Jag har i denna uppsats utrett det rättsliga skyddet mot det hot som införsel av sällskapsdjur samt utsättning av dessa kan utgöra mot den biologiska mångfalden. Jag har fokuserat på icke inhemska gnagare eftersom det är en djurart som införs till Sverige för att hållas som sällskapsdjur. Det finns bestämmelser för hur införsel av sällskapsdjur inom EU och från tredje land får ske men dessa reglerar till största del införseln av de vanligaste sällskapsdjuren, till exempel hundar och katter. Bestämmelserna har som huvudsakligt syfte att skapa ett djurskydd, inte ett skydd för den biologiska mångfalden. Trots att icke inhemska gnagare kan innebära ett stort hot mot den biologiskamångfalden om de introduceras i vår naturmiljö, medger bestämmelserna i princip fri införsel av upp till fem gnagare.

Sveriges inträdelse i EU år 1995 har påverkat skatterätten. Särskilt inom de delar som styrs av EG-direktiv, som till exempel sjätte mervärdesskattedirektivet. EG-rätten är direkt tillämplig i medlemsländerna och den har företräde framför nationella lagar. När en nationell lag strider mot en EG-rättslig bestämmelse, skall den nationella lagen inte tillämpas. EG-domstolen står för den yttersta tolkningen av direktiven och förordningarna.Transaktioner är ett led av handlingar som ingår i ett stort sammanhang.

Jag har genomfört en undersökning av två ungdomsromaner, Det händer nu och Regn och åska, där huvudtemat är icke-heterosexuell kärlek. Min metod kommer från den systematiska funktionella grammatiken, och jag har valt att undersöka processer och presuppositioner. I processanalysen tittade jag på de kapitel där personerna interagerar sexuellt och/eller för relationen framåt, och då på de processer där någon av dem alternativt båda är förstadeltagare. När någon av dem, båda eller fragment av dem är andradeltagare har jag även tagit med andradeltagarna i resultatet för att se om de utsätter varandra för olika handlingar. I analysen av presuppositionerna har jag tittat på de presuppositioner som säger något om inställningen till huvudpersonen och dess partners kärleksrelation.

Regiformerna har olika målsättningar och olika intressenter. Kan detta vara varför belöningssystemen inte är likadant utformade, trots att individerna utför liknande arbetsuppgifter..

Syftet med uppsatsen är att granska framställningen av satslära i fem läroböcker som i dag används i grundskolans senare årskurser. Två av dessa är renodlade grammatikböcker medan tre är icke renodlade grammatikböcker.Min metod är undersökande/klassificerande, och jag jämför mitt resultat med två tidigare studier av grammatikavsnittet i läroböcker.Resultat visar att de renodlade grammatikböckerna skiljer sig från de icke renodlade genom att upprepade gånger ha en ansats i beskrivningssättet som samspelar med "normen", dvs. den språkvetenskapliga beskrivning av det svenska språket som representeras av t.ex. Svenska Akademiens grammatik (1999). De framställningar av satslära som står närmast normen är också vid en del tillfällen inkorrekta och vid flera tillfällen motsägelsefulla.

Skolpliktiga elever som under lång tid inte går till skolan kallas för hemmasittare. Fördessa elever finns det på vissa ställen bl.a. i projektform, när annat inte fungerar, enorganiserad kontakt bestående av mentorer, med hemmasittarna via Internet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mentorer till hemmasittare arbetar ochförsöka beskriva de kunskaper, strategier och erfarenheter som de begagnar sig av.Studien är genomförd med kvalitativ metod där data samlades in genom attpedagoger, handledare, kurator och elever intervjuades via telefon, Skype,seminarium, fysiska träffar och e-mail. Elva personer ingick i studien.Av datamaterialet framgår att mentorns kommunikation med hemmasittaren är viktigt.En mentor utses på informella grunder efter bedömning av personlig lämplighet, såkallad ?fingertoppskänsla?.

I denna uppsats undersöks om de certifieringssystem som berör svenska skogsbruk (FSC och PEFC) leder till att andelen produktiv skogsmark som frivilligt avsätts för naturvårdsändamål ökar genom att testa det bakomliggande antagandet att skogsägare och skogsbolag är vinstmaximerande, förenligt med nationalekonomisk teori. Dessutom testas om certifierade skogsbruk har en högre andel frivilliga avsättningar än icke-certifierade skogsbruk. Syftet är att undersöka om konsumenter som köper certifierade produkter får den naturvård de betalar för, gällande just andelen frivilliga avsättningar, och om naturvården håller en högre standard än den beträffande produkter vars ursprung är icke-certifierade skogsbruk. Undersökningen visar att svenska skogsägare och skogsbolag inte är fullt vinstmaximerande utan har andra drivkrafter än ekonomiska för att frivilligt avsätta produktiv skogsmark för naturvård. Ett exempel skulle kunna vara ett genuint intresse för miljö- och naturvård i allmänhet.

Kolik kan vara ett allvarligt tillstånd hos hästar och omfattar all smärta från buken. Hästarna visar detta symptom på olika sätt, exempelvis genom att rulla eller sparka med benen mot buken. Orsaken till kolik varierar och kan till exempel vara parasitangrepp, tvära foderbyten eller brist på motion. NSAID, non-steroidal antiinflammatory drugs, är en grupp läkemedel som används internationellt för att behandla smärta, inflammation och feber. NSAID verkar genom att inhibera enzymet cyklooxygenas (COX) och därmed hämmas produktionen av prostaglandiner ? vilket ger de smärtlindrande, antiinflammatoriska och febernedsättande egenskaperna.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är en essentiell del av sjuksköterskans profession. Den primära uppgiften är inte att bota. Den är att lindra samt göra patientens sista tid i livet så bekväm som möjligt. Palliativ sedering är en delvis ifrågasatt behandlingsmetod, men som ändå är vedertagen inom svensk och internationell sjukvård. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka sjuksköterskans erfarenheter i samband med palliativ sedering vid vård i livets slutskede.

De mänskliga rättigheterna brister i sin universalism. Många människor som lever i demokratier nekas grundläggande rättigheter därför att de inte är medborgare i den stat där de bor. Anledningen till detta är att nationalstater, som har ansvar för att de mänskliga rättigheterna efterföljs, traditionellt endast anses ha ansvar för sina medborgare. Uppsatsen utreder och synliggör motsättningen mellan mänskliga rättigheters inkluderande och medborgerliga rättigheters exkluderande natur samt vilka konsekvenser detta får för icke-medborgare.Tre teorier om postnationellt medborgarskap presenteras och genom en mer utförlig diskussion av dessa idéer försöker vi i en konstruktiv ansats utforma en mer inkluderande medborgarskapsmodell i två nivåer; den globala och den nationella. I denna modell utgör de mänskliga rättigheterna en juridisk grund för ett medborgarskap för de människor som saknar det nationella.

Syfte: Uppsatsens syfte är att söka en förståelse för hur budgetprocessen kan tänkas vara utformad hos några utvalda privata företag idag samt vilka syften som budgeten uppfyller hos dem. Vidare söks en förståelse för vilka för- respektive nackdelar som företagen upplever med budgeten.Metod: I uppsatsen har en kvalitativ undersökningsmetodik använts. Primärdata har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fyra utvalda företag, Sandvik MT, Boliden, Electrolux och Volvo. Även sekundärdata i form av böcker och vetenskapliga artiklar har legat till grund för undersökningen.Slutsats: Sandvik MT, Boliden och Electrolux tillämpar en årlig traditionell budget vilken de kompletterar med kvartalsvisa prognoser. Volvo å andra sidan tillämpar enbart ett prognosförfarande där prognoser tas fram månadsvis för fyra månader framåt.

Denna uppsats rör den moral som presenteras för oss i amerikanska äventyrsfilmer. Tre filmer, King Arthur, Robin Hood och Gladiator, presenteras och analyseras. Hjältens handlingar är i fokus men även antagonisten och andra bikaraktärers handlingar är av vikt. Detta ställs mot den traditionella pliktetiken då vi får se om hjältens handlingar är förenliga eller strider mot den. En diskussion följer också kring filmernas upplägg och vad lockelsen med denna typ av film egentligen är..

Detta är ett arbete av juridisk karaktär och arbetet tar fasta på kommersiell hyresrätt. Arbetets syfte respektive avgränsning ämnar besvara frågor gällande relationen mellan parterna i hyresförhållandet med fokus på att hitta ett underlag för hur ett hyresavtal skulle kunna utformas. Arbetet behandlar således, utöver hyreslagens regler, även annan relevant lagstiftning. Med annan lagstiftning åsyftas huvudsakligen avtalslagen Arbetet är dels utfört med traditionell juridisk metod vilket innebär studier av lag, förarbeten, praxis och doktrin och dels med kvalitativ metod med hjälp av intervjuer.

Värdeskapande tid är något som skapar ett mervärde för kunden, något som förädlar produkten. Tyvärr är stora delar av ledtiden för en produkt icke värdeskapande. Det finns undersökningar som visar att den siffran kan vara så hög som 90 % av den totala tiden. Aktiviteter som inte bör ses som värdeskapande är interntransporter, lager och alla kostnader förknippade med det. De kostnaderna kan vara administration, godsmottagning, inkurans och själva kostnaden för lagerlokalen.

Bakgrund och problem: Tidigare forskning har visat att banker tenderar att generera allt större andel av sina vinster via Icke-traditionella banktjänster istället för via traditionell in- och utlåningsverksamhet. Ur detta lyfts frågan hur den nya trenden påverkar bankernas risker och problemet blir allt mer intressant genom att studera en tidsperiod som innefattar finanskrisen 2008. Vår studie fokuserar på banker i Skandinavien och belyser också eventuella skillnader mellan bankaktiebolag och sparbanker.Syfte: Syftet med studien är att förklara relationen mellan kredit- samt insolvensrisk och ett utökat produkt- och tjänsteutbud och dessutom huruvida det finns bakomliggande faktorer såsom olika bankkarakteristiska som kan ge ytterligare förklaring till detta samband.Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod där det empiriska materialet samlades in genom årsredovisningar från skandinaviska banker med minst fem miljarder SEK i totala tillgångar. Vår empiriska insamling resulterade i data från 101 skandinaviska banker och totalt 8 628 observationer efter ett bortfall på 16,2 procent. Vi utformade hypoteser som skulle kunna förklara relationen mellan bankers nettointäktsstruktur och kredit- och insolvens risk.Slutsatser: Studien visar att det finns ett positivt samband mellan andel provisionsnettointäkter och kreditrisk, vilket gör att studien kan bidra till att stärka befintlig teori om sambandet.