Sök:

Sökresultat:

5413 Uppsatser om Icke-västerländska texter - Sida 50 av 361

USA:s vara eller icke vara : En svensk tidningsstudie om instÀllning till USA:s medverkan i Vietnamkriget.

USA:s vara eller icke varaEn svensk tidningsstudie om instÀllningen till USA:s medverkan i vietnamkriget.Studien Àmnar att undersöka hur de tre tidningarna DN, Arbetet och Svd stÀllde sig till USA:s medverkan i vietnamkriget. Studien utgÄr frÄn tvÄ olika tidsperioder en frÄn 1965 och en frÄn 1972 för att utskönja i fall nÄgon förÀndring sker med instÀllningen över tid. Som teori anvÀndes Herman & Chomskys propagandamodell och som metod anvÀndes en kvalitativ komparativ textanalys.Analysen visar att DN och Arbetet var de tvÄ tidningar som var mest kritiska till USA:s nÀrvaro medan Svd intog en mer USA-vÀnlig hÄllning. Det sker ingen större förÀndring över tid. Kritiken Àr dock nÄgot hÄrdare och mer rÀtt fram under den andra perioden..

Kunskap och FörstÄelse : En innehÄllslig relaterande studie av Jean Piagets och Lev Vygotskijs syn pÄ kunskapsutveckling

SammanfattningDet hÀr arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stÀllet för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhÄllande har den hÀr studien försökt att om inte kombinera sÄ Ätminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier pÄ omrÄdet. Vygotskij har fokuserat pÄ processer runt den lÀrande mÀnniskan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat pÄ processer inuti den lÀrande mÀnniskan, men inte uteslutande.

Upplevelsen av kommunikation pÄ arbetsplatsen - Formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation -

Det Àr allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar sÄ att medarbetare fÄr flytta fysiskt, det innebÀr Àven en mental förÀndring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien lÄg fokus pÄ hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. PÄverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien Àr kvalitativ med en fenomenologisk utgÄngspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Tematiskt eller kronologiskt? : en jÀmförande studie av lÀroböcker i svenska för gymnasiet

Detta examensarbete Àr en lÀroboksstudie, dÀr tematiskt respektive kronologiskt upplagda lÀroböcker i kursen Svenska B för gymnasieskolan har jÀmförts med avseende pÄ texturval. Arbetets syfte Àr att kartlÀgga skillnader i texturvalet mellan de tvÄ lÀrobokstyperna.Tre lÀroböcker av varje typ undersöktes. För var och en av de 593 textutdragen insamlades en rad data om texten sÄsom titel, publiceringsplats (verk), publiceringsdatum, textlÀngd, författare, författarens hÀrkomst och kön, period, genre och om det finns nÄgon information om författaren i textens kontext. Resultaten kunde mestadels tas fram ur kopplade tabeller skapades utifrÄn dataformulÀret.Undersökningen visar att de tematiskt uppbyggda lÀromedlen innehÄller större andel nyare texter och större andel sakprosatexter, samt fler texter skrivna av kvinnor, Àven om situationen Ànnu Àr lÄngt ifrÄn jÀmstÀlld. I de kronologiskt uppbyggda lÀromedlen dominerar skönlitteraturen, med epiken i spetsen, stort, och den manliga dominansen bland författarna Àr större.

LÀsförstÄelse-nyckeln till att upptÀcka vÀrlden

 Det huvudsakliga syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀraren gÄr tillvÀga för att ge eleven insikt i lÀsförstÄelse och hur vÀl lÀrarens arbete stÀmmer överens med kursplanemÄlen i svenska i Är 3. VÄr undersökning lyfter fram hur lÀrare stimulerar eleverna för att öka deras lÀsförstÄelse, vilka vÀgar som anvÀnds, deras innebörd och betydelse för eleverna. Genom samtal med fem lÀrare i Är 3 pÄ tre olika skolor i tvÄ kommuner försökte vi synliggöra de intervjuade lÀrarnas syn pÄ Àmnet samt fÄ en inblick i deras arbete med att ge eleverna en god lÀsförstÄelse.Undersökningens resultat visar att de viktigaste förutsÀttningarna för att lÀgga grunden till en god lÀsförstÄelse var enligt de intervjuade lÀrarna ordförrÄd, ordavkodning, flyt i lÀsningen och förkunskaper. LÀrarna anvÀnde svenska, det vill sÀga tala, lÀsa, skriva och lyssna i stort sÀtt all undervisning och de arbetade pÄ olika sÀtt för att tÀcka in alla moment och delar frÄn kursplanemÄlen i svenska i Är 3.Undersökningen visade att elevernas lÀsförstÄelse kan stödjas genom att lÀrarna stÀller frÄgor till texter pÄ olika sÀtt. Det framgick i vÄr undersökning vikten av att eleverna tillhandahÄlls olika textmaterial, anpassade texter som upplevdes meningsfulla för varje individ.

SprÄkliga markörer för logiska samband i text En komparativ studie av satskonnektion i ett antal texter frÄn nationella prov i svenska och svenska som andrasprÄk

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Hans LandqvistExaminator: Rakel Johnson.

NĂ€r rummet tar plats i musiken : Om rum musik och meningsskapande i Svenska kyrkan

Elin Redin: When Space Takes Place in Music ? About Room, Music an Meaning in the Swedish ChurchSökord: musikvetenskap, musik, rum, upplevelse, Svenska kyrkan Uppsatsen tar upp relationen mellan musik och rum med utgÄngspunkt i Svenska kyrkan. Huvudsyftet Àr att undersöka hur vi upplever kyrkorum och hur det sedan kan pÄverka vÄr reception av musik som vi hör i rummet. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med tre organister frÄn VÀxjö domkyrka och tre vana konsertbesökare. Uppsatsen behandlar kyrkorummet utifrÄn ett teologiskt och historiskt perspektiv.

Inskolning i förskolan

Detta examensarbete undersöker hur lÀrare och elever anvÀnder sig av formativ bedömning i skrivprocessen för att bearbeta och förbÀttra elevtexter. UtgÄngspunkten för detta arbete har varit att ta reda pÄ hur elever tar till sig den formativa bedömningen i den fortsatta skrivprocessen och pÄ vilka grunder lÀrare gör sina val av kommentarer i den formativa bedömningen. I undersökningen har jag följt fem elever i Ärskurs 6 och deras lÀrare under fem dagar för att frÀmst se hur de arbetar i skrivprocessens sista fas dÀr bearbetningen av texten sker. Jag har observerat lÀrarens och elevernas arbete i skrivprocessen samt intervjuat lÀraren och de fem eleverna. Elevtexterna anvÀnder jag som konkret exempel pÄ vilka kommentarer lÀraren ger till eleverna och vilket fokus hon lÀgger i sin bedömning samt hur eleverna bearbetar sina texter utifrÄn kommentarerna.

Patientorienterad vÄrd i periferin pÄ IVA. En observationsstudie om vad intensivvÄrdpersonalen arbetar med inne pÄ En observationsstudie om vad intensivvÄrdpersonalen arbetar med inne pÄ

IntensivvÄrdspatientens utsatthet Àr vÀldokumenterad. Deras livsvÀrld prÀglas bland annat av stress, maktlöshet, brist pÄ kunskap och kommunikation, sÄrbarhet och inre kaos. Patienter som vÄrdas pÄ intensivvÄrden befinner sig i ett rum dÀr det finns mycket avancerad teknisk apparatur och mÄnga stimuli frÄn omgivningen. Detta kan upplevas som en trygghet men ocksÄ som skrÀmmande och livshotande. VÄrdpersonalen har olika arbetsuppgifter och vad de gör i periferin uppmÀrksammas av patienten, dÀrför Àr det av intresse att undersöka vad vÄrdpersonalen arbetar med inne pÄ patientrummet vid icke patientnÀra kontakt samt hur de arbetar.

Att skriva sig till lÀsning: för en skola dÀr alla fÄr kÀnna
sig som skrivare och lÀsare

Syftet med den genomförda studien var att undersöka vilka effekter lÀrarna kunde se att arbetet med ASL, ?Att skriva sig till lÀsning? gett i den pedagogiska praktiken, vilket innefattar effekter bÄde hos eleverna och hos lÀraren. I undersökningen ingick tio lÀrare i Är F-3 som deltagit i projektet ?Att skriva sig till lÀsning? lett av CMiT, centrum för media och IT sedan 2006. För att fÄ tillgÄng till lÀrarnas uppfattningar och erfarenheter valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer.

DIABETESFOT - EN LITTERATURSTUDIE OM ICKE KONVENTIONELLA BEHANDLINGSMETODER OCH PREVENTIONSÅTGÄRDER FÖR SÅR

Neuropati och angiopati Àr de frÀmsta orsakerna till att fotkomplikationer uppstÄr hos diabetiker och flertalet fotsÄr som uppkommer leder till amputation. I S:t Vincentdeklarationen som tagits fram av vÀrldshÀlsoorganisationen finns ett mÄl att antalet amputationer som orsakas av diabetesfot ska halveras. Att praktisera en god behandlingsregim kan förhindra progression av sÄr och dÀrmed en minskad risk för amputation. Denna litteraturöversikt syftar till att utreda vilka icke konventionella behandlingsmetoder och preventionsÄtgÀrder som finns för sÄr pÄ diabetesfot. Resultatets elva artiklar behandlar dessa omrÄden och visar pÄ olika metoder som kan vidtas, sÄsom NpHSS, Tretinoin, Citoprot- PŸ, elektrisk stimulering, larvterapi, vacuum kompression, hyperbariskt syre, tryckavlastande förband, C- peptid, temperaturmÀtning och PFC- strumpa.

Har aktieavkastningar och/eller rÀntedifferensen prognosvÀrde för framtida ekonomisk tillvÀxttakt? : En panelstudie pÄ OECD lÀnderna

I denna uppsats undersöks rÀntedifferensens (skillnaden mellan den korta- och den lÄngarÀntan)och aktieavkastningars prognosvÀrde för framtida real BNP tillvÀxt för 29 OECDlÀnder med en dynamisk icke-linjÀr paneldatamodell. Denna icke-linjÀra specifikation tillÄterför eventuella asymmetrier beroende pÄ om ekonomin befinner sig i recession eller ej.Resultaten tyder pÄ att bÄde aktieavkastningar och rÀntedifferensen, mellan tremÄnaders- ochtioÄrsrÀntan, har prognosvÀrde för framtida tillvÀxttakt. Sambanden Àr i linje med ekonomiskteori som förutsÀger att en minskad rÀntedifferens och/eller stigande aktieavkastningarsignalerar en kommande högkonjunktur. Skattningarna tyder vidare pÄ att aktieavkastningarhar högre prognosvÀrde för framtida tillvÀxttakt dÄ modellen med denna variabel förklararmer av variationen i tillvÀxttakt. Slutligen indikerar resultaten att rÀntedifferensen ochaktieavkastningar till stor del innehÄller olika information gÀllande framtida tillvÀxttakt..

Ett kÀrnÀmnes uppgÄng och fall : Kritisk diskursanalys av texter med relevans för Estetisk verksamhets införande och borttagande

Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .

Regler = ordning och reda? : Vad har förhÄllningssÀttet till klassrumsregler för betydelse för ordningen i klassrummet?

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att synliggöra vad pedagogens agerande i frÄga om regler har för betydelse för ordningen i klassrummet.Arbetet bygger pÄ observationer av sju pedagoger i klassrumsmiljö samt intervjuer med fyra av dessa pedagoger. Av det vi sÄg och av de svar vi fick kunde vi dela upp pedagogerna i tre kategorier, Konsekvent utan undantag, Konsekvent med genomtÀnkta undantag och Icke konsekvent. Under kategorin Icke konsekvent fann vi tvÄ underkategorier som delar upp pedagogerna utefter anledningen de hade att inte vara konsekvent, Respektera personligheter och Undvika konflikt. Vi sÄg ocksÄ skillnad pÄ vem reglerna egentligen utgick frÄn, om de utgick frÄn elevernas perspektiv eller pedagogernas perspektiv.Resultatet visar att förhÄllningssÀttet till de regler som finns i ett klassrum Àr nÀst intill avgörande om arbetssituationen för eleverna ska vara tillfredsstÀllande..

?Huvud, axlar, knÀ och tÄ? - en komparativ studie om barns grovmotoriska utveckling mellan idrottsprofilerade pedagoger kontra icke profilerade pedagoger

Syftet med uppsatsen Àr att fördjupa kunskaperna inom barnens grovmotoriska utveckling, dÀr litteraturgenomgÄngen lyfter fram miljöns pÄverkan för motorisk utveckling, konsekvenser inom motorisk trÀning samt motorisk utveckling utifrÄn ett holistiskt (utveckling utifrÄn helheten) synsÀtt. Syftet med undersökningen Àr att studera eventuella skillnader och likheter i pedagogers arbete, dÄ vi stÀller icke profilerade pedagoger gentemot pedagoger som arbetar pÄ profilerade förskolor inom friskvÄrd, simning samt idrott. Vi har intervjuat tio pedagoger dÀr undersökningen har handlat om hur pedagogerna ser pÄ grovmotoriken och hur de lÀgger upp verksamheten för att frÀmja barnens grovmotoriska utveckling. Resultatet har visat bland annat att de profilerad pedagogerna har fler planerade lÀrandesituationer som utvecklar barnens grovmotorik och rörelsen har ett större inslag i deras verksamhet..

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->