Sökresultat:
5413 Uppsatser om Icke-västerländska texter - Sida 2 av 361
Vetenskapligt skrivande i skolan : En studie av gymnasieelevers bruk av grammatiska metaforer
Syftet med denna underso?kning a?r att beskriva och ja?mfo?ra gymnasieelevers vetenskapliga skrivande med avseende pa? grammatisk metafor (GM). Genom anva?ndning av GM uttrycks betydelser pa? ett ?icke-typiskt? sa?tt. Detta sker exempelvis vid nominalisering av process, da?r verb (ex: anva?nda) uttrycks med substantiv (ex: anva?ndning).
Kulturell identitet i En halv gul sol och Atlantens mage : En postkolonial lÀsning av tvÄ icke-vÀsterla?ndska romaner
This study analyses two non-western novels used in the subject of Swedish in upper secondary school: Fatou Diomes The Belly of the Atlantic and Chimamanda Ngozi Adichies Half a Yellow Sun. Looking at how the books female main character relate to Stuart Halls theory of cultural identity, I come to the conclusion that they somewhat differently relate to an essential ?authentic? self. Salie talks explicit about a generic African soul that she possesses. Olanna never talks about anything ?authentic?, but her narrative and contrary subject positions can be read as a way of demasking her European ?white? self in favour of a truer Igbo self.
Ungdomars drogvanor och attityder till narkotika och missbruk
Denna C-uppsats a?r inspirerad av en kvantitativ ansats om a?la?ndska ungdomars attityd till narkotika och missbruk samt lite om deras illegala drogvanor, alltsa? inte tobaks- och alkoholvanor. Syftet a?r att belysa hur ho?gstadieungdomar pa? A?land resonerar kring olika fra?gor om narkotika och missbruk samt lite om hur deras illegala drogvanor ser ut idag. Underso?kningen a?r gjord pa? a?ttondeklassister, det vill sa?ga 14- 15 a?riga ungdomar.Studien a?r utfo?rd pa? na?stan alla ho?gstadieskolor pa? A?land, totalt fem stycken.
Finansiella och icke-finansiella mÄl : relationen dem emellan
Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl i högteknologiska företag och hur denna i sÄ fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes pÄ tre företag med tvÄ respondenter pÄ vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl.
Som en spegel av sig sjÀlv : Ickepedagogiska texters anvÀndning i gymnasieskolans religionskunskapsundervisning
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka ickepedagogiska texter som anvÀnds i gymnasieskolans religionsundervisning samt i vilket syfte lÀrarna vÀljer att anvÀnda dem. Med begreppet ?ickepedagogiska texter? menas texter som inte, som lÀroböcker och skrivna i pedagogiskt syfte, utan mer autentiska texter som exempelvis artiklar, urkunder, prosa och lyrik. Uppsatsen bestÄr dels av en bakgrundsdel, dÀr jag kort redogör för religionsÀmnet, dess utveckling samt de bÄda begreppen religionsdidaktik och textdidaktik, dels av en forskningsstudie. I den senare har jag intervjuat Ätta gymnasielÀrare i religionskunskap om deras anvÀndning av och syn pÄ ickepedagogiska texter.
Teachers? attitudes to digital texts and digital tools
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till digitala texter och digitala verktyg. LitteraturgenomgÄngen bestÄr av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lÀrande och hur lÀrare förhÄller sig till dessa. En teoretisk utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare och hur de förhÄller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrÄn frÄgor som berör arbetssÀtt, möjligheter/hinder och pÄverkan frÄn skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhÄllningssÀtt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar bÄde möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvÀrldar, traditionella skriv- och lÀspraktiker som normerande syn pÄ digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förÀndrat nÄgot.
Hur biverkningar stÄr presenterade i produktresumé,
bipacksedel, FASS samt Patient-FASS för ATC-kod M02AA,
Antiinflammatoriska medel, icke-steroider för utvÀrtes bruk
Introduktion RÀdsla för komplikationer Àr en faktor som man vet pÄverkar följsamheten. Oföljsamhet kan vara ett resultat av att patienten inte ser de lÄngsiktiga fördelarna med sin behandling utan ser biverkningarna som ett alltför stort problem för att fortsÀtta sin lÀkemedelsbehandling. Det har visat sig att patienter gör en mer realistisk riskbedömning om biverkningarna presenteras numeriskt istÀllet för verbalt. Syfte Att undersöka hur biverkningarna för antiinflammatoriska medel, icke steroider för utvÀrtes bruk i ATC-kod M02AA stÄr presenterade i de olika informationskÀllorna FASS, Patient-FASS, Produktresumé och Bipacksedel. Material och metod Bipacksedlar och Produktresuméer hÀmtades frÄn lÀkemedelsverkets hemsida, FASS-texter och Patient-FASS-texter hÀmtades frÄn www.fass.se.
Genusperspektiv pÄ sportkrönikan : En nÀrstudie av tre sportjournalisters skrivande
Syftet med denna uppsats Àr att analysera sportkrönikan ur ett genusperspektiv för att pÄ sÄ sÀtt dels belysa de skrivstrategier som sportjournalister anvÀnder för att skriva krönikor och andra texter, dels uppmÀrksamma och belysa de strukturer och traditioner inom genren och i samhÀllet som styr journalisternas arbete.För att göra detta har tre sportkrönikörer intervjuats, en kvantitativ undersökning av sammanlagt 114 av deras texter har utförts, och totalt sex texter (tvÄ av varje journalist) har djupanalyserats utifrÄn en modell för kritisk diskursanalys.Resultaten visar bland annat att den manliga traditionen dominerar genren och att krönikörernas uttalade ambitioner inte alltid syns i deras texter..
Att vara eller att icke vara agent? : En analys av flickor och pojkars texter ur ett genusperspektiv
Denna studie syftar till att bidra med kunskap om vilka betydelser som skrivs fram i yngre elevers narrativa texter. Hur pojkar och flickor förhÄller sig till genus nÀr de skriver berÀttelser och hur deras berÀttelser kan förstÄs i förhÄllande till den systemiskt funktionella grammatiken Àr denna studies huvudfokus. Genom institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier fick vi ta del av redan insamlat material. Data för vÄr studie utgjordes av 18 texter skrivna av elever i Ärskurs 2 vid ett enskilt tillfÀlle. Med systemisk funktionell grammatik som teoretisk bas utfördes en transitivitetsanalys och en ergativitetsanalys, för att besvara följande frÄgestÀllningar: Med vilka processtyper realiseras mening i de olika elevtexterna? Hur skrivs agentivitet och pÄverkanskraft (ergativitet) fram i processerna? Hur samspelar agentivitet och genusidentitet i texterna med skribenternas kön? Vi fann att relationella och materiella processer Àr vanligast förekommande i bÄde pojkar och flickors texter.
Finansiella och icke-finansiella mÄl - relationen dem emellan
Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för om det föreligger en relation
mellan finansiella och icke-finansiella mÄl i högteknologiska företag och hur
denna i sÄ fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga
intervjuer genomfördes pÄ tre företag med tvÄ respondenter pÄ vardera. Genom
att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen.
Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl.
Icke-verbal kommunikation mellan pedagog och barn i förskolan ? Pedagogers uppfattningar och erfarenheter av ?kroppssprÄk? i konfliktsituationer mellan vuxen och barn
Detta examensarbete handlar om den icke-verbala kommunikationen mellan pedagogen och barnet i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter pedagoger har av den icke-verbala kommunikationen i samband med konfliktsituationer mellan den vuxne och ett barn. Avsikten var Àven att undersöka vad pedagogerna uppfattar som viktigt nÀr det gÀller icke-verbala signaler i konfliktsituationer, samt hur de anvÀnder eller skulle kunna anvÀnda sin kropp som ett redskap i dessa situationer.De teoretiska utgÄngspunkterna har drag av det socialpsykologiska perspektivet och delar av arbetet stöds pÄ Brodin och Hylanders tolkningar av Sterns teorier och texter om barns sjÀlvutveckling. Min undersökning gjordes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Fem pedagoger fördelat pÄ tvÄ kommuner intervjuades.
Kvaliteter i datorskrivna texter
VÄrt syfte med denna undersökning var att beskriva kvalitéer i texter som producerats av elever som haft datorn som hjÀlpmedel i processen i att lÀra sig skriva och lÀsa. Bakgrunden Àr till stor del uppbyggd kring olika aspekter av skriv- och lÀsinlÀrning. Vi belyser Àven teorier om lÀrande i bakgrunden. Metoden vi anvÀnde oss av för att finna dessa kvalitéer var textanalyser. Totalt samlade vi in 21 texter som var skrivna av elever som gick i tredje skolÄret.
Icke-finansiella mÄtt inom dagligvaruhandeln
Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmÀtning har pÄ företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att fÄ en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt. Resultat: Samtliga undersökta butiker anvÀnder sig av icke-finansiella mÄtt men i olika utstrÀckning och pÄ olika nivÄer. Dessa mÄtt hÀnförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö.
Det vidgade textbegreppet i teori och praktik: En diskurs- och intervjustudie
Syftet med denna uppsats Àr att bidra med ökade kunskaper om och bÀttre förstÄ hur tre svensklÀrare anvÀnder och förhÄller sig till ett vidgat textbegrepp i undervisningen i svenska för senare Är. Studien har en hermeneutisk-fenomenologisk ansats och baseras pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Informanterna i studien har varierande erfarenhet av lÀraryrket. Tematiseringsarbetet mynnade ut i tre teman som karaktÀriserar lÀrarnas upplevelser av att anvÀnda vidgade texttyper i undervisningen. Teman som vÀxte fram och Àven utgör rubriker i resultatavsnittet var ett vidgat sÀtt att presentera information, den nya textuella interaktionen och auditiva och visuella texter.
Att undervisa i att skriva faktatexter : Fyra lÀrares arbetssÀtt
Syftet i denna studie Àr att beskriva hur faktatexter anvÀnds i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lÀrare ser pÄ texternas funktion i skolan.Att dela in texter i olika genrer Àr ett sÀtt för oss som mÀnniskor att kategorisera texter och dess funktion i samhÀllet. Skolan som institution Àr inget undantag och elever lÀr sig redan frÄn unga Är att göra detta. Eleverna lÀr sig tidigt vad de kan förvÀnta sig av skolans material dÄ skolans traditioner och samhÀllet noga ?valt ut? vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förvÀntningar pÄverkar elevernas syn pÄ hur en text bör se ut och det skapar Àven en ?klyfta? mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma pÄ fritiden.