Rapporten redogör för ett arbete om hur man med visuella medel kan hjälpa icke svensktalande patienter som ligger inlagda på geriatriken att kommunicera hur ont de har, vart de har ont och vilken typ av smärta de känner, till vårdpersonalen. Analyser har gjorts av det befintliga kommunikationsmaterialet som används på sjukhus. Baserat på det materialet har det tagits fram ett förslag på ett visuellt kommunikationssystem som är anpassat efter äldre icke svensktalande patienter. Förslaget har grundats på litteratur, forsknings artiklar, intervjuer och utprovning. Förslaget är bara en början på lösningen av problemet och jag anser att man skulle kunna ta fram ett optimalare förslag om man utforskar vidare på en lösning.

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta ?r ofta f?rekommande inom barnsjukv?rd, d?r venpunktion ?r en vanlig orsak. Enligt lag har barn r?tt till delaktighet, individanpassad information och b?sta m?jliga v?rd, vilket inkluderar att skyddas fr?n on?digt sm?rtsamma procedurer. Trots evidensbaserade riktlinjer f?rebyggs inte alltid procedurrelaterad sm?rta optimalt.

Genom en litteraturstudie syftar den här uppsatsen till att ta reda på vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebär i dagens mångkulturella klassrum. Några möjliga svar har hittats men flera nya frågeställningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mångkulturellt klassrum innebär. Därefter väljs några metoder ut på grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.Religionsdidaktik är konsten att lära ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfärerna är åtskilda och det är därför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nära sin religion.

Syftet med uppsatsen var att beskriva socialbidragstagarna i en kommun samt beskriva vilka krav socialtjänsten ställt på dem som förutsättning för att bevilja socialbidrag. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt forskningsmaterial från IMS vid Socialstyrelsen. Det framkom att det ställs krav på större delen av kommunens socialbidragstagare och en av de vanligaste orsakerna till att klienterna inte klarar sin försörjning är att de saknar arbete. En stor del av kraven handlar om att söka arbete, ha kontakt med Arbetsförmedlingen samt att visa listor över sökta arbeten. Det ställs oftare krav på dem som är födda i Sverige än på utrikes födda.

Uppsatsen utgår från syftet att utforska queer femininitet och det sätt som icke-heterosexuella, feministiska tjejer förhåller sig till normativ och queer femininitet. Detta genomförs utifrån samtalsintervjuer, inriktade på hur dessa tjejer upplever samhälleliga och den lesbiska världens normer kring femininitet. Studien har Judith Butlers teorier kring genussubversivitet som utgångspunkt. Materialet tar upp femininitet som begränsande eller subversivt, det hårt reglerade normsystem som återfinns inom den lesbiska världen, butch/femme-fenomenet och bil-den av den icke-heterosexuella tjejen. Slutsatser som kan dras är att normer från den lesbiska världen, den feministiska sfären samt samhällsnormer i stort, alla kraftigt sampåverkar tjejernas förhållningssätt till femininitet.

Företag världen över har valt att implementera produktionsfilosofin Lean och de förknippade verktygen. Flertalet av verktygen är utformade för att uppnå en hög kontroll av produktionsflöden och en detaljerad pålitlig produktionsplanering. Verktygen har dock en utvecklingsgrund från den repetitiva produktionen, där höga volymer produceras av samma produkt med liten variation i bearbetningsprocesser. Det har lett till att dessa inte är beprövade för en mer variationsrik produktion, likt den i de flexibla funktionella verkstäderna. Vidare har det visats att just denna flexibla produktionstyp ter sig vara den mest konkurrenskraftiga för högkostnadsländer gentemot lågkostnadsländer vilket följaktligen påvisat att den icke repetitiva lågvolymsproduktionen utgör allt mer av produktionen i högkostnadsländer.

I och med införandet av redovisningsstandarden IAS 36 år 2005 måste svenska börsnoterade företag årligen testa om en nedskrivning av den immateriella tillgången goodwill skall genomföras. Tidigare forskning tyder på att en nytillträdd vd utnyttjar denna standard genom att manipulera resultatet. Vidare visar forskning att ett företags ägarstruktur påverkar goodwillnedskrivningens storlek. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida nedskrivningar av goodwill påverkas vid vd-byten i familjeägda företag jämfört med i icke familjeägda företag.Undersökningen omfattar Nasdaq OMX Stockholm under tidsperioden 2005-2013. Resultatet visar statistiskt säkerställt att familjeägda företag gör lägre goodwillnedskrivningar samma år som ett vd-byte än vad icke familjeägda företag gör.

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare år genomgått vissa förändringar med anledning av de finansiella måttens begränsningar. Att styra med hjälp av enbart dessa mått anses i den alltmer globala företagsvärlden ofta inte tillräckligt. Icke-finansiella mått med möjlighet till färsk omvärldsinformation har gjort entré för att underlätta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgång i tjänsteföretag torde enligt vår mening bidra till att stor betydelse läggs vid icke-finansiella mätningar i denna företagstyp. Forskningsfråga Hur används icke-finansiella prestationsmått i tjänsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mått används inom tjänsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förändringar har genomförts? Vår mening är också att undersöka hur icke-finansiella mätresultat sprids samt hur de anställda deltar i mätprocesserna.

Den svenska länsindelningen härstammar från 1600-talet och få förändringar har skett sedan dess, trots att debatten varit häftig. Krav på förändringar av länsindelningarna har ofta ställts, ofta med anspråk på att göra dessa större. Ett stort antal statliga utredningar har under årens lopp behandlat frågan. Jag har i denna uppsats undersökt fem statliga utredningar under 1990- och 2000-talet, dels utifrån vilka förslag man kommit med, dels hur medborgarnas möjlighet till effektivt beslutsfattande och systemens kapacitet att tillgodose medborgarnas önskemål har behandlats i utredningarna. Med hjälp av Robert A.

Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning magtarmsymtom förekommer hos könen med funktionella magtarm sjukdomar (FGID). Syftet var även att undersöka om det fanns någon könsskillnad hos deltagarna som upplevde sig vara oroliga/spända samt ha nervösa besvär, och om samband kunde hittas mellan olika magtarmsymtom och dessa två grupper. Detta var en kvantitativ studie där en korrelativ och komparativ design användes. Datan kom ifrån en uppföljningsstudie från 2008 med 136 deltagare i en kommun i Mellansverige. Respondenterna var diagnostiserade med FGID och fick fylla i ett databaserat frågeformulär.

I denna studie undersöks det ifall karaktärer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrämmande och mer lättsamt i animerad form än i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar på psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som är frekventa i animerade verk. Två klipp har skapats utifrån två icke-animerade referensklipp innehållandes psykopatiska karaktärer spelade av skådespelare med identisk handling, karaktärsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvärderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad på föräldrar med barn som är 7-9 år gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktärerna upplevs som mindre skrämmande och mer lättsamma än sina icke-animerade motsvarigheter..

AbstractLena Lindahl: Från barock till post-punk ? En studie av diegetisk och icke-diegetisk musik i Sofia Coppolas långfilmer. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 p, 2007.Uppdelningen diegetisk och icke-diegetisk används frekvent vid studiet av filmmusik, och det termerna söker skilja på är huruvida musiken vi hör har en källa i filmen (diegetisk) eller om den endast uppfattas av publiken och inte har en logisk plats i filmens verklighet (icke-diegetisk). Syftet med denna uppsats är att visa hur den amerikanska filmregissören Sofia Coppola använder diegetisk och icke-diegetisk musik som grepp i sin långfilmsproduktion, huruvida greppen går igen eller utvecklas i hennes filmer, och om det finns likheter eller skillnader mellan musiken hon väljer till de två grupperna. I analyserna delas filmmusiken in i kategorier efter genre eller funktion, och utifrån dem ges därefter exempel på hur den dyker upp och möjliga tolkningar av dess roll.

Syftet med undersökningen var att ta reda på anställdas uppfattning om vilka krav som ska ställas på chefer i allmänhet samt hur väl deras egen chef lever upp till dessa krav. En enkätundersökning genomfördes på ett stort internationellt företag med huvudkontor i nordöstra Skåne. Urvalet bestod av 60 fabriksanställda och enkäten undersökte deras närmsta operativa chef. Enkäten bestod av olika påståenden som delats upp i psykiska krav och fysiska krav. Exempel från enkäten är ?Din chef visar förtroende för Er som personal i Ert arbete? och ?Det är viktigt att chefen alltid är fysiskt närvarande på arbetsplatsen?.

Uppsatsen behandlar socialtjänstlagens ekonomiska bistånd och dess villkor. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka krav som kan ställas på en enskild som ansöker om försörjningsstöd hos en socialnämnd. Vidare besvaras den omvända frågan; vilka krav som inte kan göras gällande gentemot den biståndssökande. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på rättsfall från Regeringsrätten och till viss del även kammarrätterna. Socialtjänstens insatser skall bygga på principerna om frivillighet, självbestämmande och integritet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka skriftspråkshändelser som sker i meningsfulla och funktionella sammanhang i förskoleklassen och på fritidshemmet. Syftet är även att undersöka vilken utvecklingspotential det finns i skriftspråkshändelserna som eleverna planerat eller spontant deltar i. Utifrån vårt syfte formulerades följande frågeställningar: Vilka skriftspråkshändelser deltar eleverna i under sin skoldag i förskoleklassen och på fritidshemmet? Vilken potential finns i dessa skriftspråkshändelser med hänsyn till elevernas skriftspråksutveckling? Vårt empiriska material utgörs av delvis deltagande observationer och en semistrukturerad intervju. Genom observationerna framgår det vilka planerade och spontana skriftspråkshändelser som eleverna deltar i under skoldagen och på fritidshemmet.