vilket innebär att risken att drabbas av stroke ökar. Kortare vårdtider på sjukhus leder till att en stor del av rehabiliteringsinsatserna kommer att ske av ett multidisciplinärt rehabiliteringsteam i klientens hem. En kvalitativ metod med deskriptiv ansats har använts där datainsamlingen skett genom intervjuer med sex arbetsterapeuter inom landstinget i Dalarna och Örebro.

Patienter med schizofreni har betydligt större andel överviktiga jämfört med övriga befolkningen och har en ökad förekomst av livsstilsrelaterade sjukdomar och förtidig död, vilket kan sättas i relation till dålig kosthållning. Syftet med studien var därför att undersöka schizofrenipatienters intag av frukt, grönsaker och fett och jämföra det med Livsmedelsverkets rekommendationer. Syftet var också att beskriva vilka interventioner som utförts för att förändra schizofrenipatienters kostvanor. Livsmedelsverket och riktlinjer för hälsofrämjandeintervention användes som referensramar. Metodvalet var en systematisk litteraturstudie där sökning efter artiklar skedde både systematiskt via databaser och manuellt.

Bakgrund Cancer?verlevare st?r inf?r nya utmaningar efter behandling, varav fysisk sm?rta, tr?tthet och emotionell p?verkan i det dagliga livet ?r vanligt f?rekommande. Arbetsterapeuter spelar en viktig roll i rehabiliteringen genom att hj?lpa ?verlevarna att ?terg? till vardagslivet och hantera utmaningarna som kan uppst?. Genom Model Of Human Occupation (MOHO) kan arbetsterapeuter skapa personcentrerade interventioner f?r att st?dja cancer?verlevares v?lbefinnande.

Patienter med schizofreni har betydligt större andel överviktiga jämfört med övriga befolkningen och har en ökad förekomst av livsstilsrelaterade sjukdomar och förtidig död, vilket kan sättas i relation till dålig kosthållning. Syftet med studien var därför att undersöka schizofrenipatienters intag av frukt, grönsaker och fett och jämföra det med Livsmedelsverkets rekommendationer. Syftet var också att beskriva vilka interventioner som utförts för att förändra schizofrenipatienters kostvanor. Livsmedelsverket och riktlinjer för hälsofrämjandeintervention användes som referensramar. Metodvalet var en systematisk litteraturstudie där sökning efter artiklar skedde både systematiskt via databaser och manuellt.

Bakgrund: Idag lever minst 150 000 personer med demens i Sverige, år 2050 beräknas antalet ha fyrdubblats. Insatserna för personer med demens ska ge dem den hjälp de behöver i det sociala samspelet och ge dem en känsla av trygghet. Att som människa bli sedd och bekräftad ökar chansen för god hälsa, och eftersom hunden är expert på att tolka kroppsspråk och subtila signaler som människor lätt missar erbjuder den ett speciellt sällskap.Syfte: Beskriva hundens roll inom demenssjukvård.Frågeställningar: Hur kan hunden användas i omvårdnaden av personer med demenssjukdom? Vilka effekter har interventioner med hund på personer med demenssjukdom?Metod: Systematisk litteraturstudie.Resultat: Det finns i huvudsak två olika sätt att använda intervention med hund inom demenssjukvård, Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT). AAA fokuserar på trivsel och social samvaro medan AAT har fokus på individuell behandling.

Bakgrund: I Sverige ställer lagen högre krav på de bedömningar som görs av arbetsförmåga än vad som kan genomföras med dagens befintliga bedömningsinstrument. I samband med att begreppet arbetsförmåga började användas växte WAI (Work Ability Index) fram och började användas i Finland under 1980-talet. WAI används på både grupp- och individnivå för att bedöma befintlig och framtida arbetsförmåga i relation till nuvarande arbete. Syfte: Att undersöka vilken betydelse WAI har i Finland för att identifiera tidiga tecken på ohälsa hos arbetstagare samt hur resultatet kan användas i utformandet av insatser/interventioner. Metod: För att kunna ta del av upplevelser kring användandet av WAI genomfördes sex intervjuer med personal inom den privata företagshälsovården i Finland.

Ljumskskador tillhör en av de vanligaste skadorna inom fotboll och håller många spelare borta från match och träning. Det finns faktorer som utsätter en spelare för ökad risk att skada sig och dessa är viktiga att känna till för att förstå orsakerna till att skada uppstår samt för att kunna förebygga skador med preventiv träning. Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende riskfaktorer och prevention för ljumskskador inom fotboll. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och AMED vilket resulterade i att 20 artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och poängsattes med PEDro-scale eller ?Bedömningsmall för riskfaktorer?.

Förlossningsvårdens processer har vanligen utvärderats med jämförelsetal samt statistik över bakgrundsfaktorer och interventioner. Utvärderingarna har använts som argument för att likna vården vid normal förlossning med den som krävs vid komplicerade förhållanden. WHO (1996) rekommenderade och kategoriserade vård vid normal förlossning. Ett instrument fanns utvecklat som använts i ett kvalitetsutvecklingsarbete för att kartlägga förlossningsvård i förhållande till WHO: s rekommendationer. Studiens syfte var att kartlägga barnmorskors dokumenterade vård enligt WHO: s rekommendationer om vård vid normal förlossning tre år efter föregående kartläggning.

Förlossningsvårdens processer har vanligen utvärderats med jämförelsetal samt statistik över bakgrundsfaktorer och interventioner. Utvärderingarna har använts som argument för att likna vården vid normal förlossning med den som krävs vid komplicerade förhållanden. WHO (1996) rekommenderade och kategoriserade vård vid normal förlossning. Ett instrument fanns utvecklat som använts i ett kvalitetsutvecklingsarbete för att kartlägga förlossningsvård i förhållande till WHO: s rekommendationer. Studiens syfte var att kartlägga barnmorskors dokumenterade vård enligt WHO: s rekommendationer om vård vid normal förlossning tre år efter föregående kartläggning.

Forskning tyder på att risken att drabbas av ätstörning är tre gånger högre hos dansare jämfört med icke dansare och prevalensen uppgår till 42 %. Dansvärldens strävan efter perfektionism, kvinnligt kön, en ålder av 14-20 år samt intensiv bantning är de främsta riskfaktorerna för att utveckla ätstörning. Förutom att ätstörningar hälsoekonomiskt är kostsamma för samhället medför de även fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bättre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla ätstörning krävs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. Därtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga ätstörning hos professionella dansare, vilket därför ligger till grund för framarbetat syfte.

Forskning tyder på att risken att drabbas av ätstörning är tre gånger högre hos dansare jämfört med icke dansare och prevalensen uppgår till 42 %. Dansvärldens strävan efter perfektionism, kvinnligt kön, en ålder av 14-20 år samt intensiv bantning är de främsta riskfaktorerna för att utveckla ätstörning. Förutom att ätstörningar hälsoekonomiskt är kostsamma för samhället medför de även fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bättre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla ätstörning krävs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. Därtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga ätstörning hos professionella dansare, vilket därför ligger till grund för framarbetat syfte.

Bakgrund: En psykos innebär att tappa fotfästet i verkligheten. Risken för att drabbas av försämrad livskvalitet med stort lidande är hög. Tidigt insatta interventioner hos personer med nydebuterad psykos kan hindra ett ogynnsamt sjukdomsförlopp men forskning av nyinsjuknade genererar sällan kunskap gällande omvårdnad. Patienters symptombild med starka vanföreställningar och oro komplicerar ofta försök att interagera och en gynnsam vårdrelation kan vara svår att utveckla i och med patienternas speciella tillstånd.Syfte: Att beskriva hur personalen kan skapa en vårdprocessfrämjande relation med personen som drabbats av nydebuterad psykos på en slutenvårdsavdelning.Metod: Systematisk litteraturöversikt inkluderat femton artiklar med kvalitativt perspektiv för att besvara syftet. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ metasummering.Resultat: Resultatet antyder på fördelar med att skapa tillit på ett tidigt stadium med hjälp av vårdrelationen.

Bakgrund: Fetma har ökat under de senaste decennierna. Den största ökningen har främst varit bland individer under 50 år. De senaste siffrorna visar dock att utvecklingen börjar plana ut. Fetma är ojämlikt fördelat i befolkningen med en överrepresentation bland personer med låga sociala förutsättningar. Idag uppskattas 43 miljoner barn under fem år vara överviktiga.

Sömn är ett grundläggande behov för människan och har både skyddande och reparerande effekter. En tillfredsställande sömn har stor betydelse för att kroppen ska kunna återhämtas och det finns risk att vårdmiljö kan leda till försämrad sömn för patienter. Syftet med studien är att identifiera vilka faktorer som stör nattsömnen för patienter på sjukhus och sjukhem samt beskriva hur sjuksköterskor kan främja sömnkvaliteten. Uppsatsen är en litteraturöversikt och bygger på nio kvantitativa studier, där sju studier är utförda på sjukhus och två på sjukhem. Studierna är analyserade enligt en analysmodell framtagen av Friberg (2006a).

Bakgrund: Den postoperativa smärtans utfall påverkas av en rad olika faktorer såsom kirurgins lokalisation och omfattning, barnets ålder och dess förväntningar. I mitten av 1900-talet sågs negativa konsekvenser av att barn blev lämnade ensamma på sjukhus. Detta har lett fram till en mer familjecentrerad vård där föräldrarna har en viktig roll. Vården bygger på ett nära samarbete, där föräldrarna är en bro mellan barnet och vårdpersonalen. Föräldrarna kan med sin närvaro trösta, stötta och hjälpa barnet att lindra sin smärta.