Sök:

Sökresultat:

5522 Uppsatser om Icke-monetär nytta - Sida 27 av 369

Livskvalitet, hÀlsa och social situation hos personer som vÄrdar respektive inte vÄrdar nÀrstÄende

Bakgrund: Till följd av den demografiska utvecklingen och avvecklingen av platser i kommunernas Àldreboende kommer framtidens vÄrd att till stor del bedrivas i hemmet och utföras av nÀrstÄendevÄrdare. Att sjÀlv vara gammal och vÄrda nÄgon annan kan vara bÄde fysiskt och psykiskt tÀrande och kan pÄverka bÄde hÀlsa och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet, sjÀlvrapporterad hÀlsa och social situation hos personer i Äldern 60-96 Är i Blekinge, som ger stöd/hjÀlp eller vÄrdar nÄgon nÀrstÄende, i jÀmförelse med mÀn och kvinnor som ej stödjer/ hjÀlper eller vÄrdar nÄgon nÀrstÄende. Metod: Uppgifter togs ur den nationella Àldrestudien SNAC - The Swedish National study on Aging and Care. I Blekinge fanns totalt insamlade uppgifter frÄn 1402 personer i Äldrarna 60- 96 Är och av dessa har vi jÀmfört 89 nÀrstÄendevÄrdare med 89 icke nÀrstÄendevÄrdare. Resultat: UtifrÄn resultatet om sjÀlvrapporterad hÀlsa kan tydas att cirka 70 procent av gruppen nÀrstÄendevÄrdare, och lika mÄnga i gruppen icke nÀrstÄendevÄrdare, anser sig ha en god, mycket god eller utmÀrkt hÀlsa.

En jÀmförelse mellan LÄg och Hög BKC pÄ Icke-presbyoper

Introduktion: BinokulÀr korscylinder (BKC) Àr ett sÀtt att mÀta den ackommodativa responsen pÄ nÀra hÄll, dvs hur mycket patienten över ? eller underackommoderar till ett visst avstÄnd. BKC har dock visats gevarierande resultat hos icke-presbyoper eftersom de har större förmÄga att ackommodera Àn presbyoper. Testet kan emellertid utföras pÄ tvÄ olika sÀtt, lÄg BKC och hög BKC, dÀr hög BKC som försöker kontrollera ackommodationen torde lÀmpa sig bÀttre för yngre personer.Syfte: Att pÄ icke-presbyoper mÀta den ackommodativa responsen med de tvÄ BKC-metoderna, lÄg och hög BKC, och se om nÄgon skillnad i resultat gick att faststÀlla. Vidare var att undersöka om möjligtvis nÄgot tillvÀgagÄngssÀtt Àr att föredra pÄ yngre personer.Metod: De bÄda BKC-metoderna utfördes efter en subjektiv refraktion pÄ monokulÀrt vis enligt dimmetoden med en avslutande binokulÀr avstÀmning.

Ekonomistyrningsverktyg i svensk praktik ?en kvantitativ studie av stora tillverkningsföretag

Syftet Àr att kartlÀgga anvÀndningen, nyttan och framtida anvÀndningen av ekonomistyrningsverktyg i de största tillverkningsföretagen i Sverige, jÀmföra resultaten med en tidigare studie av Chenhall och Langfield-Smith samt att undersöka samband mellan företagsspecifika variabler och val av ekonomistyrningsverktyg. En Internetbaserad enkÀt skickades ut till de 200 största tillverkande företagen i Sverige. EnkÀtstrukturen var utformad för att efterlikna studien av Chenhall och Langfield-Smith pÄ australiensiska tillverkande företag. Följande slutsatser kan dras: 1) Traditionella ekonomistyrningstekniker anses ha en fortsatt hög spridning och framtida anvÀndning. 2) Adapteringen av nya ekonomistyrningstekniker gÄr framÄt.

Betydande faktorer vid valet av revision : En studie om vilken nytta mindre aktiebolag uppfattar att revisionen ger efter revisionspliktens avskaffande

SammanfattningMed bakgrund av attrevisionsplikten avskaffats för mindre aktiebolag Ă€r det aktuellt att undersökavilken nytta mindre aktiebolag ser med revision och vilka faktorer som Ă€rbetydelsefulla vid valet av revision. Tidigare studier har frĂ€mst varit riktademot större företag Ă€n de som nu undantagits ifrĂ„n revisionsplikt varför detsaknas studier angĂ„ende mindre aktiebolags instĂ€llning till revision.VĂ„r problemformulering lyder: ?Vilkafaktorer pĂ„verkar mindre aktiebolag att frivilligt vĂ€lja revision??En kvantitativ forskningsstrategi har valts i studien.UtifrĂ„n ett deduktivt angreppssĂ€tt har en enkĂ€tundersökning genomförts pertelefon. VĂ„r kunskapssyn Ă€r positivistisk dĂ€r vi utgĂ„r ifrĂ„n att befintligateorier skulle kunna förklara valet av revision. Urvalet bestĂ„r av mindreaktiebolag i UmeĂ„, VĂ€sterĂ„s och Östersund som faller under grĂ€nsvĂ€rdena förrevisionsplikt.Den teoretiska referensramen bestĂ„r frĂ€mst av teorier sombehandlar agentförhĂ„llanden, behovet av kontroll och informationsasymmetri.Exempelvis agent- och intressentteorin.

Elevers religiositet : En studie i Ärskurs 7-9

Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgÄtt i att undersöka svenska elevers religiositet.  FrÄgor som berörts Àr huruvida elever Àr religiösa eller icke-religiösa, samt hur de ser pÄ sin egen religiositet. Uppsatsen har sökt att ta reda pÄ om socialt bakomliggande faktorer kan pÄverka elevers religiositet. Uppsatsen har Àven Àmnat ta reda pÄ hur elever ser pÄ skolans religionsundervisning i förhÄllande till sin egen religiositet eller icke-religiositet. Dessa frÄgestÀllningar har undersökts med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning som gjorts i tre stycken 7-9 klasser i Kalmar stad. Studien visar att en majoritet av eleverna inte tror pÄ nÄgon sorts högre makt eller personlig Gud.

Skillnader i musiklyssnande : Fokus i musiklyssnande bland professionella och icke professionella

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur icke-professionella och professionella inom musik hör nÀr de lyssnar pÄ musik. Finns det nÄgon skillnad i var fokus ligger i musiklyssnande och gÄr det att urskilja nÄgra tendenser? För att undersöka detta har ett urval av personer fÄtt lyssna till olika musikexempel och sedan beskrivit den ljudbild de har uppfattat i musiken. Sedan har dessa narrativ analyserats med utgÄngspunkt i ett av Gabrielsson (2008) utarbetat klassificeringssystem i form av ett stort antal teman och kategorier, vars syfte Àr att belysa olika starka musikupplevelser. De varierande fokus som har framkommit hos informanterna i min studie har sorterats in under detta schemas olika teman och kategorier och sedan sammanstÀllts i tabellform för att ge en lÀttare överblick.Trots att det mig veterligen inte finns en likadan studie om var fokus i musiklyssnande hos icke-professionella och professionella riktas inom musik, sÄ styrkte det som framkom i resultatet befintlig forskning kring relationen mellan upplevelser och reaktioner inom musiklyssning.

Fysisk beröring och kommunikation och mellan lÀrare och elev

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebÀra för positivt lÀrande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lÀrarperspektiv. Vi har arbetat utifrÄn frÄgorna: - Vad Àr god kommunikation? - Vad innebÀr god kommunikation för elevers lÀrande? - Arbetar lÀrare medvetet med fysisk kontakt för att förbÀttra kommunikationen med elever? Metoden har bestÄtt av en triangulering, dÀr den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser dÀr vi har observerat lÀrares sÀtt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat lÀraren om hennes syn pÄ kommunikation, nÀrhet och beröring.

Mindfulness och dess samband med psykologiska fÀrdigheter hos idrottare

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för samband mellan mindfulness och psykologiska fÀrdigheter hos idrottare (Birrer, Röthlin & Morgan 2012) genom att (1) undersöka samband mellan mindfulness och sex pÄverkansmekanismer samt (2) samband mellan fem aspekter av mindfulness och dessa pÄverkansmekanismer. De pÄverkansmekanismer som undersökes var emotionsreglering, klarsynthet, kognitiv acceptans, Àltande, flexibilitet och non-attachment. De aspekter av mindfulness som undersöktes var icke-reaktivitet, observerande, beskrivande, agera medvetet och icke-dömande. I studien deltog 82 tÀvlande idrottare frÄn idrottsföreningar i sydvÀstra Sverige. MedelÄldern var 22,01 Är (SD = 4.32) varav 24 kvinnor och 58 mÀn.

Effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa Àldre personer : Systematisk litteraturstudie med empiriskt tillÀgg

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att kartlÀgga vad som fanns beskrivet i litteraturen om effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa Àldre personer. Syftet var Àven att kartlÀgga personalens instÀllning till massage/beröring och denna omvÄrdnads- ÄtgÀrds effekter empiriskt. Artiklarna har sökts i Högskolan Dalarnas fulltextdatabas ELIN för vidare granskning. Artiklarna som valdes var frÄn Ären 1999-2009. Sökorden som anvÀndes var massage, older, elder, old*, geriatric, demen*, touch, effects, tactil.

Införandet av en databas i offertarbetet och dess effekter

Examensarbetet Àr utfört pÄ Volvo Aero Corporation i TrollhÀttan, pÄ divisionen Engine Services avdelning AffÀr, Teknik och Kundstöd. Enginge Services Àr ett av vÀrldens största underhÄlls- och servicecenter för flygmotorer och gasturbiner. De underhÄll som utförs innefattar olika nivÄer av service, allt frÄn lÀttare detaljreparationer till kompletta motoröversyner. NÀr offerter ska tas fram i samband med nya underhÄllskontrakt saknas idag ett verktyg för att analysera data frÄn tidigare utförda arbeten och det upplevs som ett problem. Syftet med examensarbetet Àr att bygga en databas som ska anvÀndas i offertarbetet samt att studera vilken nytta databasen kan medföra.

Lokomotivföretag i Norrbotten: en studie om tvÄ ledande företag

I Sverige idag pratas det flitigt om hur företagandet kan förbÀttras och blickarna har i allt större utstrÀckning riktats mot Norditaliens industriella distrikt dÀr företag samverkar i dynamiska kluster och nÀtverk. I fronten för dessa stÄr ett sÄ kallat lokomotivföretag. Karakteristiskt för denna aktör Àr att den Àr mycket framgÄngsrik och Àr djupt rotade i den lokala dimensionen, samtidigt som den Àr ledande pÄ en global marknad. De viktigaste egenskaperna Àr omsorgen för den lokala miljön och den sociala funktionen, gedigna yrkeskunskaper samt betydelse för företagens kompetensutveckling. Syftet med studien var att pÄ ett induktivt, aktörsorienterat metodsynsÀtt studera vad som kan kÀnneteckna ett Norrbottniskt lokomotivföretag och vilken nytta dessa skapar i sin region.

Betydelsen av motivation och idrottshabitus : inom skolÀmnet idrott och hÀlsa

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka vilka motivationsfaktorer som pÄverkar elever som Àr idrottsaktiva pÄ fritiden jÀmfört med elever som inte Àr idrottsaktiva pÄ fritiden, inom skolÀmnet idrott och hÀlsa. Samt att undersöka var dessa motivationsfaktorer har sitt ursprung. De frÄgestÀllningar jag valt att arbeta utifrÄn Àr följande:(1) Hur motiverade Àr idrottsaktiva respektive icke idrottsaktiva elever att delta i idrott- och hÀlsaundervisningen? (2) Finns det nÄgon skillnad i motivation mellan idrottsaktiva och icke idrottsaktiva elever, hur ter det sig? (3) Vilka variabler pÄverkar idrottsaktiva respektive icke idrottsaktivas motivation till skolÀmnet idrott och hÀlsa?MetodStudien som genomfördes var en kvantitativ studie med hjÀlp av enkÀt som datainsamlingsmetod. Studiens urval var 102 elever fördelade pÄ tvÄ skolor, i fyra olika klasser frÄn Ärskurs nio.

Upplevd hÀlsa hos Àldre IT-anvÀndare

Bakgrund: Fler mÀnniskor blir idag Àldre vilket kan medföra att fler kommer att behöva dela pÄ samhÀllets vÄrdresurser. Informations- och kommunikationsteknologi, IKT utgör ett avgörande utvecklingssteg i dagens samhÀlle. Kan hÀlsotjÀnster pÄ Internet ha positiv effekt pÄ folkhÀlsan? Syfte: Att beskriva Àldres upplevda hÀlsa samt undersöka om den relaterar till deras IT-anvÀndning hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge. Metod: Statistisk analys dÀr deskriptiv och analyserande statistik har anvÀnts för att kartlÀgga förekomst och undersöka samband. Studien bygger pÄ redan insamlat material frÄn SNAC (the Swedish National study on Aging och Care). Resultat: Bland internetanvÀndarna i gruppen 66-Äringar uppskattade 86 procent att de hade god, mycket god eller utmÀrkt hÀlsa hos icke internetanvÀndare var motsvarande resultat 64 procent.

En ny generation bÄtstolar

 Denna undersökning Àr ett försök att visa pÄ vilka faktorer som pÄverkar elevers inre motivation positivt och som bör efterstrÀvas i undervisningen, samt de faktorer som bör undvikas. Underökningen Àr utförd med hjÀlp av, och vÀnder sig frÀmst till elever pÄ Hantverksprogrammet, men kan förhoppningsvis vara till nytta och av intresse Àven för andra utbildningar..

"Det viktigaste med motivation Àr att man har valt det sjÀlv" : En kvalitativ studie av motivation inom sprÄkundervisningen

Med anledning av att mÄnga elever hoppar av undervisningen i moderna sprÄk ville vi undersöka vad som motiverar de elever som faktiskt vÀljer att lÀsa vidare sprÄk pÄ gymnasiet. Syftet med detta examensarbete var sÄledes att undersöka vad som motiverar elever att lÀsa sprÄk. Vi ville Àven utforska vad som kan fÄ elever att tappa motivationen för sprÄkstudier, samt vad som eventuellt skulle kunna fÄ dem mer motiverade att lÀra sig sprÄk Àn vad de Àr idag. För att skaffa oss kunskap om detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua totalt nio gymnasieelever, indelade i tre grupper. Resultatet av vÄr analys visar att det finns mÄnga saker som verkar motiverande pÄ eleverna.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->