I C-­?uppsats ser fo?rfattaren na?rmre pa? hur fans tolkar och diskuterar rockgruppen kents la?ttexter. Tanken a?r att so?ka efter teman som de flesta fans tycks identifiera och sedan, med hja?lp av Laclau och Mouffes diskursteori se na?rmre pa? hur tolkningarna skiljer sig a?t, trots ett gemensamt ?grundtema.? Till syftet ho?r a?ven att se pa? vilka sa?tt dessa diskussioner och tolkningar ga?r att sammankoppla till identitet och identifikation.Tre tydliga teman gick att finna bland fansens tolkningar: ka?rlek, ensamhet/uppva?xt samt la?ngtan och dro?mmar. Samtliga tre teman tycktes tolkas i huvudsak med antingen en negativ eller positiv grundsyn, da?r samtliga teman/fenomen a?ven gick att sammankoppla med varandra.

Studiens syfte var att undersöka om och hur skiljer sig personligheter av personer som är intagna i fängelse, rehabiliterade personer och personer som inte har begått något brott. Personlighetsundersökning baserades på femfaktorsmodell och en enkät som bestod av 50 frågor. Samtliga faktorer jämfördes genom alla tre grupper. Vidare gjordes en jämförelse av vilken typ av brott har de intagna och rehabiliterade personer begått, vilka drivkrafter hade dem och vad de tyckte var viktigt i deras liv för att inte begå brott vilken realiserades genom en konstant komparativ metod. Personlighetsskillnaderna undersöktes genom Kruskal-Wallis test.

Kommunikation mellan vårdgivare och afasipatienter är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhålla sig i de situationer som kan uppstå. den icke verbala kommunikationen är i dessa sammanhang av stor betydelse men även det verbala språket har sin plats i kommunikationen. Studiens syfte har varit att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram användes Paterson och Zderads omvårdnadsteori som är en interaktionsteori och grundar sig på vikten av en god relation och därmed en god kommunikation mellan vårdgivaren och patienten.

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

Detta examensarbete har skett i samarbete med Stadsmuseet i Skövde inför en utställning under sommaren och hösten 2013 om staden Skövdes skyddshelgon S:ta Elin. Arbetet innehåller en undersökning om hur en 3D-animerad karaktärs icke-verbala uppförande tillsammans med dess ikonografiska attribut kan fungera engagerande för publiken på ett sätt som stödjer syfte och mål med utställningen. För utställningen var målet att göra besökarna intresserade av vad som ligger bakom legenden. För utvärderingen skapades en prototyp i form av animerad 3D-karaktär som ingick i en kortfilm till utställningen om Elinlegenden. Karaktären Elin var i filmen "stum", i betydelsen att hon inte talade själv, därför var det viktigt att hennes karaktär ändå klarade att uttrycka personlighetsdrag.

Icke steroida antiinflammatoriska läkemedel (non steroidal anti-inflammatory drugs, NSAIDs) är en stor grupp läkemedel som har antiinflammatoriska, smärtstillande och febernedsättande effekter. Verkningsmekanism är att de hämmar enzymet cyklooxygenas (COX) vilket är det första enzym som omvandlar arakidonsyra till bland annat prostaglandiner (PG). Det finns flera isozymer av COX, varav COX-1 och COX-2 är de vanligaste målenzymen för NSAIDs. PG är involverade i flertalet viktiga processer i kroppen exempelvis smärta, feber och inflammation. NSAIDs kan grovt delas in i två grupper, traditionella icke-selektiva substanser som hämmar både COX-1 och COX-2 (oftast är substanserna mer selektiva för COX-1) samt coxiber som är selektiva för COX-2.

Jakttraditionen är ett exempel på speciesism ? diskriminering av en individ på grund av dess arttillhörighet. Jakten rättfärdigas helt enkelt av att djurens liv inte antas ha samma värde som människans. Men jakten är också ett till synes mycket mansdominerat och heteronormativt fält. Denna text är en diskussion kring parallellerna mellan heteronormativa strukturer och jakttraditionen, baserat på en undersökning av språket och attityderna i jakttidskrifter och analyserat ur ett queerteoretiskt och antispeciesistiskt perspektiv.Jag har undersökt jakttidskrifternas texter utifrån kategorierna kontroll, objektifiering och kategorisering, maskulinitetsnormering, våldsglorifiering, och hierarkistrukturering, som alla bidrar till ett speciesistiskt förhållningssätt, och som därmed är förutsättningar för jaktens varande och rättfärdigande.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka om individer med bakgrund av upprepade fotledsstukningar har sämre balans och styrka jämfört med individer som har friska fotleder, samt om det skiljer sig i balans och styrka mellan dominant och icke-dominant fot. Författarnas hypotes är att kronisk instabilitet i fotleden är vanligt förekommande bland kvinnliga fotbolls- och basketspelare som lidit av upprepade fotledsstukningar under sin karriär. Följande tre frågeställningar undersöktes: (1) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar sämre resultat i balanstestet SEBT, jämfört med en individ utan tidigare fotledsproblem? (2) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar lägre styrka, jämfört med en individ utan tidigare fotledsproblem, i ett plantarflexionstest? (3) Skiljer sig resultaten i balans- och styrketestet mellan den dominanta- och den icke-dominanta foten?Metod: Balansförmågan testades genom att mäta räckvidden i en modifierad version av Star Excursion Balance Test. Styrkan uppskattades i ett kvalitativt plantarflexionstest där antal repetitioner räknades.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett interaktionistiskt perspektiv statistiskt testa tidigare studiers undersökta icke-kognitiva faktorer som eventuellt kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa.I hur hög grad korrelerar de icke-kognitiva faktorerna med betyg i ämnet Idrott och hälsa?Hur ser eventuella skillnader ut mellan betygsgrupperna sett till elevernas skattning av de icke-kognitiva faktorerna? Metod: Vi har i vår studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en övergripande bild av vårt undersökningsområde samt för att kunna testa vårt resultat statistiskt. Vi använde en enkätmetod till studien och enkäten tar upp icke-kognitiva faktorer som tidigare forskning menar kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa. Frågeformuläret delades, efter samtycke med skolorna, ut till 232 elever fördelade på fyra olika gymnasieskolor. Resultat: Resultatet av vår enkätstudie visade att det fanns icke-kognitiva faktorer som korrelerade med betyget i Idrott och hälsa. Elever som uppgav att de var fysiskt aktiva på sin fritid, aktiva inom någon idrottsförening samt hade ett stort idrottsintresse hade ett högre betyg.

SAMMANFATTNINGStudiens syfte var att undersöka om det förekommer könsdiskriminering mot fäder i vårdnadstvister. Frågeställningar och syften som användes var: (1) Att undersöka om könsdiskriminering mot pappor i vårdnadstvister existerar. (2) Om och hur pappor upplever ett könsdiskriminerande bemötande på familjerättsenheter. För att besvara frågeställningarna användes en mixad design bestående av en kvantitativ vinjettstudie och en kvalitativ analys av texter. Vinjettstudien riktades mot familjerättssekreterare inom socialtjänsten som i sitt yrke arbetar med frågor som hanterar vårdnad, boende och umgänge i vårdnadstvister mellan två vårdnadshavare.

Årsredovisningen är företagets mest välrenommerade och viktiga kanal för att kommunicera med omvärlden och används därför när externa intressenter skall fatta beslut rörande verksamheten. Därför är det viktigt att redovisningen är noggrant sammanställd och ger en så rättvisande bild som möjligt av företagets ställning. För att intressenterna ska kunna lita på att årsredovisningen är korrekt utförd måste redovisningen granskas av en objektiv expert, det vill säga en revisor, innan den godkänns. Revisorn har varken tid eller möjlighet att granska allt i en årsredovisning därför måste delar väljas ut. Granskningen skall grunda sig på de delar i årsredovisningen där risken för väsentliga fel är störst, vilket bidrar till att revisorn måste göra en väsentlighetsbedömning.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka om individer med bakgrund av upprepade fotledsstukningar har sämre balans och styrka jämfört med individer som har friska fotleder, samt om det skiljer sig i balans och styrka mellan dominant och icke-dominant fot. Författarnas hypotes är att kronisk instabilitet i fotleden är vanligt förekommande bland kvinnliga fotbolls- och basketspelare som lidit av upprepade fotledsstukningar under sin karriär. Följande tre frågeställningar undersöktes: (1) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar sämre resultat i balanstestet SEBT, jämfört med en individ utan tidigare fotledsproblem? (2) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar lägre styrka, jämfört med en individ utan tidigare fotledsproblem, i ett plantarflexionstest? (3) Skiljer sig resultaten i balans- och styrketestet mellan den dominanta- och den icke-dominanta foten?Metod: Balansförmågan testades genom att mäta räckvidden i en modifierad version av Star Excursion Balance Test. Styrkan uppskattades i ett kvalitativt plantarflexionstest där antal repetitioner räknades.

I år skulle den sista kärnkraftreaktorn varit avvecklad i Sverige enligt beslutet efter folkomröstningen 1980. I stället hoppas regeringen i juni kunna besluta om en lag som gör det möjligt att bygga ut kärnkraften.Hur säker är kärnkraften egentligen? Vad känner vi till om det som händer på anläggningarna? Och hur mycket vill kärnkraftverken och tillsynsmyndigheten att vi ska veta?Vi har letat efter svaren, detta är vad vi fann..

Vår bild av omvärlden skapas utifrån det vi vet om den. Min undersökning har närmat sig frågan vem som är skapare av dessa bilder med hjälp av i huvudsak diskursanalys och semiotik. För att ringa in frågan har jag valt att studera ett specifikt fenomen som förekommit flitigt i svensk media på sista tiden, nämligen Bonden. I skrivande stund har denna yrkeskategori sedan en tid tillbaka fått stor medial uppmärksamhet, och undersökningen belyser hur detta gjorts genom att analysera ett antal texter där bonden förekommit. Dessa texter är hämtade från TV4 och deras underhållningsprogram Bonde söker fru och Let?s Dance som visats under hösten 2007 och våren 2008.Syftet med studien är att genom att belysa dessa texter med dels diskursanalysens perspektiv och semiotikens teorier, i huvudsak med hjälp av Barthes mytbegrepp, lyfta fram svaret på frågan Vem och hur är bonden i svensk nutida media? Utifrån mitt perspektiv som mediepedagog är det centralt att uppmärksamma mediernas roll i samhället, och detta arbete ger ytterligare verktyg för att gripa media.I stora drag visar studiens resultat på att programmen uppvisar kommersiellt gångbara bilder där mytbildningen innehåller både konservativa och populistiska drag.

Ungdomstjänst består av två delar: icke avlönat arbete och påverkansprogram. I den kommun denna studie är utförd i har socialtjänsten valt att benämna påverkansprogram för kriminalitetssamtal. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur ungdomar upplevt dessa samtal och om de förändrat sitt sätt att tänka och sin livsstil som en följd av samtalen. Studiens metod var kvalitativ i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrån stämplingsteori och kognitiv teori.